’Bästa formuleringarna’ – ja, med dessa är det som med skönhet: Det ligger i betraktarens öga eller – när det gäller att bedöma tal – kanske snarare i åhörarnas öron.

Min utgångspunkt för att avgöra vad som kan anses som ’bra’ eller inte, har strikt med retoriken att göra. Alltså om partiledaren (…eller kanske partiledarens talskrivare…) har använt sig av etablerade retoriska tekniker (…eller kanske nyskapande dito…) för att skapa en bra formulering. Huruvida det som sägs stämmer med din – eller min – egen politiska uppfattning, är av ytterst ringa betydelse.

Jag vill också gärna lyfta fram att talen i Almedalen 2018 genomgående höll hyggligt hög retorisk nivå – oavsett om du eller någon annan som lyssnade ansåg dem i huvudsak vara fyllda av ’varmluft’. Talen måste bedömas i relation till respektive partiledares förmåga och ambition att tala till sina egna – faktiska och potentiella – väljare. Ska du bedöma en talare måste du behärska konsten att lägga dina egna åsikter åt sidan.

En av formuleringarna som M’s Ulf Kristersson använde tycker jag själv var oerhört bra. Det var då han sade följande:

Man har rätt att vara nazist. Och stalinist, och fundamentalistisk islamist. Det är en grundläggande rättighet att inte lära sig någonting alls av historiens alla brutala övergrepp. Så måste det också vara.

Men, den formuleringen kommer inte med på 12-i-topp av det enkla skälet att den stämmer alltför väl med min egen syn. Jag är klart ’biased’ – jag har helt enkelt svårt med okunskap. Inte minst när det gäller medias rapportering och våra nyhetsankares kunskaper. Jag har svårt när ett nyhetsankare frågar meteorologen om det blåser hårdare nere i byn, när meteorologen ifråga har sagt att ’…det blåser hårdare i byarna… Jag tycker att det blir jobbigt okunnigt när SvT på sin hemsida rapporterar att den nordkoreanska roboten har nått en höjd uppgående till 4500 kilometer från jordens yta under sin 53 minuter långa färd när man borde veta att det motsvarar drygt 11 gånger avståndet mellan rymdstationen ISS och jorden. Och jag blir irriterad på att ingen journalist orkar göra matematiken och räkna på vad gymnasieamnestin egentligen måste kosta – det är ju bara att använda sin mobiltelefon, klicka på kalkylator och dela 2,9 miljarder med 9000 individer och sedan med 36 för att få fram månadskostnaden. Som blir 8.950 kronor och som naturligtvis är fullständigt ’uppåt väggarna’ lågt räknat. Och när man fått fram den siffran så kan man – vem vet – ställa betydligt intressantare frågor till våra ledande politiker.

Men Kristerssons formulering är bra och den är en kombination av trikolon klimax (-ist, -ist, -ist), en homoioteleuton (det rimmar), uttrycket är skickligt exformativt (= mycket utrymme för tolkning) samt en bra retorisk definition. Men, på 12-i-topp kommer den – av personliga skäl – inte med!

Andra formuleringar som jag tagit bort är Jan Björklunds Sitter man inte vid matbordet, då står man på menyn och Klassresan börjar i klassrummet. Den första går bort eftersom det är en variant av ett amerikanskt citat från omkring år 2000. En del säger att skaparen av uttrycket är okänd – andra anger amerikanska senatorn Elixabeth Warren som den som myntade uttrycket. Dessutom blir det bättre om man väljer en formulering närmare originalet som lyder If you don’t have a seat at the table, you’re probably on the menu (Om du inte har plats vid matbordet, så är det troligt att du står på menyn.) Det andra ’ryker’ eftersom Björklund har använt formuleringen ett otal gånger tidigare. Men användningen av klassresan i kombination med klassrummet är ett bra exempel på den retoriska figuren polyptoton (…som innebär att man varierar ändelsen av ord som inleds på exakt samma sätt…).

Efter en första gallring återstod 27 formuleringar. Med andra ord fanns det en hel del formuleringar som innehöll bra retorik. Men kvar blev till slut dessa:

Formuleringarnas 12-i-topp Almedalen 2018

1. Kommer man till vårt land från krig, kaos och korruption och med de bästa föresatser att bygga upp ett nytt liv, så måste man mötas av respekt och omtanke. Men också med tydlighet. För vissa värderingar är inte valbara. (Busch-Thor). Jag sätter denna högst eftersom formuleringen är exformativ på rätt sätt – den ger mottagaren mycket att tänka på/tolka. Och den representerar också KD på ett bra sätt. Den innehåller flera tretal (trikolon) och alliteration (på latin alliteratio – ord som börjar på samma konsonant). Dessutom ökar styrkan i formuleringen undan för undan.

2. Det enda väljarna kan vara säkra på när det gäller de övriga partierna……det är vad de tycker om oss. (Åkesson) En formulering behöver inte vara fantastisk för att hamna högt. Ibland kan det enkla vara ’genialt’. Det här är en definition (finitiones) och den är oerhört pricksäker. Decemberöverenskommelsen, allt som 7-klövern anför mot SD och diskussionen om vilket ’block’ som ska regera – utan SD – ryms i de 20 enkla orden. Dessutom är det exformativa budskapet mångfacetterat.

3. En liberal tänker så här: ”Det viktiga är inte varifrån du kommer, det viktiga är vart du är på väg.” Nationalister tänker tvärtom. ”Det viktiga är inte vart du är på väg, det viktiga är varifrån du kommer”. (Björklund) Det här är en klassisk motsats i form av ett ordbyte (antimetabola). Kombinationen av två motsatser efter varandra är i mitt tycke elegant. Även om den med största säkerhet inte var särskilt svår att komma på. Personligen hade jag nog börjat med ’nationalisterna’ och avslutat med ’liberalerna’ – då får man en bättre stegring i formuleringen.

