Gästskribent Hans Jensevik: Syna S, lägg ner rösterna idag!

Det gäller Riksdagens beslut om begränsning av vinsterna i vissa välfärdsföretag.

En kväll på 1950-talet såg mina mostrar efter mig, för mamma och pappa var på föreläsning. Elise Ottesen-Jensen, Ottar som hon kallades var i Kristinehamn och ämnet var sexualupplysning. Erotik var känsligt på den tiden och diskuterades inte. Svenska folket sov med händerna på täcket. Fattas bara annat. Och begreppen nämndes på latin. Ottar kunde lyfta debatten från hjärtats självcensur och till huvudets logik på ett mycket avdramatiserat sätt.

Det verkar som om varje tid har ett förbjudet ämne och nu är det ekonomi. Det kan inte diskuteras. Ordet ”vinst” får mer än 50 procent av svenska folket att bryta ihop logiskt, flytta ner från huvudet till hjärtat och utbrista; ”Vinst är fult, usch, det är snusk, det ska vi inte ha!” Ur ekonomisk synpunkt har frågan om vinster i välfärden förts på en erbarmligt låg och känsloladdad nivå. Var har ekonomins Ottar funnits under de senaste åren? På torsdag denna vecka ska Sveriges Riksdag fatta beslut i frågan om man ska ha ett tak för de vinster som genereras i vissa välfärdsföretag.

Får jag börja med påståendet att alla typer av organisationer måste långsiktigt gå med vinst. Det antyds att kommuner inte går med vinst och då ska privata vårdföretag som har det offentliga som uppdragsgivare inte heller göra det. Men nu är det så att alla kommuner måste långsiktigt sett gå med vinst och det gör de. Om detta finns ett tvång i kommunallagen. Teoretiskt sett finns ett vinstkrav och det gäller företag, ideella föreningar, stiftelser, kommuner, myndigheter, med flera organisationer. Det är inget snuskigt i det. Det är helt enkelt ett på ekonomisk teori logiskt baserat överlevnadskrav.

En kommuns ”vinst” kallas överskott och dess ”förlust” för underskott. Du hittar dessa begrepp längst ner på en kommunal ”Resultaträkning”, så samma sätt som du hittar vinst respektive förlust som motsvarande begrepp på samma ställe för ett företag. Kommuner har också det andra viktiga dokumentet, som är ”Balansräkning” och på detta finns alla relevanta begrepp även för en kommun.

Två viktiga begrepp, som inte finns, vare sig på en Resultat- eller Balansräkning är amorteringar och investeringar. Pengar för amorteringar och investeringar tas direkt ur kassan när de ska betalas. Och investera och amortera måste normalt varje organisation göra.

Kassan fylls på genom vinster och lån och minskas genom amorteringar och investeringar. Ett företag som inte har vinst eller en kommun som inte har överskott fyller inte på sin kassa utan måste låna för att investera. Långsiktigt håller inte upplåning. En långivare skulle inte fortsätta låna ut pengar till en organisation som inte går med vinst. En sådan kan ju inte amortera. Det finns lag på att kreditgivare måste kreditvärdera och får inte låna ut pengar till organisationer som inte gör vinst.

Nu är inte detta hela sanningen för det finns två typer av vinst eller överskott från en Resultaträkning. Vinsten längst ner, ”på sista raden”, som man säger innehåller fiktiva poster. Det är intäkts- och kostnadsposter som inte motsvaras av penningtransaktioner. Plockas dessa bort, fås en vinst på högre nivå i Resultaträkningen som speglar nettot av alla penningtransaktioner. Detta kallas ”kassaflödet från verksamheten” eller ”sparandet”. Ett positivt sparande ökar kassan och ett negativt minskar kassan. Enkelt!

Lite mer logik. Om vinsten i ett företag begränsas så innebär det också en begränsning av sparandet och hur mycket kassan kan öka varje år. Det innebär också en begränsning av hur mycket som kan investeras och amorteras. Skulle politiken kunna införa regler som begränsar vinsten så berövas företaget makten över vad som kan investeras och amorteras. Naturligtvis ställer ingen företagare upp på sådana villkor. Politiken kan ändra regeln varje år, kanske successivt minska begränsningen med de känslomässiga argumenten som finns idag att, ”vinster inte ska tillåtas sippra ner i kapitalisternas fickor, pengar som kunde stanna i verksamheten och användas för att förbättra den”. Så stryper man effektivt ett företag.

