Man kommer hit med ett mentalt bagage

Mohamed Omar

Den 6 januari i år pratade jag med Soheila Fors på min podd Antikalifen. Hon kommer från den kurdiska delen av Iran. Hon har upplevt både hedersförtryck och islamisk fundamentalism. Men hon har överlevt båda. Idag är Soheila kristen.

Redan som barn började hon tvivla på islam. Varför ska jag prata med Gud på arabiska? Hon bad men fick inget svar. Hon ropade: ”Gud, var är du?” Hennes koranlärare tände en tändsticka och sade: ”Ser du elden, Soheila? Den bränns. Men helvetets eld är mycket värre.”

Sedan kom den islamiska revolutionen 1979. Mullorna, de islamiska skriftlärda, tog makten och började köra runt i flotta Mercedesbilar. Soheilas pappa blev gripen av mullornas milismän, slängd i en håla och torterad.

När Soheila blev tonåring gick hon med i en marxistisk gerilla. Hon lärde sig hantera vapen. Hon studerade Marx och Lenin och vände Gud ryggen.

Soheila har erfarenhet av både islam och marxism, men släppte båda. Jag frågade henne vad som är skillnaden mellan islam och kristendom. Hon svarade att i Koranen mötte hon en Gud som inte älskade alla människor. I Jesus mötte hon Gud som blev en människa och delade vårt lidande. Islam är inte heller bara en religion. Den är till skillnad från kristendomen ett samhällssystem också.

I Sverige har vi religionsfrihet i teorin, i praktiken är det dock nästan omöjligt för vissa att lämna islam. Man kan förlora sin familj, blir hotad och stötas ut ur sin grupp. Livet ödeläggs. Soheila lever i Sverige, men hon är inte fri. Ständiga hot och trakasserier från islamiska fundamentalister har gjort hon lika gärna skulle ha kunnat leva under sharia. Hon kan inte röra sig fritt och tryggt.

Enligt profeten Muhammed måste den som lämnas islam dödas. Tyvärr finns det fundamentalister som tar Muhammeds ord på stort allvar. Soheila lever under dödshot.

Jag känner en annan kvinna som lämnat islam för Jesus, Mona Walter från Somalia. När hon var på besök i det ”mångkulturella” Rinkeby blev hon kallad hora och bortjagad av ”unga män”. Hon fick höra att ”Det här är inte Sverige!”

Men denna ”kristofobi”, detta hat mot kristna, verkar inte etablissemanget bry sig om. Det öses skattepengar över islamiska organisationer som påstår sig ”bekämpa islamofobi”. Men hur många kvinnor lever instängda, rädda och förfölja i Sverige på grund av islamofobi?

Om jag skulle starta ett projekt idag för att ”bekämpa kristofobin”, detta hat som gör att Soheila och andra kvinnor lever i fruktan,  skulle jag få någonting? Tror inte det.

Någonting som provocerar Soheila är hur islamister, som föraktar frihet, utnyttjar den svenska religionsfriheten för att sprida sin intolerans och sitt hat. I sina hemländer hade de kallat kritiker som Soheila för ”kafir”, men här säger de ”islamofob” och får medhåll från den regressiva vänstern som agerar nyttiga idioter åt islamisterna.

”När man kommer hit, kommer man inte bara med sina väskor. Man kommer med ett mentalt bagage också”, sade Soheila i intervjun. Ja, för om alla som sökte asyl här verkligen flydde från förtryck, så skulle de inte själva återupprätta samma förtryckande samhällen som de hade i sina hemländer, eller hur? Varifrån kommer alla hatpredikanter, jihadister och hedersförtryckare?

En slutsats man kan dra är att många av de som kallas ”flyktingar” valde Sverige, inte på grund av vår kultur och våra värderingar utan på grund av vår välfärd.

Och det är inte bara kristofobin som är ett problem. Det finns också en rasism mot svenskar. Soheila menar att hon ser denna rasism i gruppvåldtäkterna, ett fenomen som blivit allt vanligare i det nya mångkulturella Sverige. Ja, gruppvåldtäkterna, där förövarna oftast har invandrarbakgrund och offren är svenska tjejer, kan ses som en slags krigsvåldtäkter.

Krigsvåldtäkter definieras av Förenta nationerna (FN) som ”en taktik i krig för att förödmjuka, dominera, injaga fruktan hos, sprida och/eller med tvång flytta civila medlemmar av samhället eller etnisk grupp.”

Men det svenska etablissemanget struntar i denna rasism som skapar så mycket lidande. Gruppvåldtäkterna diskuteras inte på djupet. Man försöker inte förstå vad som ligger bakom. Om man lägger inte en skattekrona på att bekämpa rasismen mot svenskar.

I Strängnäs den 23 augusti 2015 blev en svensk småbarnsmamma överfallen och våldtagen av två asylsökande män, en från Syrien och en från Algeriet.

”I’m gonna fuck you little Swedish girl”, sade en av våldtäktsmännen. När han var färdig med våldtäkten spottade han småbarnsmamman i ansiktet.

Tänk om en invandrartjej, en muslim till och med, hade blivit gruppvåldtagen av svenska killar som sade: ”I’m gonna fuck you little Arab girl”. Det hade blivit kalabalik inom etablissemanget. Manifestation efter manifestation. Nya anslag till organisationer som bekämpar rasism och islamofobi.

Man får intrycket att de etniska svenskarna är mindre värda än andra.

Klicka här för att gilla min sida på Facebook!