Tankar om en varm majmånad

Lennart Bengtsson

Några av mina vänner har bett om mina tankar och reflektioner angående årets varma och torra majmånad.

Årets majväder har varit högst ovanlig. Månaden har varit praktiskt nederbördsfri i Mellansverige och de flesta dagar har varit molnfria med intensivt solsken från en klarblå himmel. Uppsala har haft 23 dagar med maximitemperaturer över 20°C och 11 dagar över 25°C. Sannolikt blir medeltemperaturen minst 3°C över det normala. Liknande väder har rått i stora delar av landet. Lantbruket börjar oroa sig för torkan och risken för skogsbränder ligger redan på högsta nivån.

Årets majmånad blir sannolikt den varmaste sedan regelbundna mätningar började i Sverige och i Uppsala redan 1722. Landets TV-meteorologer och tidningarnas klimatjournalister har redan konstaterat att detta är en följd av klimatuppvärmningen. Det kan förstås inte uteslutas men är inte säkert. Vad kan orsaken vara till det ovanliga vädret?

Under större delen av året och speciellt under vinterhalvåret domineras vädret i Sverige av de vandrande lågtrycken som drivs av en kraftig jetström från väster mot öster. Orsaken till västvinden är den stora temperaturskillnaden mellan Arktis och sydligare breddgrader.

Västvinden är ojämn och jetströmmen ormar sig fram. Ibland ner mot Kanarieöarna och ibland ända upp mot Spetsbergen. För att inte Arktis skall frysa till måste stora mängder energi transporteras dit söderifrån. Den största transporten sker i atmosfären men havet hjälper till.

Under högvintern får hela området norr om 60°N (den latitud som går genom Oslo, Uppsala och St Petersburg) ca 180W/m2. Från Arktis försvinner värme ut i rymden och så håller det på. Under sommarmånaderna ändrar sig detta energiflöde och för en kort tid under högsommaren kommer det in så mycket solstrålning i Arktis att energi faktiskt transporteras söderut. Detta påverkar cirkulationen radikalt och det är därför vanligt att cirkulationen går med halvfart och knappt det under sommaren.

Ett speciellt fenomen som kan bildas när som helst men är allra mest vanligt i maj är en högtryckblockering som oftast får sitt läge i området kring Skandinavien. Jetströmmen tvingas då att dela sig i en nordlig och sydlig gren. Ligger högtrycket väster om oss strömmar kall luft från Arktis söderut (det är då vi kan få de otrevliga järnnätterna med svår nattfrost) och ligger det öster om oss blir det regnigt och mulet med sydvindar. I år har det blockerande högtrycket parkerat sig precis över Skandinavien för praktiskt taget hela maj. Det är det som gett oss årets ovanliga och för de flesta ett mycket behagligt väder. Jag hoppas att även miljöpartiet har kunnat glädja sig även om växthusgaserna skulle kunnat ha haft ett finger med i spelet. Maj har haft temperaturer som en junimånad.

Hur kommer det att fortsätta? Det är omöjligt att svara på. Det kan bli en miserabel sommar med regn, moln och blåst. Det kan också bli en fortsatt sommar med flera perioder av samma slags väder som rått under maj.

En del kanske tror att klimatändringen slagit till. Men då räcker det att titta söderut eller österut och där har vädret varit helt annorlunda med regn och kyligare än normalt. Och tänk om högtrycket lagt sig över Island i stället? Då hade det kunnat bli riktigt styggväder med snö.

Om högsommaren slutligen blir som maj med ett lika mäktigt högtryck kan det förstås bli väldigt varmt. Den 9 juli 1933 var det +38°C i Uppsala. Och detta var före dagens växthusgaser. Med dagens växthusgasvärme med någon grad + en halv grad extra för urbaniseringseffekten skulle det kunna bli +40°C i centrala Uppsala och liknande i andra större städer i Syd- och Mellansverige.

Om det skulle hända vad tror ni då att tidningarna skulle ha som förklaring? Hur man å andra sidan förklarade den väldiga värmen i juli 1933 har jag inte lyckats ta reda på men förmodligen sa man att ibland blir det bara så här och det var faktiskt ingen dålig förklaring.