4. Pengar som skulle ha gått till funktionsnedsatta barn har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till att kapa vårdköerna har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till landets fattiga äldre har gått till asylinvandring. Pengar som skulle ha gått till polis och brottsbekämpning har gått till asylinvandring. (Åkesson) Det här är en ’klassisk’ rytm som kombinerar ’pengar som skulle ha gått till’ i början med ’har gått till asylinvandring’ i slutet. Att börja meningar på samma sätt kallas anafor (anaphora/adiectio grekiska/latin) och att sluta på samma sätt kallas epifor (epiphora/conversio grekiska/latin). Upprepningen är effektiv. Valet av det Åkesson nämner och som fått stå tillbaka för ’asylinvandring’ fungerar perfekt i relation till SDs målgrupper. Exformationen är även här omfattande – vilket jag vet fungerar utmärkt. Åhörarna drar exakt de slutsatser som Åkesson förväntar sig.

5. Har man besökt stora barnhem i Kina, Indien och Albanien så vet man att barnhem – det är inga hem för barn. (Kristersson) Det här är en klassisk ordvändning (antimetabole/commutatio grekiska/latin). Även här är exformationen omfattande – vi tolkar in betydligt mer än vad Kristersson faktiskt säger. Dessutom finns det en i mitt tycke elegant betydelseglidning (antistatis/refractio grekiska/latin) i Kristerssons formulering.

6. De temporära problemen skapar de kroniska problemen. Hjärtsjukdomar, stroke och cancer tar inte semester. (Busch-Thor) Den första delen här är en bra definition (finitiones) av problemets kärna. Och den efterföljande stegrade treklangen (trikolon klimax) förstärker definitionen på ett tydligt och effektivt sätt. Den sista satsen är också ett elegant exempel på en medveten underdrift (litotes/diminutio grekiska/latin).

7. Men när det gäller klimatet, då är det dånande tyst. (Lövin) Den här formuleringen har jag valt ut eftersom den innehåller en rätt ovanlig retorisk formuleringsteknik. När man säger ’dånande tyst’ så är det ord som inte hänger samman. Detta kallas abusio (latin) eller katakhresis (grekiska). Det är samtidigt självklart en paradox (paradoxos/paradoxon grekiska/latin).

8. Nationalister bygger murar. Liberaler bygger broar. (Björklund) Den här formuleringen innehåller två antiteser – nationalister/liberaler och murar/broar. Björklund definierar också vad han anser utmärker nationalister respektive liberaler genom att använda minimalt med ord – brevitas på latin. Personligen tror jag att många åhörare kommer ihåg och kan återge den här typen av formuleringar.

9. De funderar på bortförklaringar. Vi funderar på lösningar. (Sjöstedt) ’De’ i första satsen syftar på allianspartierna. Ämnet var miljön. Även här har vi två antiteser – de/vi och bortförklaringar/lösningar. Även här återkommer samma mellanord – ’funderar på’. Antalet ord är minimerat – således brevitas ännu en gång.

10. ….rubriken ”Statens lador svämmar över”, som kritiserar regeringen för att svenska staten har för mycket pengar. Säg såhär: Det är kritik jag kan ta! (Löfvén) Stefan Löfvén kommenterar medias rubriker om att staten har god likviditet. Det här är en ironi och ett bra exempel på ett elegant genmäle – som på grekiska kallas kharientismus och på latin heter graciosa nugatio. Rätt kul svar från Löfvén – tycker jag….med väldigt mycket exformation…

11. Ett tag funderade jag på att stanna hemma med familjen istället för att åka hit. Alla pratar om oss ändå. Alla förhåller sig till oss ändå. (Åkesson) Åter en väldigt enkel formulering, men likväl väldigt smart. Och humoristisk. Den ligger inom området ironier som tillhör motsatsfigurerna inom retoriken. Dessutom var det med dessa ord – där han definierar SDs position inom politiken – som Åkesson inledde sitt tal. Man kan säga att han väldigt elegant positionerade sitt parti inför sina egna väljare.

12. Jag säger inte allt det här för att jag är miljöpartist. Jag ÄR miljöpartist för att det är såhär. (Lövin) Dessa ord är ännu ett exempel på en ordvändning (antimetabole/commutatio grekiska/latin). Något jag kommenterat tidigare är att Lövin (…eller hennes talskrivare?…) skulle ha bytt ut ’allt det här’ mot ’såhär’ i den första satsen. Då blir formuleringen perfekt – och väldigt mycket bättre. Men den är rätt tänkt!

Avslutningsvis vill jag än en gång framhålla att det fanns mycket som var bra i 2018 års tal. Och det fanns säkert ett antal formuleringar som du skulle ha valt före dem som jag plockat ut.

Jag vill också rekommendera kontakt med närmaste högskola om du vill veta mer om retorik och/eller om du vill ha bättre och mer insatta analyser av ovanstående formuleringar. Inom akademin har man självklart 100 procent ’koll’ på såväl latin och grekiska. Att jag har tagit med ord på dessa språk är ett sätt för mig att visa respekt för alla dem som under 2500 år har bidragit till utveckla retoriken.

Och på det sättet skapat läran Retorik. Som gamle Aristoteles (384-322 f. Kr.) definierade så här:

Retorik är konsten att – vad det än gäller – finna det bästa sättet att övertyga.