En presidents skuldbörda

Lennart Bengtsson

President Trump har det inte lätt. Han har förvisso sättet emot sig och det är svårt att finna några sympatiska drag hos mannen- nota bene om allt som media återger är korrekt och inte fabricerade nyheter. Om Trump kan man ju säga det mesta och bli trodd, eftersom han verkar vara en person som är i stånd till lite av varje.

Nu måste jag dock ändå skrida till försvar för mannen. Han har nu blivit anklagad av amerikanska media att vara skuld till det dåliga vädret, läs till exempel här och här. Nu senast alla härjningarna efter orkanen Florence i North Carolina och omgivande stater.

Tanken är förstås att det är den förhöjda koncentrationen av koldioxid i atmosfären som först påverkar temperaturen och sedan förvärrar ovädren. Trump är en lämplig person att skuldbelägga eftersom han dragit USA ur Parisöverenskommelsen. Han värnar vidare om kolindustrin och är öppen för mer olje- och naturgasutvinning utanför USA:s kuster. Under senare år har speciellt naturgasutvinning genom så kallad fracking ökat kraftigt. Detta har dock sannolikt minskat USA:s koldioxidutsläpp då man kunnat reducera användning av kol som proportionellt släpper ut mer koldioxid.

I USA pågår energiska försök att med lagens hjälp möta utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser genom att helt enkelt försöka stämma de företag som släpper ut växthusgaser. Ett sådant rättsfall ägde rum tidigare i år då staten Kalifornien stämde fem oljebolag för att deras verksamhet bidragit till och förväntades bidraga till högre vattenstånd och därmed översvämningar i San Francisco och omgivande områden.

Käranden förlorade fallet genom att domaren hävdade att det inte var möjligt att identifiera någon specifik ansvarig då hela världen släpper ut växthusgaser och dessutom ansåg domaren att dessa också har fördelar för människorna. Man kan ju knappast dra hela mänskligheten framför skranket. Fallet är dock inte avslutat då överklaganden håller på att förberedas. Dessutom förväntas andra städer eller stater att komma in med liknande stämningar. I USA är stämningar en vanlig och därtill lönande sysselsättning för en ständigt växande grupp jurister.

Senator Elizabeth Warren (D-Mass) leder nu ett försök att på laglig väg tvinga företag att informera i vilken utsträckning som de påverkar eller påverkas av klimatförändringar och därmed utsläpp av växthusgaser. Nyligen lade Warren fram lagförslaget ”Climate Risk Disclosure Act” som ålägger offentligt ägda företag att redovisa sådana uppgifter.

Alla ställer sig emellertid inte bakom Warrens förslag eftersom detta skulle kunna ge regeringen och SEC (Securities and Exchange Commission) alltför mycket inflytande över företagen.

Den avgörande punkten är emellertid att det inte existerar något enkelt samband mellan utsläpp av växthusgaser från enskilda företag och farligt väder. Tropiska orkaner har inte blivit värre på senare år och inte heller tornador eller utom-tropiska oväder.

Det är utomordentlig farligt att implicera kausalitet vid komplexa processer där någon meningsfull kausalitet inte entydigt kan påvisas eller kanske inte ens existerar. Vissa slag av oväder förväntas de facto bli mindre farliga i ett klimat med mera växthusgaser. Dessutom är ju utsläppen ett globalt problem.

Det finns ingen brist på ihopfantiserad kausalitet i historien. Forna tider häxprocesser är ett bra exempel. Tilltron till sådana teorier var inte heller begränsad till okunniga och obildade individer.

Professor emeritus i fysik William Happer vid Princeton Institutet för Advanced Studies jämförde förra året dagens klimathysteri med tidigare häxprocesser. Även där rådde consensus. Vid häxprocesserna i Salem i USA vid slutet på 1600-talet var domarna utbildade vid Harvard och deras domar var hundraprocentigt vetenskapligt baserade. Den som ifrågasatte förekomsten av häxor kunde räkna med att bli hängd. Happer avslutade sitt yttrande med att inte mycket har förändrats i dag.