Surrogatmammor, surrogatpappor och barn på konstgjord väg

Lennart Bengtsson

På flyget från London till Stockholm för en tid sedan började jag tala med en medresenär om problemet när något av ens barn skall skiljas och den oro som man då känner för sina barnbarn. Till skillnad från mitt mer normala fall rörde det sig i hans fall en homosexuell skilsmässa. Jag påpekade att det kanske var mindre besvärligt då det säkert inte fanns några barn med i bilden. Detta var dessvärre fallet då de hade var sitt barn födda av indiska surrogatmammor och med ägg från andra utvalda kvinnor av så vitt jag förstod europeiskt ursprung.

Jag insåg till min förvåning att detta var ett fall av något högre komplikationsgrad än mitt eget. Att män ställer spermier till förfogande för kvinnor som önskar barn utan att någon specifik man är inblandad har ju förekommit en längre tid. Och säkert finns det kvinnor som vill ha barn på annat sätt än vad vi hittills betraktar som det naturliga. Och som jag förstod så finns det män som önskar barn och samtidigt slippa att ha med mamman att göra.

Det krävs inte mycket fantasi att se hur detta förhållningssätt kan komma att se ut i en framtid som följd av genetikens utveckling. Alla vill ha välskapade och begåvade barn och är de framstående i sport är det säkert ingen nackdel. Någon fullständig garanti kan säkert aldrig ges men säkert kommer ensamstående föräldrar att preferera givare av spermier och ägg som har god hälsa, begåvning och intelligens. För vissa specialbegåvningars spermier och ägg kommer efterfrågan säkert att bli extra stor. Vilken mamma eller pappa vill inte ha alfabarn jämfört med det blinda lotteri som den traditionella befruktningen innebär?


På sikt är säkert inte heller en artificiell livmoder en teknisk omöjlighet. Men i en global värld kommer det tills vidare säkert inte att finnas brist på surrogatmammor. Det är ytterst bara en prisfråga. Kanske finns det redan en app som man kan ladda ned och där beskrivs de genetiska preferenser etc som man önskar. Vill man ha ett barn med gener som en Albert Einstein eller med violinistbegåvning som en Yehudi Menuhin eller som Margaret Thatcher eller någon potentiell kvinnlig Nobelpristagare eller en med ett utseende som Ingrid Bergman. En förutsättning är ju förstås att sådana individer är villiga att ställa spermier till förfogande och i fall av begåvade kvinnor obefruktade ägg. Säkert är det i alla fall ingen brist på raska ynglingar som vill tjäna en extra hacka under studietiden.

I det fall då detta inte är möjligt kommer man säkert (åtminstone efter en tid) kunna modifiera mer vanliga spermier och ägg till att möta kundernas stora förväntningar och önskningar. För att garantera att ett mått av tillfällighet skall finnas med, vilket kanske behövs för att Darwins lag skall gälla, så kan detta enkelt lösas med hjälp av en slumptalsgenerator men givetvis från ett urval av lämpliga gener.

I dagens Sverige har man säkert inga invändningar mot spermiebefruktning av kvinnor som inte anser sig ha ett vanligt kön och helst inte vill ha med män att göra. Däremot är surrogatmammor förbjudna i Sverige och säkert umgås flera med tanken att förbjuda det på global nivå.

Vilken uppfattning man än har i dessa frågor så anser jag det viktigt att man åtminstone ser till att föra ett intelligent samtal i en bred grupp av tänkande och ansvarsfulla individer.