Ebba Busch-Thors tal på Almedalen 6 juli 2018.

A – Ambition (= budskap (röd tråd)               8 – Välanpassat för målgruppen.

K – Kunskap (bevismedlen)                              8 – Bra även här. Bra variation.

T – Teknik (d v s retorisk teknik)                    9 – En av de bästa retorikerna inom politiken.

A- Artistisk förmåga (språket)                         9 – Mkt bra användning av retoriska hjälpmedel.

Sammanvägt betyg:                                          8,5

– Busch-Thor gjorde ett bra jobb – men, räckte det för att stanna i riksdagen?

Övergripande kommentar:

KDs största problem är självklart – totalt sett – deras kommunikation. Eller kanske rättare – deras oförmåga att få kommunikationen att nå ut. KD syns helt enkelt inte i debatten. Varken nationellt, regionalt eller lokalt. I TV-debatterna får man ofta en undanskymd roll. Svårigheten att få ut sina budskap brett är dock inget nytt. KD har i princip alltid fått kämpa i motvind. Därför blir det något av en paradox att det parti som kanske har haft tre av politikens allra skickligaste retoriker – enbart sett till retorisk teknik – under de senaste 45 åren. För jag tror inte att någon kan förneka att Alf Svensson, Göran Hägglund och Ebba Busch-Thor höll/håller hög nivå som talare.

Anledningarna till KDs svårigheter är flera och det finns säkert politiska bedömare som har ’svaret’ som förklarar problemen. Själv tror jag att en del i problemet ligger i själva namnet – kristdemokraterna. Granskar man World Values Survey (WVS) sammanställning i den så kallade ’kulturkartan’ så finner man att Sverige ligger längst ut och längst upp i ’det högra hörnet’ vad gäller sekularisering och självförverkligande. En tolkning – kanske förenklad – är att vi svenskar är bland de minst religiösa folken i världen. Intresset för religion – bland individer födda i Sverige – är lågt och minskande. Visst – många kvarstår som medlemmar i statskyrkan, men tillflödet som konstaterades i samband med förra årets kyrkoval berodde mer på att många registrerade sig för att kunna rösta i kyrkovalet och på det sättet förhindra extremister att ’ta över’ kyrkan (…och kanske dess tillgångar). Man gick inte med för att man blivit ’kristen’ – man gick med av politiska skäl. Ser man till värdena (det vill säga siffrorna) i kulturkartan, så ser man att svenskarna har nästan fyra gånger högre värde för parametern ’sekularisering’ jämfört med tyskarna och tre gånger högre jämfört med fransmännen. Det är alltså inte konstigt att Tyskland har ett väldigt framgångsrikt kristdemokratiskt parti under Angela Merkel. Senast fick man över 33 procent av rösterna – och då var det ett dåligt (!) resultat. Kulturkartan förklarar också till del varför islam växer snabbt i vårt land. Bland många som kommer till Sverige som flyktingar finns de som – enligt WVS – har sitt ursprung i världens allra minst sekulariserade länder. För dig som inte har sett kulturkartan och som vill veta mer om det globala forskarnätverket WVS kan jag rekommendera denna länk.

KD har i takt med minskat intresse för religion blivit ett marginaliserat parti som i stor utsträckning får lita till ”broder-fyra-procent” – alltså i grunden moderata väljare som i val efter val räddar partiet från att åka ur Riksdagen. Ebba Busch-Thor har en jätteutmaning framför sig, och sommaren blir väldigt viktig. Det handlar mycket om att finna en fråga som särskiljer hennes parti – som vårdparti blir KD ett av 7-8 ’vårdpartier’. Jag har inga svar att ge henne och hennes partikamrater – jag konstaterar bara att utmaningen som väntar är gigantisk.

Förutom Ebba Busch-Thor själv så tror jag att den kommunikativt mycket skicklige David Lega och den erfarne och omtyckte Lars Adaktusson blir väldigt viktiga i årets valrörelse.

Därutöver tycker jag att det var fel att överge uttrycket ’Verklighetens folk’ som Göran Hägglund lanserade för ett par år sedan. Visst, man ironiserade från vänsterhåll och man kritiserade från andra håll, men ’verklighetens folk’ är nog precis det exempelvis Patrik Engellau skriver om när han beskriver ’den skattebetalande medelklassen’. Retoriskt är ’verklighetens folk’ något som fungerar utmärkt. Och att kritiker ogillar uttrycket är väl närmast ett bevis (!) för att det fungerar?!

Den här dagen, den 6 juli, visade sig Ebba Busch-Thor från sin bästa ’retoriska’ sida. Det går inte heller att förbigå Busch-Thors manushantering. Den var riktigt, riktigt bra. Ett proffsigt framförande helt enkelt. Och ett skäl för att det blir så, beror med stor sannolikhet på att Ebba Busch-Thor har engagerat sig i talskrivandet. När man ’äger’ sina ord – ja, då blir framförandet också därefter.

