Hur sanningsenligt du besvarar den frågan beror inte nödvändigtvis på vad du tycker, utan på om du skapar din världsbild från åsikter och letar efter fakta, eller om du börjar med fakta för att skapa åsikter.

Nästan alla har sett grafer som visar ett uppsving av livslängd och levnadsstandard som börjar försiktigt runt 1500-talet och skjuter i höjden under 1800- och 1900-talen. Både de som forskat ingående i historiska källor och de som ströläst tillgänglig information är överens om att livsförhållanden har förbättrats för mänskligheten under de sista århundradena. Det är inte många individer i dagens svenska samhälle som dör av svält, sjukdom eller våld.

Så vad hände runt 1500-talet och fortskred i slutet av 1700-talet som gör att jag fortfarande vid hela 50 år kan sitta hellemmad, frisk, trygg och säker och skriva dessa ord? Som gör att läsaren på det hela räknar med att leva och frodas nästa vår också?

Vad som hände var den kulturella och sociala revolution som började med reformationen och blommade ut i upplysningstiden, för att fortsätta med införandet av demokrati och marknadsekonomi. Denna idéprocess grundades på principen att ifrågasätta etablerade åsikter, undersöka om de stämde, samla fakta genom observation och dra slutsatser från tillgänglig information, oberoende av vem eller vilka slutsatsen gynnade. Detta har bland annat lett till att du i stället för att känna smärta och febrilt offra eller be till en oklar gudomlighet om du lider av en infektion, svänger förbi apoteket innan du forsätter till utekvällen med vännerna. Eller ännu tydligare: i stället för att frukta stunden ditt barn ska födas, ser du fram emot den.

Så bevisligen är de flesta nöjda med att utvecklingen från oprövade åsikter till vetenskap skedde, även om vi kanske sällan uppskattar de människor som fick betala ett högt pris för att driva igenom förändringarna. Galileo fängslades och tystades som bekant för att han hävdade vad den härskande gruppen i 1630-talets Europa ansåg var absurd dårskap som skadade samhället och dess stabilitet. Häxprocesserna är ett annat exempel på en befängd åsikt som ansågs fullt acceptabel på sin tid.

Den moderna läkekonsten uppstod inte på grund av viljan att rädda liv, utan genom kunskapen att göra det – viljan har alltid funnits och många som önskade rädda liv motarbetade med kraft de förändringar som ledde till det slutresultat vi nu har tillgång till. Vi vet all detta – och ändå känner vi hundratals personer, några folkvalda politiker, några ansedda journalister, några av våra bästa vänner, som använder sig av precis samma principer som ledde fram till Galileos husarrest, häxprocesserna och motståndet mot nya läkemetoder för att skapa sin världsbild.

De slänger nonchalant bort de grundläggande principer som gör deras liv drägligt, och skapar en världsbild åt oss alla utifrån sina personliga åsikter. De tycker att information och debatt bör mörkläggas om dessa inte passar deras åsikter, deras världsbild, deras goda avsikter.

Det är visserligen sant att sociala medier ibland sprider fake news. Men sociala och alternativa media har också givit möjligheten att kringgå maktpositioner som en viss typ av information har fått allt svårare att tränga förbi. Kanske en del av den pågående hysterin runt sociala medier bottnar i att de öppnat debatter och publicerat reportage som annars aldrig hörts.

För att hitta rätt bland all information, äkta och falsk, är det speciellt i valtider viktigt att ha en offentlig debatt om alla ämnen som berör väljare – och jag skulle inte tro att SD vore det tredje största partiet enligt opinionsmätningar i mars 2018 om frågor kring kultur, sociala normer och immigration inte tillhörde de ämnen som berör väljare mest. Debatten måste existera, vara öppen och ärlig och man måste kunna begära att den är saklig och handlar om statistik och information. Väljare ska kunna veta vad partierna anser att deras pengar ska användas till och varför satsningar behövs så att varje väljare kan fatta rätt beslut för sig själv om vilken sorts samhälle väljaren vill leva i.

Utan denna öppenhet frodas fake news, kinesiska viskningar, okunskap och framförallt misstro. Rätten att debattera och få tillgång till all tillgänglig information, oberoende av vad som gynnar härskargrupper är vad som drivit mänskligheten framåt. Om en viss mäktig grupp behöver tysta andras röster för att utan mothugg kunna sprida sitt eget budskap så påminner den gruppen om de krafter som tystade Galileo och medverkade i häxprocesserna.

Annika Nestius-Brown är född och uppvuxen i Stockholm. Hon flyttade till Storbritannien efter studier i USA. Under nästan tjugo år undervisade hon i svenska på Queens University och kommenterade för Sveriges Radio P1 om den politiska utvecklingen. Hon har startat en tankesmedja, Northern Light  Review, som sedermera blev Francis Hutchinson Institute, med inriktning på att skapa upplyst debatt mellan oliktänkande. Hon bor nu i London och har ett starkt kontaktnät, exempelvis inom det konservativa partiet.