Redaktörens kommentar till denna text: Att denna rapport från MSB över huvud taget kommit till beror i alla fall till viss del på den insamling som detgodasamhallet.com gjorde våren 2017. MSB hade först bestämt att inte göra studien, men när detgodasamhallet.com började samla in pengar för att själv finansiera studien ändrade sig myndigheten. Donationerna för detta ändamål ligger kvar i avvaktan på andra angelägna aktiviteter. / Patrik Engellau

Våren 2017 släppte Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) förstudien ”Muslimska Brödraskapet i Sverige”, skriven av terrorforskaren Magnus Norell tillsammans med socialantropologen Aje Carlbom och Pierre Durrani, tidigare medlem i Brödraskapet.

I förstudien kunde man läsa att olika organisationer, med olika grad av koppling till Brödraskapet håller på att bygga upp ett parallellsamhälle i Sverige och infiltrerar politiska partier.

Förstudien fick kritik för att inte vara tillräckligt ”vetenskaplig”. Sannolikt var en del av denna kritik politiskt motiverad. På grund av den stundtals hätska kritiken annonserade MSB att man inte avsåg att följa upp förstudien med en ordentlig rapport.

Sedan ändrade man sig igen – det skulle bli en rapport och den beställdes på sommaren. Uppdraget gick till Malmö universitet. Vid ett seminarium torsdagen den 15 mars i år presenterade Aje Carlbom rapporten: ”Islamisk aktivism i en mångkulturell kontext – ideologisk kontinuitet eller förändring?”

Rapporten visar samma saker som förstudien, men mer detaljerat och med stöd av fotnoter. Den visar också att Sverige inte är unikt, samma typ av islamistisk verksamhet pågår i andra länder i Europa. Men det är inte så att alla dessa aktörer tar order från Brödraskapets huvudkvarter. Det handlar snarare om ett idékluster. Man delar idéer och nätverkar.

Mohammed Mahdi Akef, före detta murshid, eller ledare, för den egyptiska grenen av Muslimska Brödraskapet, konstaterade 2005 att Brödraskapet är ”en global rörelse vars medlemmar samarbetar med varandra över hela världen, baserat på samma religiösa världsåskådning – islams spridning, ändå tills den styr världen. En person som befinner sig på den globala arenan och tror på Muslimska Brödraskapets väg, betraktas som en del av oss och vi är en del av honom.”

I Sverige har vi ett antal kända ”MB-associerade” organisationer som Islamiska Förbundet, Sveriges Unga Muslimer, Studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges Muslimska Råd. Den stora moskén på Södermalm i Stockholm kontrolleras av Islamiska Förbundet.

En bra sak i rapporten är att man erkänner att islam och islamism hänger ihop. Det finns andra som försöker dra ett skarp gräns mellan dessa båda begrepp. Det beror sannolikt på att man inte vill underblåsa så kallad ”islamofobi”. Men den islamistiska rörelsen är en islamisk rörelse.

Vad utmärker Muslimska Brödraskapet? Man har en syn på islam en alltomfattande, alltså totalitär ideologi. Tittar man i islams egna skrifter, i Koranen och i Muhammeds yttranden, hittar man starkt stöd för denna uppfattning.

Brödraskapet grundades av skolläraren Hassan al-Banna i Egypten 1928 som en reaktion på västerniseringen. Bröderna ansåg att västerländska idéer och västerländsk livsstil underminerade traditionell islam. Och det hade de ju rätt i. Al-Banna tänkte sig att samhället skulle islamiseras ”underifrån” genom att man reformerade individen, sen familjen och sen hela nationen. När folket var islamiskt skulle styret bli islamiskt. Detta gör Brödraskapet till en ”moderat” rörelse inom islamismen – de ”radikala” vill islamisera ”ovanifrån” genom väpnad revolution.

I islamvärlden fokuserar alltså Brödraskapet på islamisering genom mission med slutmålet att bygga en panislamisk stat. Men här i väst, och i Sverige, fokuserar verksamheten mer på så kallad ”islamofobi” och ”rasism”. Det handlar om att få muslimer att känna sig som offer och utmåla det svenska samhället som fientligt, förklarar rapporten.

Carlbom varnar för att detta grepp, att knyta an till den antirasistiska rörelsens självhat för att vinna sympatier, erhålla skattepengar och få igenom krav, kan få vissa att falla över till den ”radikala” sidan. När man ständigt får höra hur förtryckt och förföljd man är och hur vedervärdigt det svenska samhället är, kan man bli lockad av grupper som ”slår tillbaka”. Det finns exempel på hur personer inom de MB-associerade grupperna gått över till jihadistisk terrorism.

Brödraskapets främste ideolog, Yusuf al-Qaradawi, uppmanade själv, i tevekanalen Al-Jazeera den 10 juni 2013, muslimer att resa till inbördeskrigets Syrien: ”Det är nödvändigt att åka och rädda våra bröder i Syrien. Jag uppmanar folk att åka: alla som har möjlighet, alla som har fått utbildning i armén, i strid, i vad det nu kan vara, och som har möjlighet och kan åka till våra bröder i Syrien, måste åka.”

Ett av syftena med den så kallade ”islamofobin” är så klart att tysta kritik. Det är numera allmänt känt att de islamiska skrifterna innehåller saker den moderne svensken tycker är osmakliga, minst sagt, och för att slippa svara på frågor och ta besvärliga diskussioner, så skrämmer man med ”islamofob” och ”rasist”.

”Under intervjuerna”, skriver Carlbom, ”framkom att flera informanter anser att ett av de stora problemen bland makthavare i Sverige är den kollektivt spridda rädslan att bli anklagad för rasism eller islamofobi.”

Det kan vara en anledning till att skattepengar har regnat över de MB-associerade organisationerna under så lång tid.

Något som inte kom med i rapporten, men som står mellan raderna, är hur Brödraskapet etablerade sig i Sverige. Svaret är vår invandringspolitik – islam i Sverige, inte bara islamismen, är helt och hållet ett resultat av den senaste tidens invandring från islamvärlden.