Anders frågar – folket svarar

Fram till valet kommer DGS med hjälp av Sentio att ställa frågor till allmänheten, för att återge deras åsikter om aktuella frågor. Skicka dina förslag till frågor – inte bara aktuella utan också gärna spetsiga och provocerande till mig, Anders Leion. Adressen är andersleion@gmail.com.

Den undersökning som nu redovisas, den sjätte i serien, återger väljarnas inställning till extremistiska organisationer utifrån frågan Om det blir ett förbud mot att tillhöra eller på något sätt främja organisationer med extrema åsikter, vilken – om någon – av följande organisationer skulle du då i första hand förbjuda?

Först redovisas den allmänna åsikten, dvs. svaren från alla, utan någon uppdelning. Direkt framgår den stora anslutningen till ett förbud mot varje våldsförespråkande organisation.

Om det blir ett förbud mot att tillhöra eller på något sätt främja organisationer med extrema åsikter, vilken – om någon – av följande organisationer skulle du då i första hand förbjuda:
Endast ett svar!

Därefter redovisas uppdelningar på kön och åldrar:

Av diagrammet ovan framgår att islamisterna inte är lika avskydda som nazisterna och att nästan ingen är oroad över kommunisterna.

Alternativet … ”skulle du då i första hand förbjuda varje organisation, oavsett ideologi, som förespråkar användandet av våld för att främja sina syften?” väljs av den överlägset största andelen svarande – 44,3 procent. Svaret återspeglar också att endast en av tre (34,39 %) anser att tankar – bekännelse till en viss ideologi – skall utgöra skäl för ett förbud.

Ståndpunkten att ingen organisation skall vara förbjuden omfattas av knappt sju procent.

Frågan och svarsalternativen är tydliga och enkla. Men tydligheten är bedräglig. Gränsen mellan extremistiska organisationer kan vara oklar: Någon organisation förespråkar öppet användandet av våld. Då är det lätt att döma, om ett förbud finns mot väldsbejakande organisationer. Någon säger sig inte göra det, men gör det när tillfälle bjuds (t.ex. muslimska brödraskapet) och någon påstås – felaktigt – göra det. Då blir det inte så lätt att döma. Endast en Erdogan bryr sig inte om dessa svårigheter.

Bara sju procent kringgår dessa svårighet genom att motsätta sig varje förbud. Underförstått torde de anse att strafflagstiftningen ger tillräckliga medel för att ingripa mot våld och andra olagligheter, oavsett vad den aktuella organisationen säger sig stå för.

I diagrammet ovan redovisas svaren från riksdagspartiernas sympatisörer.

Liberalernas svar sticker ut. Åtta av tio av dem vill förbjuda organisationer som använder våld och 16 procent vill förbjuda organisationer med nazistisk ideologi. Däremot bekymrar kommunistiska organisationer inte alls.

Inte heller Centern och Kd bekymrar sig om organisationer med kommunistisk ideologi. Av samma åsikt är, förstås, Vänstern och Miljöpartiet. Ungefär två procent av moderaternas och socialdemokraternas väljare vill däremot förbjuda kommunistiska organisationer. Detta återspeglar att män och äldre är mer bekymrade än andra över dessa organisationer.

Sverigedemokraterna svarar tämligen genomsnittligt, utom beträffande kommunistiska respektive nazistiska ideologier. Drygt fem procent anser att kommunistiska organisationer, men bara knappt fyra procent att nazistiska organisationer skall förbjudas. De är alltså något tyngda av sitt förflutna – men i olikhet mot V, L, Kd och Mp frikänner de inte helt dem närstående organisationer.

Islamistiska organisationer bekymrar endast 14 procent av alla svarande. De äldre är mer berörda än de yngre: knappt nio procent av de senare mot 15–16 procent av de äldre åldersgrupperna.

Undersökningen har gett intressanta resultat, anser jag. Vänstern är inte alls tyngd av sitt kommunistiska förflutna. Endast M, S och SD anger extremistiska organisationer med kommunistisk ideologi som något värt att förbjuda.

Undersökningen avslöjar också att frågeställningen om att förbjuda extremistiska organisationer är, för dagens generationer, så ny att den inte hunnit bli genomdiskuterad. Endast sju procent motsätter sig varje slags förbud. De förbudsglada torde inte vara särskilt medvetna om de svårigheter ett förbud, oavsett vilken organisation det gäller, kommer att medföra.

Undersökningen gjordes mellan den tjugosjunde juli och den första augusti 2018. Utifrån en panel utvaldes 1003 personer i åldern 18–80 år, representativa med avseende på kön, ålder och region.