Att aldrig bli uppbjuden

Anders Leion

I SVTs program Idévärlden söndagen den 4:e februari bemöts Lena Anderssons tankar om upplysningen av bland annat professorn i idé- och lärdomshistoria, Michael Azar (från 24.00 min). Han formulerar därvid, utan att han är särskilt bekymrad däröver, den moderna humanismens syn på världen. I korthet säger han att upplysningen och dess förnuftstro inte hindrat utan snarare verkat för västvärldens syn på sig själv som överlägsen andra kulturer och därmed berättigad att leda dem – och kolonisera dem. För honom är allt idéer, filosofi och tankar som sedan styr handlandet. Han kan inte tänka sig att det kan vara tvärtom.

John Hicks förklarar däremot att det kan vara tvärtom när han utreder ekonomin i avskaffandet av det amerikanske slaveriet. (Den ekonomiska historiens teori, Stockholm, 1970). Slaveriet var lönsamt i Södern därför att det användes för arbete i jordbruket på de stora egendomarna. Det var ett arbete som – före jordbruksmaskinernas tillkomst – sett ungefär likadant ut sedan antiken. Det var lönsamt för jordägaren att ha slavar och underhålla dem för livslångt arbete. Annorlunda var det i Nordstaterna. Där var redan ekonomin rörlig, präglad av den tidiga industrialismen. Ingen kapitalägare var intresserad av livslånga anställningar. Man kunde inte veta hur marknaden var nästa år, eller nästa kvartal. Man ville kunna anställa från och avskeda till arbetsmarknaden med kort varsel. Slaveriet var otidsenligt och onödigt för dem.

Nordstaterna vann, slavarna blev fria och sökte sig norrut, där de hade svårt att dra sig fram. De utkonkurrerades av invandrare från Europa med kunskaper anpassade till den nya ekonomin.

I Axess 1/2018 skriver Nils Johan Tjärnlund: ”Humanister har länge försynt och förstrött överlåtit utvecklingen till naturvetare och ingenjörer… Kraften i AI kommer att omdana människans hela tillvaro i grunden. Att många olika discipliner bidrar med sina perspektiv är nödvändigt för att utveckla, utforma och utvärdera framtidens avancerade teknologi. Därför framstår det som viktigare än någonsin att humanister och naturvetare överger gamla revirgränser och börjar samarbeta” (In med humanisten).

Utöver detta konstaterande om ett behov av mer humanister innehåller artikeln inte något om vad detta skulle kunna innebära, vad humanisten skulle kunna bidra med. Följden blir ju att ingen lyssnar på lockropet. Humanisterna radar upp sig längs väggen men blir aldrig uppbjudna. I SvD i söndags finns en stor intervju med Elon Musk. Han förklarar hur han går till väga när han fått en idé – och därmed ett antal problem. Han säger sig använda sig av sex steg för sitt tänkande. Egentligen beskrivs tänkandet fullt ut av hans två första punkter:

1. Ställ en fråga
2. Samla in så mycket bevis som möjligt i denna fråga.

Alltså: Formulera en hypotes: Kan det vara på det här sättet? Kolla genom att åkalla verkligheten: mät och gör experiment. Detta, att fritt kunna ställa en fråga och utan hinder söka svaret på frågan är kärnan i upplysningen. Det är också så oerhört kraftfullt. Och detta sökande efter svar bedrevs på alla områden, och när vetenskapens frukter togs i anspråk av entreprenören förvandlades tillvaron. Då blev det möjligt att segla runt jorden med kanonförsedda skepp och beskattningen av den nya världen kunde börja. Det kunde ske utan några vidlyftiga idéer om den vita rasens överlägsenhet. Det blev möjligt och det gjordes. Sedan kom ett antal tänkare och pyntade handlandet med idéer.

Nu tänker sig Musk att upprepa handlandet också utanför vår planet. Kanske går det, kanske går det inte. Han använder i alla fall en beprövad metod.

Tänk om samma metod kunde användas av politiken! Låt oss ta skolan som exempel. Enligt den empiriska metoden hade inga förändringar gjorts utan en klar hypotes och därefter kontroll för att se om det gått som du tänkt dig! Men så har man inte velat göra. Det strider mot den humanism som pedagogikprofessorerna säger sig stå för. Så har det elände vi nu har skapats. Och samma sorts önsketänkande har använts på alla områden. Inte minst vid utformandet av invandringspolitiken.

Så på så sätt kan man ju säga att humanisterna blivit uppbjudna. Deras sätt att tänka har präglat allt fler områden. Tänk vackert! Kontrollera inte så att du kan fortsätta att tänka vackert!