Men vinster tas ju ut, säger vänsterpartiledaren Jonas Sjöstedt. Det är omoraliskt! Händerna på täcket. Det är inte sant. Det är en del av vinsten, normalt en mycket liten del, som delas ut till ägarna. Denna del kallas ”Utdelning”. I ekonomisk teori är denna utdelning en ersättning för det kapital som ägarna satsat i företaget och som kallas ”Eget kapital”. Motsvarigheten till utdelning finns i en kommun som en skatt som inte behöver tas ut, eller om man tagit ut för hög skatt av en oplanerad ökning av Eget kapital. Det tillfaller skattebetalarna som äger kommunen.

Har du sett denna enkla teoretiska beskrivning någonstans under de år som debatten om vinster i välfärden varat? Inom Socialdemokratin finns kassörer i ABF, Folkets Husföreningar, HSB, OK, SSU, med flera ideella föreningar som vet precis hur ekonomin fungerar och som har tvingats sitta tyst och våndas. Förslaget gällande ”vinster i välfärden” är en eftergift till Vänsterpartiet och Jonas Sjöstedt, för att få inneha makten i denna mandatperiod som började

2014. Jonas Sjöstedt vet att han på ett sakligt plan skulle förlora debatten inom några minuter men han tillåts härja vidare med uteslutande känslomässiga argument som en fanatisk djävulspredikant från tiden före Ottars insatser.

Även om oppositionen sagt att de idag enhälligt tänker rösta emot förslaget så att det faller, så svettas ledande sossar, för tänk om exempelvis SD i sista stund beslutar sig för att lägga ner sina röster. Då vinner förslaget och då blir det många små välfärdsföretag som för mycket reducerade ersättningar kan köpas upp av storfinansen, som alltid på koncernnivå kan runda de flesta hinder politiken hittar på. Det skulle kosta S mycket och Jonas Sjöstedt skulle skratta hela vägen till valurnorna nionde september.

22 thoughts on “Gästskribent Hans Jensevik: Syna S, lägg ner rösterna idag!

  1. plq017 skriver:

    Ja, SD omfattas ju inte av kvittningssystemet i Riksdagen. Skälet behöver inte upprepas.
    Tänk om det vore så lyckligt så att förslaget gick igenom. Tänk om SD bara missar omröstningen.
    På gränsen till att man börjar hoppas på det gudomliga.

    Gilla

  2. kulturmakerietblog skriver:

    Inte på ett enda ställe i ovanstående artikel tog man upp den principiella skillnaden mellan företag som får skattefinansierade bidrag och de som klarar sig själva. Man kan inte dra dessa över en kam, eftersom de bör lyda helt olika moraliska kodex. Att inte ta upp denna skillnad i resonemanget är oärligt.
    Reepalus utredning om vinster i välfärden, innebär att många välfärdsföretag måste stänga igen, vilket beror på att hans modell är dålig och orealistisk. Det är inte nödvändigtvis samma sak som att detta vore bra för samhället.
    Naturligtvis måste välfärdsföretag kunna göra investeringar i sin egen verksamhet. En vårdklinik behöver kanske köpa in en röntgenapparat eller en skola behöver bygga om eller köpa till mark för att etablera en skolgård. Kanske behöver företagen göra omstruktureringar och öka personaltätheten. Att de då ska vara fastlåsta vid hur mycket egenkapital de har, är förstås kontraproduktivt. (Närmare bestämt 7% av egenkapitalet)
    Därför är hela den nuvarande diskussionen om vinster i välfärden meningslös. Istället för Reepalus dilettantiska utredning borde det tillsättas en helt annan, som bejakade hur välfärdsföretag skulle kunna utgöra ett nödvändigt supplement till den offentliga välfärden, utan att skattebetalarnas pengar hamnar i riskkapitalisternas fickor. Och detta borde återspeglas i diskussionen.

    Helena Bruun-Nystedt

    Liked by 3 people

    • Jvk skriver:

      Mycket bra Helena, den oligarkiseringen vi sett av välfärden där pengarna ändå tas ut skattsedeln och man säljer ut tillgångar som införskaffats på statlig väg till underpris är skandalös, det är stöld, en gång till. Istället måste skatten sänkas och helt privata alternativ skapas.

