I fredags kväll var det slutdebatt på teve mellan riksdagens åtta partiledare inför valet idag. Jag har ett problematiskt förhållande till den svenska televisionen och särskilt problematiskt blir det när det ska hållas politiska debatter. Men jag tänkte att det är ju strax val, så jag stålsatte mig och sjönk ned i soffan.

Det blev så illa som jag hade förväntat mig. Jag undrar om inte tevejournalisterna tror att politisk debatt är någon sorts titelmatch i boxning. Åtminstone regisseras och orkestreras debatter på så vis. De tävlande filmas när de anländer till arenan. De vinkar leende till publiken. Jag får hela tiden en känsla av att de har boxhandskarna på. Sedan blir det nedräkning till matchens början, sekund för sekund. Journalister intervjuar journalister om de tävlandes dagsform och vad publiken bör vara uppmärksam på. Sedan börjar matchen. Nya journalister har nu tagit vid som matchledare och domare.

Under några veckor tidigare har journalisterna tagit ut de tävlande enskilt för träningsronder. De har ställt frågor och låtit partiledaren visa sina konster. Den ena partiledaren ska knocka konkurrenterna med högre löner till sjuksköterskorna, den andra med fler poliser, den tredje med att satsa mycket mer av skattebetalarnas pengar på skolan. Det kommer aldrig några begåvade uppföljnings- och kontrollfrågor från journalisterna. Men jag har förstått att det inte handlar om att hjälpa väljarna till upplysning, utan om att låta de tävlande visa upp sina uppercuts, jabbar och punchar, fotarbetet inte att förglömma.

Sedan började alltså matchen och de väl inövade slagen förevisades av den ena partiledaren efter den andra. Ibland slog de på någon annan, ibland slog de rätt ut i luften för sig själva för att demonstrera sin överlägsna stil. Sådana föreställningar är helt oanvändbara för en väljare som vill ta demokratin på allvar. Jag brukar ilsket lämna teven efter fem, tio minuter när det visar sig att det, trots mina orealistiska förhoppningar om något annat, kommer att bli som vanligt.

Men den här gången satt jag alltså kvar och det var tur för mig, för plötsligt tog allt en oväntad vändning. Så här sa Jimmie Åkesson:

Jobb är viktigt, jobb är avgörande. Men vi måste ju också ställa oss frågan… Hela integrationsdebatten har i alla dessa år handlat om just jobb. Bara invandrarna får jobb så kommer allt att lösa sig har alla de här [Åkesson avsåg de övriga partiledarna]. Men det händer ju inte. Det blir inte så. Och därför måste man ställa sig frågan varför det är så svårt för de här människorna att få jobb. Jo, det är för att de inte är svenskar. För att de inte passar in i Sverige och då är det svårt att få jobb. Då måste man ju få förutsättningar att bli just svensk. [Här hamnade Annie Lööf i affekt, slog handen i bordet och utropade ”Men hur uttrycker du dig!”] Man måste få förutsättningar att passa in i Sverige. Men de här [de övriga politikerna] har i alla år mött nytillkomna på deras villkor, på deras språk, utifrån deras sedvänjor, utifrån deras kultur och då blir det detta splittrade samhälle… utanförskap [övriga partiledare föll Åkesson i talet och fortsättningen gick inte att höra]… du är alltid så arg, Annie Lööf, sluta skrika och gapa i varenda debatt [”Det gör jag väl inte”, mumlade Lööf].

Inte bara Annie Lööf blev djupt chockerad över Åkessons uttalande. Björklund sa att det är oacceptabelt. Lövin kände en farlig iskyla. Lööf anklagade Åkesson för att hysa olämpliga värderingar. De andra såg bistra ut men höll tyst i denna fråga utom Busch Thor som sa något oklart som kunde tolkas som en form av stöd för Åkessons uppfattning.

Sedan är matchen över och ett eftersnack börjar där journalister intervjuar journalister om vad de tävlande sagt. Då kommer plötsligt ett uttalande från chefsjournalisten:

Vi ska börja med att säga att Jimmie Åkessons uttalande här i inledningen var grovt generaliserande och att SvT tar avstånd från det.

Jag undrar om det någonsin tidigare har hänt i det statliga tevebolagets historia att bolaget – alltså inte enbart en enskild journalist – tar avstånd från ett uttalande som gjorts av en medverkande i ett program. Hur gick det till? Blixtinkallades bolagets styrelse efter Åkessons uttalande? Hann styrelsen fatta beslut inom den timme som gick mellan uttalandet och SvT:s fördömande? Eller var det inte styrelsen utan någon anställd som på känn och i bolagets namn introducerade en ny och märkvärdig policy som går ut på att bolaget som juridisk person ska ta ställning till vad folk säger i rutan?

För övrigt tycker jag att Åkessons synpunkt borde diskuteras snarare än klubbas ned. Vad Åkesson menar, tror jag, är att mångkulturpolitiken försvårar integrationen av migranter. Det tål att tänka på. För mig låter det inte osannolikt att en politik som uppmuntrar exempelvis en somalier att bevara sin somaliska kultur och som finansierar hans fortsatta somaliska liv sedan han flyttat till Borlänge kan utgöra ett hinder för vederbörandes inpassning på den svenska arbetsmarknaden. Att flera partiledare och det statliga tevebolaget med avsky förkastar en sådan synpunkt i stället för att bemöta den med rimliga argument är enligt min uppfattning ett svårt tecken på bigotteri och trångsynthet.

PS Jag läste Radio- och tv-lagen (2010:696) för att se om det finns laglig grund för tevebolagets avståndstagande. Följande tre stadganden skulle kunna ha med saken att göra.

I 4 kap 8 § står det att ”sändningsrätten ska utövas opartiskt och sakligt och med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet ska råda i tv”. Det talar närmast för motsatsen till bolagets agerande.

I 5 kap 1 § bestäms att bolaget ska se till att ”programverksamheten som helhet präglas av det demokratiska statsskickets grundidéer och principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och värdighet”. Det är såklart en gummiregel. Det där med människors lika värde gör nog att vem som helst kan åka dit för vad som helst. Om jag ger en tia till en tiggare kan en annan tiggare hävda att jag bryter mot likavärdesprincipen genom att inte ge honom motsvarande dusör.

I 5 kap 4 § står det att uppgifter som sänts ”ska beriktigas när det är befogat”. Man kan nog inte påstå att Åkesson kom med ett sakfel.