Det är inte lätt att vara politiskt korrekt. Det fick Kanadas premiärminister Justin Trudeau erfara vid en frågestund på MacEwan University i Edmonton. En ung kvinna (jag kan göra mig skyldig till felköning nu…) ställde en fråga och använde ordet ”mankind”, alltså mänskligheten.

Trudeau ville vara en duktig pojke och rättade den unga kvinnan. Man (en) borde säga ”peoplekind” i stället för ”mankind”, menade han. Det blir mer inkluderande så.

Det han gjorde var helt rätt enligt pk-ismen: det ”patriarkala” språket måste ändras, så att våra tankar kan ändras och underminera och slutligen störta patriarkatet. Men Trudeau gjorde samtidigt fel då han som vit, medelålders man avbröt och rättade en ung kvinna. Mansplaining!

Scenen har lett till att Trudeau blivit utskrattad över hela Internet. PK-helgonen är beroende av sin aura av helighet. För att upprätthålla denna aura krävs tabun och repression. När en börjar skratta så smittar det av sig till fler. Glorian faller och man upptäcker att helgonet i själva verket är en ganska löjlig figur.

Trudeau insåg vad som hänt och när klippet med hans godhetssignalering och mansplaining i ett blev viral så ursäktade han sig med att det hela var ett ”dumt skämt”. Detta antyder att han inte är uppriktig i sin godhetssignalering – han gör det för att få poäng. När signaleringen inte går hem och han blir förlöjligad så var den ett ”skämt”.

Han är helt enkelt Kanadas svar på Fridolin. Men utan handhjärtan.

Men Trudeau har inte lärt sig av den läxan. Han fortsätter att göra sig till åtlöje. På en resa till Indien skulle han visa hur tolerant och öppen han var genom att han och hustrun klädde sig i indiska kläder. Men han fick inte bara godhetspoäng för tilltaget, vissa pk-ister anklagade honom för synden ”kulturell appropriering”. Det vill säga att man som vit inte får klä sig i kläder som tillhör icke-vita kulturer. Det är stöld! Renheten i icke-vita kulturer bevakas svartsjukt medan mångfalden ska drivas igenom till varje pris i västvärlden.

Brukar indiska politiker som kommer till västvärlden klä sig i folkdräkter? Jag har inte sett något sådant. Tänk er ledare för asiatiska och afrikanska länder som går runt i någon svensk folkdräkt på besök i Sverige!

Jag tror inte att Trudeaus uppträde i Indien – med hans glittrande Bollywoodkostymer – var ett exempel på illasinnad kulturell appropriering. Det var snarare ett exempel på oikofobin, föraktet för det egna, inom den ”progressiva bourgeoisien” som utgör etablissemanget i västvärlden. Man undrar hur Trudeau och hans hustru skulle klä sig vid ett besök i Saudiarabien. Skulle hon ha niqab?

Varför inte? När en svensk delegation besökte Iran i februari förra året så satte kvinnorna på sig hijab. Samma politiker som mässar om värdegrunden hemma bugade underdånigt inför mullorna. Förtryck är okej, så länge det är ”rasifierade” som är förtryckare.

Hösten 2016 reste Stefan Löfven till den islamistiska diktaturen Saudiarabien. Han var inte en lika duktig pojke som Trudeau och satte inte på sig saudiska kläder. Men han var respektfull på så vis att han inte ville kalla landet en diktatur. ”Jag vill inte sätta etiketter på länder”, sade han. Däremot går det bra att kalla sverigedemokrater ”nazister”. Sådan är oikofobin.