      Liked by 5 people

    • Jan Andersson skriver:

      Strunta för ett ögonblick i vad det står på bröstfickan på en läkarrock. Är det en duktig läkare? Behövs det en läkartjänst på denna ort? Blir patienter hjälpa tillbaka till sitt arbetsliv och kan betala sitt skatt igen? Då spelar det faktiskt ingen roll vilken anställningsform läkaren har. Däremot har de bästa läkare jag har haft turen att möta alla varit landstingsanställda.

      Gilla

  3. educaremm skriver:

    Vinster i alla de slag av företagande är självklara sporrar för företagarna själva, och också för deras eventuella aktieinnehavare.

    Det finns HELT PRIVAT drivna skolor, sjukhus och vårdinrättningar av olika slag, (tandvård, äldrevård), (främst kanske i USA?), som kan ta ut mycket höga avgifter för sina sjukvårdande och undervisande tjänster och som därmed kan göra just egna vinster på sina satsade kapital.

    Men, att göra VINSTER på SKATTEPENGAR är en helt annan sak.

    Skatter som tagits ut från en befolkning, för att kunna ombesörja samhällelig skola, sjukvård och omsorger om elever och människor, är JUST avsatta medel som är ämnade att gå just till dessa mål.

    Det är SKATTER som är ämnade till de människor som behöver barnomsorg, sjukvård och för elevers skolgång i den allmänna skolan osv.

    Att tillåta obegränsade vinstuttag för privata handhavare inom just dessa känsliga områden av skattefinansierade samhällsuppehållande verksamheter skulle kunna riskera att öppna dörrar till grova missbruk, falsifierade och oansvariga och brutala felsteg, där människors och elevers behov då kallt kan riskera att kunna åsidosättas, för att därmed kunna främja en högre vinstmarginal?

    Det kan riskera att kunna skapa incitament till att det får kosta vad det kosta vill när det kommer till sämre elevomsorg, sämre vård, sämre sjukvård och lägre personaltäthet osv., när då vinsten skall vara det drivande för dessa SKATTEFINANSIERADE företag?

    Allt för vinsten?

    En sådan risk kan ses som allvarlig och behöva kunna begränsas och minskas genom att ett förnuftigt tak för vinst kan sättas i just sådana skattefinansierade omsorgsföretag.

    Ett sådant tak som då inte enbart kan antas beskydda vårdtagare, barn och elever, utan även skydda att just SKATTEPENGAR används till det som de är avsedda för inom dessa allmänna skolor, vårdande- och sjukvårdande områden.

    Liked by 2 people

    • educaremm skriver:

      Korr.

      Istället för formuleringen: – Allt för vinsten?, i min kommentar, så skulle det stå:
      – Allt för en vinstmaximering?…

      Vinster för PRIVATA, alltså icke skattefinansierade omsorgs- och skol- företag, alltså för företagare i allmänhet är en annan sak.

      Som jag skrev i början av min kommentar, är det naturligtvis någonting sunt, behövligt, eftersträvansvärt, samt också självklart och nödvändigt och bra med vinster i sådana privata företag. Både för företagare själva och för anställda, samt för eventuella aktieägare.

      Att inte kunna se SKILLNAD mellan sådant privat företagande, och en SKATTEFINANSIERAD omsorgs- och skolverksamhet, det är att vara något begränsad, något kortsynt, och det är något snuskigt i sig, samt också en slags samhällsfientlighet och en föraktfull och kylig attityd gentemot alla skatteinbetalare.

      Man kan alltid förespråka lägre skatter för alla i samhället, samt förespråka att delegera ansvar och skyldighet för alla medborgare att själva betala för all vård, all skola och alla former av barnomsorg ur egna fickor.

      Men det förtar inte det dåliga, det illa genomtänkta och också det snuskiga, eller elakartade, med att inte vilja sätta rimliga tak för viljor att kunna maximera vinster ur just skatteförsörjda omsorgsföretag.

      Gilla

    • Hans Jensevik skriver:

      Vill be om ursäkt för en onödigt tyken kommentar. MEN varför kritisera mig för något jag borde ha skrivit? Hur lägger man moraliska synpunkter på redovisningsteknik, som min artikel handlar om? Måste man tycka något om fakta? Om jorden är rund enligt fakta och jag säger att det är så tror då folk att jag tycker att jorden ska vara rund? Vinst finns och måste finnas, det är väl användningen av den som kan vara omoralisk?

