En moské i Växjö ansöker om att få ha böneutrop. Bara på fredagar, säger man. Ja, det börjar så. Först hade vi inga böneutrop, sen fick vi det på fredagar, sen varje dag och till sista fem gånger varje dag. Det är så islamiseringen går till – ett steg i taget.

Ismail Abuhelal, imam på Stiftelsen Växjö muslimer, säger att det inte stämmer att ”muslimer vill ta över Sverige”. Det är ord. Tittar vi på verkligheten så ser vi att moskéerna växer som svampar ur jorden. Och tittar vi i islams egna texter så upptäcker vi bilden av en missionerande religion som strävar efter att expandera och dominera.

Biskopen i Växjö Fredrik Modéus tycker att böneutrop är en bra idé. Det är inte så att han bara tolererar det. Han välkomnar det. Vilket är märkligt eftersom böneutropet är antikristet. Det förmedlar budskapet att Jesus inte är gud och att Muhammed är Guds siste profet. Det är Muhammed man ska följa. Jag kan förstå att kristna tolererar antikristna budskap, men att välkomna dem?

Men kanske är Jesus inte Gud längre i Svenska kyrkan. Alla åsikter är ju tillåtna numera. Alla åsikter som är politiskt korrekta vill säga. För om man står upp för klassiska kristna uppfattningar blir man utfryst och mobbad.

Vad biskopen borde begripa är att detta är ytterligare ett steg i islamiseringen. Hur islamiskt ska Sverige tillåtas bli? Vi vet hur det ser ut i länder där muslimer är i majoritet. (Ja, jag vet att det finns hyggliga muslimer). Kristna har det inte bra i många av dessa länder. Det är märkligt hur sällan man hör talas om muslimer som kämpar för kristnas religionsfrihet i islamvärlden…

Förmodligen har biskopen inte tänkt så djupt. Det rör sig om den gamla vanliga godhetssignaleringen. Man plockar godhetspoäng.

Imamen i Växjö säger att han vill ha böneutrop för att kunna känna sig som hemma. Men varför bryr sig ingen om att ursprungsbefolkningen, som fortfarande är i majoritet, allt mer känner sig som främlingar i sitt eget land?

Muslimer får utöva sin religion och böneutrop är en del av religionen. Förvisso, men månggifte och barngifte är också delar av religionen. Vissa delar är alltså okej, andra inte. Religionsfrihet kan inte betyda att fanatiska muslimer får grönt ljus att tillämpa alla delar av sin religion. Frågan är inte om det finns en gräns, utan var man ska dra gränsen.

Men kyrkklockor då? Kyrkklockor kan inte jämföras med islamiska böneutrop. Klockorna förmedlar inget uttalat budskap som böneutropet gör. Dessutom är den kristna traditionen en del av den svenska kulturen. Därför kan kristendomen och islam inte likställas i Sverige. Kristendomen har en särställning som ursprungsbefolkningens religion sedan tusen år. På samma sätt som det svenska språket enligt lag har en särställning som huvudspråk.

Kristna traditioner angår alla svenskar. Islam är inte en del av svensk kultur och angår bara troende muslimer. Och en överväldigande majoritet av de troende muslimerna är invandrare och barn till invandrare. Islam är en invandrarreligion. Konvertiter är ytterst sällsynta då islam är den religion svenskar tycker minst om.

Om imamen och vissa muslimer i Växjö inte känner sig som hemma om de inte får höra det islamiska böneutropet, så råder jag dem att flytta till ett islamiskt land. Det är ju ingen som har tvingat dem att komma hit. Jag tycker att vår flagga med dess gyllne kors ganska tydligt signalerar att Sverige är ett europeiskt land med en kristen tradition. Så ingen kan säga att de inte visste.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook!