Jag brukar hävda att alla starka idéer utvecklas i USA. De uppfinns ofta av det intellektuellt ledande skiktet tänkare vid de fina universiteten. När idéerna når en viss grad av mognad bildar de frön som lyfts upp i atmosfären och fångas av passadvindarna. Så sprids dessa frön över världen för att sedan ramla ned och försöka slå rot.

I Sverige är marken bördigare än någonstans annars för dessa frön från amerikanska universitet. Det beror på att PK-ismen har redan har ett sådant järngrepp på det offentliga samtalet – ty det nya amerikanska idégodset har under de senaste årtiondena handlat om att vidareutveckla det politiskt korrekta; det är därför president Trump framstår som ett så främmande, skärande och obehagligt oljud – att lite mer av samma inte väcker något motstånd utan tvärtom smälter så fint in som ytterligare en vacker blomma i en välkomponerad bukett.

I det etablerade PK-istiska amerikanska idépaketet ingår ett kraftigt avståndstagande från den västerländska civilisationen som sedan andra världskriget har sitt centrum i USA.

Antiamerikanismen är en av USAs mest framgångsrika exportidéer. Min uppfattning är att moderna antiamerikanismen, som inte bara var grundad i europeiskt snobberi, utvecklades på de fina universiteten under Vietnamkriget.

Just nu har USA begripligt nog ångest över skolskjutningarna i februari i Florida, då 17 lärare och elever dödades. De amerikanska självanklagelserna når nu, i och med ungdomsprotesterna mot vapenlobbyn, nya höjdpunkter, vilket knappast är att förvåna sig över.

Låt mig ge ett exempel. Skribenten Tim Kreider, som enligt egen utsago är ”medelålders”, skriver den femte mars en debattartikel i The New York Times som har rubriken ”Sätt igång, ni som är födda på 2 000-talet, krossa oss”. Så här resonerar Kreider:

Som de flesta medelålders människor betraktar jag unga människor med misstänksamhet. De unga har en tendens att vara omedgörliga och kompromisslösa… jag känner panik inför vänsterungdomarnas tilltagande dogmatism och intolerans.

Men sedan Kreider under årens lopp funderat över bland annat skolskjutningar har han:

… dragit slutsatsen att Amerika alltid varit en våldsam nation, från vårt inledande och grundläggande folkmord via de slavar som byggde landet fram till det i mänsklighetens historia aldrig överträffade vapenförråd som vidmakthåller vårt imperium. Vi satsar 60 miljarder dollar om året på våra husdjur men vi vägrar att vidta åtgärder för att förhindra att andraklassare blir slaktade… När ett samhälle slutar värna sina unga då är dess förstörelse inte bara nära, utan dessutom välförtjänt.

Som representant för de medelålders har Kreider följande budskap till de unga:

Ge er på oss! Bryt ned oss, alla oss krypande bonnläppar som fortfarande inbillar oss att klimathotet är ett påhitt, att transsexualitet är en modenyck… Befria världen från alla våra gammaldags uppfattningar, inpyrda fördomar och ruttna institutioner. Våra könsstereotyper förstör kvinnorna på samma vis som när kineserna snörde flickors fötter… Kapitalismens vansinniga teori – rasera allt!

Utan att försvara den amerikanska vapenlobbyn kan jag inte annat än baxna inför en sådan förbehållslös offerlust. Författaren ber tonåringarna om nådaskott och utplåning av en civilisation. Detta publiceras stort av USAs ledande och mest ansedda dagstidning. (Samma dag föreslog tidningens krönikör Ross Douthat att föräldrar skulle få giltiga valsedlar för sina barn vilket, och det verkar vara en av Douthats poänger, skulle leda till att rösträttsåldern sänktes till kanske fjorton år för vid den åldern bör ungarna ha fattat systemet och börjat kräva att själva bestämma vem som skulle ha rösten.)

Jag är helt för att excentriker och dårar ska få framföra galna idéer (bara de är begripliga och rimligt välskrivna, vilket Tim Kreiders är). Men jag drar öronen åt mig när det idégods som utarbetas i den kolossala tankesmedja som utgörs av den amerikanska PK-elitens institutioner så till synes motståndslöst välkomnas i ett land som Sverige. (Kanske inte just den här idén om att de 2 000-talsfödda ska krossa de vuxna och deras idévärld, i varje fall inte ännu.)

Jag vet inte vad som menas med populism. Ej heller fattar jag vad som ligger bakom Trumps framgångar. Men om dessa företeelser representerar ett dovt och kanske illa artikulerat motstånd mot idéer som Kreiders så är jag villig att åtminstone lyssna på vad populister har att säga.

Självklart måste man känna beundran inför en så hänsynslöst och öppet självrannsakande kultur som den amerikanska. Kan man tänka sig motsvarande i andra länder? Saudiarabien? Sverige? Det skulle i så fall vara Mona Sahlins förakt för midsommarfirandet.