      Min artikel handlar om att en kommunist kan narra Riksdagen att besluta om en mekanism som innebär möjligheten att socialisera svenskt näringsliv. Det sker av ren okunnighet om ekonomi. Ur den aspekten är Jonas Sjöstedt att gratulera om han lyckas. Detta bjuder Socialdemokraterna på för att få inneha makten.

      Liked by 7 people

      • educaremm skriver:

        Det handlar inte ens om vinst, eller inte vinst, per se….

        Det handlar om att införa TAK för därmed kunna motverka en risk för, i värsta fall en rå, kall, korrupt och hänsynslös vilja till VINSTMAXIMERING, och då på bekostnad av elevers och vårdtagares väl.

        Skattemedel som är ämnade till elever barn och vårdtagare, skall först och främst gå till dessa väl.

        NATURLIGTVIS måste privata utövare få ut sina löner, och kunna göra vissa vinster, INOM RIMLIGA GRÄNSER, eftersom det är just SKATTEPENGAR som betalar för verksamheterna.

        Gilla

  4. Christer Hanefalk skriver:

    Tack för en välskriven artikel i ett viktigt ämne!
    Jag tycker att grundbetydelsen av ordet ”investera” är intressant att kunna (…vill man platsa som retorisk ämnesnörd tillhör ordkunskap elementa…). Ordet kommer från latinet (som så många andra ord) och består av delarna ”in” och ”vestis”. ”In” betyder ”i” och ”vestis” betyder ”kläder” – således betyder investera ”i kläder” – eller, lite tydligare – att ”klä på sig”. Vilket på ett bra sätt beskriver vad investeringar handlar om: med kloka investeringar klär man helt enkelt på sig inför framtiden. Om man underlåter att investera kan det i många fall bli ganska kallt om kroppen – i större skala kallt om ”samhällskroppen”.
    Och med den kunskapen i ryggen kanske man kan fråga sig vilka ”investeringar”, som Sverige har gjort de senaste 20 åren, som kommer att göra samhällsklimatet varmare och vilka som kommer att göra livet i Sverige kallare?

    Liked by 1 person

  5. Rikard skriver:

    Hej.

    Jag har omvandlat en del av en ödetomt till potatisåker. Vinsten, eller avkastningen om man så vill, av arbetet är potatis. Vem har rätt att rösta för att begränsa hur mycket potatis jag får ta ut i vinst?

    Jag. (Och naturen om man säger så; sköter jag marken uselt förstör jag min investering.)

    Varför har Jonas Sjöstedt och andra från de partier i riksdagen som stöttat och hyllat rasbiologi, steriliseringar, folkmord, invasioner av grannländer och även terrorism rätt att bestämma hur mycket potatis jag får plocka som frukten av mitt arbete?

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, fd lärare

    Liked by 3 people

    • Jan Andersson skriver:

      En duktig potatisodlare idag kan få ut 60-80 ton potatis per hektar. I god kommunistisk anda kämpar du hela året men din åker, men tar bara hem så mycket potatis som du behöver äta själv, kanske 60-80 kg på ett år (det brukar vara brist på annan mat i kommunistländer). Resten får alla din arbetarkamrater i kommunen komma och plocka upp gratis.

      Att du nästa år struntar i din potatisåker, 60-80 kg kommer upp ändå från fjolårets självsådd, och det inte blir något över till dina olyckskamrater kan väl inte du rå för?

      Gilla

  6. Werner Von Winkelbaum skriver:

    Just seen a dentist, a private entrepreneur, for a dental emergency. Called late last night, she came in early (7:30 am) to see me. Will pay out of my own pocket.

    Am I a criminal bypassing people from Afghanistan, Somalia etc who have bee paid one krona for the services they get, that I — who paid for them through my taxes — were denied.

    How many teeth’s are out there in the whole world, not yet fixed by Swedish
    taxpayers?

    Werner

    Gilla

  7. Magnus Rosensparr skriver:

    Marxist-leninister som Jonas Sjöstedt har ingenting emot vinst i sig, om den t.ex. tillfaller staten genom gruvbrytning eller vapenexport), utan det är vem den hamnar hos som är deras problem.
    Om Sjöstedt menat allvar med att vinst i princip är fult, skulle han ju verkat för att förbjuda Svenska spel, ATG, casinon och allt sådant, men det vågar han inte för då skulle Svensson rösta bort honom ända till Nordkorea. Innan Sjöstedt tar ordet vinst i sin mun borde han skriva till Xi Jinping och fråga vad denne anser om begreppet vinst.