Personligen uppskattar jag också den allmänbildning som Ebba Busch-Thor verkar besitta. Allmänbildning är en tillgång för alla med kommunikativa ambitioner, men tyvärr är inte bildning så allmän som man skulle önska hos dessa. Det har förmodligen att göra med Aristoteles berömda ord: Kunskapens rötter är bittra, men dess frukter är söta.

(A) – Ambition – målet med talet – den röda tråden

Man kan sammanfatta Busch-Thors huvudtes med hennes egna ord: Du ska kunna lita på Sverige! Detta budskap återkom hela tolv gånger i talet.

Hennes talområden (med avrundade procenttal) var följande:
– Anslag/inledning – mycket om värderingar – 18 procent
– Sjukvården – 21 procent
– Äldrevården – 20 procent
– Polisen/kriminaliteten – 9 procent
– Samhällsekonomin – 5 procent
– Familjepolitiken – 5 procent
– Integrationen – 5 procent
– Värderingar – 7 procent
– Avslutning/sammanfattning – 10 procent

Kanske väl mycket, men givet att det var så, så fungerade leveransen i varje del. Taltiden var den längsta hittills – 39 minuter och 25 sekunder. Vilket med 3925 ord ger 101 ord per talminut (…slående hur väl samlade alla talarna hittills ligger kring idealtiden 100 ord per minut…).

(K) – Kunskap – bevismedlen – ämneskunskapen

Bevismedlen – det vill säga fakta/statistik, citat (inkluderande så kallade ”egna reflektioner”), exempel och jämförelser blandades av Ebba Busch-Thor på ett utmärkt sätt – med exempel som dominerande bevis. Retorikens Professor Emeritus Kurt Johannesson brukar säga att ”exempel är kungen bland bevis”, så här kan man säga att Busch-Thor följde denne mycket skicklige veterans råd. Bevissidan i talet höll också hela vägen (…men för dig som läser detta kan det vara bra att lägga till att du på intet sätt behöver tycka om Busch-Thors val av bevis – poängen är att det fanns (!) många ”bevis” i talet…).

(T) – Teknik – (exvis disposition, definitioner, argumentslag, statusläran, mm)

Om detta finns egentligen inte mycket att säga: Ebba Busch-Thor är utan tvekan i toppklass inom politiken när det gäller retorik – som kunskapsområde sett (OBS!). hon har bra grepp om verktyg, metoder och system och har därtill förmågan att omsätta kunskaperna i praktiken. I 2018 års almedalstal fastnade jag speciellt för hennes goda förmåga att skapa engagerande (OBS! För sina egna!) formuleringar. Dessutom formuleringar som lämnade en hel del kvar för åhörarna att själva tolka (…vi som jobbar med retorik kallar detta för exformativa budskap – där motsatsen naturligtvis är informativa budskap som innebär att man inte behöver tänka själv för att förstå vad talaren vill ha sagt…).

(A) – Artistiskt – (intresseväckare, språkliga hjälpmedel)

Artistiskt skötte sig Ebba Busch-Thor helt klart väldigt bra. Totalt innehöll talet cirka fyra retoriska så kallade figurer per talminut – ett antal som placerar Busch-Thor högt i jämförelse med andra.

Själv tycker jag att Almedalsveckan är mer en folkfest än en valupptakt, mer en marknadsplats en ett debattforum, mer en manifestation av det öppna Sverige än en plats för instängda politiska samtal – just därför måste retoriken få vara underhållande. Jag tyckte själv att det var roligt att lyssna till Ebba Busch-Thor – roligt, trots att ämnena som togs upp var allvarliga.

Formuleringar man minns

Jag kommer – troligtvis – att ta upp många av Ebba Busch-Thors formuleringar till värdering inför den topp-lista som kommer veckan efter Almedalsveckan. Men här kommer redan nu två formuleringar som kommer att mätas mot övriga talares bästa formuleringar:

– De temporära problemen skapar de kroniska problemen.

– ….så måste man mötas av respekt och omtanke. Men också med tydlighet. För vissa värderingar är inte valbara.

Anfall & försvar (…som inom retoriken tillhör något som kallas Statusläran…)

Talare från KD (läs Göran H och Ebba) gillar normalt att attackera motståndarna. Och det var rätt många attacker även denna gång. Jag räknade till 18 st. Intressant nog riktades av dessa hela fyra mot KDs alliansvänner. Men mest kritik fick naturligtvis Stefan Löfvén och S – åtta av 18. Men attackerna var relativt ’modesta’ – ingen passerade ’gränsen’.

Nytt för i år – en ’mätning’ av hur stor del av talet som bestod i KONKRETA FÖRSLAG

Andelen konkreta förslag i Ebba Busch-Thors tal bedömer undertecknad till 238 ord vilket motsvarar exakt 6 procent av den totala taltiden.