Klimatlag och klimatkompensation skall stilla klimatoron

Lennart Bengtsson

Svenska media blir alltmer surrealistiska. Få frågor förefaller engagera pressen och politiker mer än jordens klimat. Att Sverige skall ta ledningen här är ställt utom allt tvivel och så fick landet också den 1 januari i år världens första klimatlag! Enligt Svenska Dagbladets kartläggning har hälften av Sveriges största bolag skärpt sin policy för tjänsteflyg av klimatskäl men fy då, bara en fjärdedel klimatkompenserar för flygresorna.

Vad klimatkompensation innebär förväntas vara bekant men det är det inte. Troligen innebär det att man väljer elbil eller buss i stället för bensindriven dito, cyklar till ICA för att handla eller också skär man ned på biffstek och annat som anses farligt för planetens klimat. Huruvida sådant har någon praktisk betydelse eller inte spelar ingen roll. (Det har ingen praktisk betydelse.) Det viktiga är att begå symbolhandlingar som skall ge en känsla av etiskt välbefinnande.

Kanske tror många att årets trista vinterväder i östra Svealand eller den svåra vinterkylan i Kanada och nordöstra USA är en följd av växthusgasutsläpp och bristfällig klimatkompensation. Andra föreställer sig att fjolårets torka på Gotland och Öland eller dagens ihållande regnande i samma trakter har motsvarande orsaker. Men dessa väderhändelser är ingenting annat än naturliga klimatvariationer som beror på slump och tillfälligheter som människorna alltid har tvingats leva med. Hur många minns den svåra svenska decemberkylan för sju år sedan?

De flesta vetenskapligt insatta anser att de ökande växthusgaserna i atmosfären (som beror på de fossila utsläppen) är huvudorsaken till temperaturökningen på ca 1°C sedan slutet på 1700-talet. Säkert kommer denna temperaturökning att fortsätta under innevarande sekel med ytterligare någon grad eller lite till. Det finns för tillfället inga realistiska alternativ till en fortsatt användning av fossil energi som tillsammans med biomassa (vilken producerar koldioxid precis som torv och stenkol) står för mer än 90 procent av jordens energiproduktion på ca 160 tusen miljarder kilowattimmar årligen och fortsätter att öka långsiktigt med ca 1,5 procent årligen vilket betyder en fördubbling på 50 år. (IEA Key World energy statistics, 2017 se sid 6). Det beror på den fortsatta befolkningsökningen samt att allt fler vill leva ett bättre och tryggare liv.

Energi från vind och sol bidrar fortfarande bara med omkring en procent och kan inte ens under detta sekel ersätta den fossila energin av såväl tekniska som ekonomiska skäl. Energi behövs även på natten och vid svag vind och kan inte lagras i den ofantliga omfattning som skulle behövas.

Alla debattlystna i klimat och energifrågan bör sätta sig ned några timmar med papper och räknedosa så kommer detta att bli uppenbart (observera att energi = effekt x tid och att det således är skillnad på energi och effekt, något som en del politiker inte förstått).

De svenska växthusgasutsläppen är för övrigt helt försumbara och kompenseras dessutom av den kraftiga nettotillväxten av biomassa i den svenska skogen. Skulle Sverige helt upphöra med fossila utsläpp eller sluta flyga skulle detta globalt sett inte märkas med dagens mätinstrument. Idag är de kinesiska utsläppen per person 75 procent högre än för varje svensk. Att sedan Kina har en befolkning som är 140 gånger större än Sveriges ger bara ytterligare perspektiv på den svenska klimatsurrealismen. Sverige har redan gjort vad som är rimligt att göra. Vill man av etiska skäl bli helt fossilfri kan man bygga några kärnkraftverk till. Vi kan utan dåligt samvete överlåta den framtida globala energiomläggningen till andra länder som säkert är fullt kapabla att göra detta utan vår medverkan.

Vad innebär nu de förhöjda växthusgaserna för mänskligheten? Är de verkligen enbart av ondo? Under de senaste årtiondena visar satellitmätningar att jorden faktiskt blivit grönare och avkastningen inom jordbruket når rekordnivåer. De flesta anser att den högre koldioxidkoncentrationen är en kraftigt bidragande faktor. Människorna lider idag mer av fetma än av svält. Förekommer det svält idag så beror detta på krig och konflikter och inte på bristande tillgång på mat.

Många får uppfattningen från medierapporter av vädret har blivit alltmer extremt men det är inte fallet. Tropiska orkaner orsakar förvisso allt värre skador men det beror på att befolkningen har ökat i utsatta områden liksom infrastrukturen. Samma sak gäller stormar och oväder i våra trakter. I områden med varmt klimat kan en temperaturhöjning vara ett problem men underlättas om man installerar luftkonditionering. Delar av USA skulle knappast vara beboeliga sommartid utan luftkonditionering. I områden med kallt klimat innebär samtidigt en högre temperatur stora fördelar. Färre människor kommer att frysa ihjäl. I Storbritannien till exempel får tiotusentals människor varje vinter en för tidig död på grund av kallväder. Få svenskar har kanske idag svårt att föreställa sig vad det innebär att frysa inomhus men detta är en realitet i många länder med dåligt isolerade hus och höga energipriser.

När det gäller det framtida klimatet har flyhänta skribenter, dessvärre påeldade av fantasifulla och lättsinniga forskare, skapat en veritabel hysteri med föreställningar om ohyggliga stormar och oväder och svällande hav som gradvis sväljer kustområde efter kustområde. Grönland är på väg att försvinna och kanske till och med kommer hela Västantarktis glida ut i södra Ishavet. En orolig dam i bekantskapskretsen var övertygad att Centraleuropa var på väg att förvandlas till en öken och knappast något område skulle skonas från katastrofer. När detta skulle inträffa hade hon inte klart för sig men om inte Sverige tog ansvar för planeten skulle det inte finnas något hopp eftersom vi måste framstå som det goda exemplet för resten av världen. När jag föreslog att hon kunde titta på siffrorna tyckte hon att jag var en kallsinnig och hjärtlös figur.

Jag tror det vore värdefullt om den svenska debatten kunde ställa ”klimatoron” i perspektiv och ställa den i relation till allt annat som säkert innebär långt värre risker och detta på kortare sikt. Dit hör olika hälsofrågor, risken för allvarliga epidemier, allmänna säkerhetsfrågor eller sociala och ekonomiska problem till följd av en okontrollerad och ansvarslös migration. Ett något varmare klimat i Sverige är ofarligt och inget att oroa sig för. I värsta fall skulle en stad som Uppsala mot slutet av innevarande sekel kunna få samma klimat som dagens Lund. Fyrisån skulle varken svämma över eller torrläggas till följd av ett lundensiskt klimat. Ingen skulle heller gråta blod om en del av granskogen i omgivningarna ersattes med bokträd. Lund i sin tur kanske blir mer som Oxford eller Heidelberg.