    Liked by 2 people

  8. Jan Andersson skriver:

    Jag är inte helt med på resonemanget om en kommuns vinst. Ett företag måste gå med vinst, vilket det endast kan göra om intäkterna är större än utgifterna. Om vinst uteblir kan ägarna skjuta till mer kapital (i högsta grad riskkapital om man inte är väldigt säker på affärsidén). Men uteblir vinst eller kapitaltillskott måste företaget läggas ned.

    En kommun kan inte gå i konkurs. Om det saknas pengar har man spenderat mer än invånarna har betalat för. Eller låtsat att man är ett företag och startat dotterbolag för att tjäna pengar på dem till invånarnas fromma. Men det går inte alltid erfarenhetsmässigt så bra, kommuner är ofta usla företagare. I många kommunledningar avskyr man dessutom företagare (men inte företag som sådana) och vill inte ”bli sådana” själva.

    Vid underskott i en kommun, vad händer sedan? Man tvingas höja kommunalskatten för att fortsätta att tillhandahålla de tjänster som de måste göra enligt lagen, oavsett om invånarna efterfrågar dem eller inte. Eller dra in och lägga ned viss service, olagligt eller inte. Eller utverka statsbidrag.

    Om det istället blir ett inte försumbart överskott har man tagit ut för mycket skattemedel i förhållande till de tjänster man tillhandahåller. Man kan ha haft tur med låg efterfrågan på viss service, ett kommunalt bolag kan ha gått bra, men faktum kvarstår; skatteuttaget har varit för stort om det blir ett större överskott. Det är alltid mycket bättre för ett samhälles totala ekonomi om medborgarna får behålla sina överskottspengar själva.

    Att kommunledningar skryter med att de har gjort en rejäl vinst, betyder att invånarna betalat för mycket för sin kommunala service, så enkelt är det.

    Liked by 2 people

  9. pllay skriver:

    Den som betalar är kund.
    Betalar jag så försöker jag få ut mesta möjliga för mina pengar, jag prioriterar utefter mina personliga värderingar och behov.
    Då staten betalar prioriterar den på helt andra grunder, exempelvis är röstmaximering en viktig faktor som helt saknas i min prioritetsordning, inte heller personlig vinning (mutor) finns med i min kalkyl.
    Motparten kommer naturligtvis försöka maximera priset på den vara han tillhandahåller kunden.
    Det maximala priset han långsiktigt kan ta ut av mig är det pris jag anser mig ha råd och lust att betala, om den vara han tillhandahåller inte motsvarar det pris han kräver kommer jag välja andra produkter för mitt spenderande.
    Då staten är kund finns ingen egentlig begränsning i betalningsförmågan, motparten kan kräva hur mycket som helst och ingen politiker kan neka folket den efterfrågade servicen.
    Ju lägre effektivitet i produktionen av en vara med högt värde desto högre pris kan begäras.
    Lagen om tillgång och efterfrågan faller då betalningsförmågan är obegränsad.
    Detta och politikers vallöften är orsaken till att skattefinansierade tjänster med nödvändighet kommer bli sämre och dyrare än privat finansierade tjänster.
    Främsta exemplen är sjukvård, tandvård, åldringsvård och pensionsförvaltning där det i samtliga fall innebär att servicen och effektiviteten sjunker samt kostnaderna stiger.
    Ett sätt att minska problemet men behålla iden om det solidariska samhället vore att till alla medborgare utdela en minimal medborgarlön som medborgaren sedan fritt fick disponera, samt givetvis avskaffa alla former av skattefinansierad service.
    Ett system där en låg solidarisk skatt kompletterar ideell välgörenhet.
    Samtidigt faller hela grundvalen för begränsningar av vinsten.
    En absolut förutsättning är att all form av monopol bestraffas å det hårdaste, här finns stora brister i svensk lagstiftning.
    USA är tyvärr exempel på hur mindre lyckade lagar skapat världens dyraste och minst effektiva sjukvård, möjligheten att stämma vårdgivaren på i princip obegränsade belopp har givit upphov till en våldsamt expanderande advokatrörelse med direkt samhällsförstörande verksamhet, absolut ingen mer än advokatkåren tjänar på det systemet.
    Obamacare i kombination med vanan att stämma allt och alla kommer snabbt få det Amerikanska hälsovårdssystemet och advokatbyråerna att formligen explodera i omsättning, helt utan ökad produktivitet eller kvalitet på vården, snarare tvärtom.

    Gilla

  10. Lars-Olof Svensson skriver:

    Har man privata företag så man måste man tillåta vinst. Skulle någon ha för god marginal kommer konkurrensen snart att vrida det till rätta. Sju procent är en pseudodebatt som V bara kan tjäna på om den inte införs. Om sju procentsgränsen införs så dör de privata vårdföretagen vilket innebär att deras kostnadssida får tas över av kommuner och landsting. Och för dem vore det motiverat att införa ett förlustförbud!

    Gilla

  11. Lars skriver:

    Jag håller med Hans Jensevik både avseende att stat och kommun har en kostnadsrestriktion som måste täckas med intäkter och att de motsvarar vinstmaximering i princip och likaväl att samhället idag är renons på grundläggande ekonomiska resonemang.

    Som jag ser det så har vi å ena sidan marknadsfundamentalister, som tror oreglerade marknader sköter allt bäst och å andra sidan en real skeptisk kritik som identifierar marknadsmisslyckanden, samt en populistisk kritik som inte kan acceptera att vinstintresset driver privat verksamhet och som tror att det i sin tur ger dåligt utfall.

    Jag skulle istället fråga mig om privata företag och marknadsutsättning är lämpligt för skola, vård och omsorg utifrån hur marknader faktiskt fungerar. Personligen tror jag skolan är betjänt av en långvarig institutionell karaktär och att den kultur som utvecklas är synnerligen viktig och jag tror inte att privata marknadsaktörer kan klara att bygga ut ett sådant skolväsende även om vissa aktörer, som har en mindre andel av marknaden gör det, men ofta genom att placera sig i toppen och suga upp det bästa elevunderlaget och de bästa lärarna och lämna resten åt det offentliga.

    Vinstintresse kan fostra kvartalskapitalism, betygsinflation, kortsiktighet, selektivt urval av elever och sänkning av kvalitetskrav och resultat, men vinstintresset driver samtidigt mot effektivisering som fler undervisningstimmar och fler elever per lärare.

    Skolverksamhet, särskilt grundskola och gymnasium behöver regeras. Man kan också uttrycka det som att den samhällsekonomiska nyttan skiljer sig från det företagsekonomiska.

    Gilla

  12. W skriver:

    Globalisten George Soros tänker försöka sänka aktievärdet på det svenska företaget Boliden. George Soros företag har blankat aktier till ett värde av närmare 500 miljoner kronor enligt amerikanska Blomberg skriver veckans affärer.

    Han kommer säkert lyckas också för jag gissar att många andra aktörer kommer följa efter George Soros och blanka ännu fler aktier.

    Hur mycket kommer svensk media skriva om George Soros agerande. Viktor Orban i Ungern använde Soros som ett slagträ i den ungerska valrörelsen. Det är nog fullt möjligt att använda Soros även i den svenska valrörelsen.

    https://www.va.se/nyheter/2018/06/04/george-soros-satsar-halv-miljard-pa-att-svenska-bolaget-ska-kollapsa/

    Liked by 1 person

  13. Martin Gustavsson skriver:

    Vänsterpartiets krav på begränsade vinster i välfärden är ett slag i luften. Folket vill ut ur EU så att monopolkapitalet kan beskattas progressivt utan att det kan fly till EU:s skatteparadis.

    Gilla

  14. MartinA skriver:

    Det intressanta är inte vinsten utan finansieringen. Statlig verksamhet bör produceras enligt ett byråkratiskt regelverk i myndighetsform. Att blanda in privata företag i det är samma sak som att de som kontrollerar staten berikar sig själva privat genom korruption. Det är oundvikligt, det är så människan fungerar.

    Mitt förslag är att låta alla finansiera sina egna välfärdstjänster. Eller att gå ihop i små sammanslutningar lokalt av människor som träffar varandra regelbundet, och dela social risk med dem.

    Socialister kan föreslå stora centralistiska lösningar som produceras i byråkratiskt styrda myndigheter och verk. Det leder till ett ledsamt och ineffektivt system och förstörelse av folkgemenskapen.

    Det artikeln argumenterar för är korruption och plundring av medborgarna, det sämsta av två världar. Det är fruktansvärt moraliskt motbjudande. Och effekterna kommer i längden leda till ett ännu hetare hat mot etablissemanget. Vilket väl är det enda goda med det systemet, givet att etablissemanget är som det är idag.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.