Detta läser jag i det senaste numret av Affärsvärlden (18/12 2017) vilket föranleder följande reflektion.

Artificiell intelligens (AI) har nu blivit ett vedertaget begrepp och kommer med säkerhet att spela en allt viktigare roll för oss. Säkert blev många förvånade för ett antal år sedan när det visade sig att datorerna spelade schack så bra att till och med de ledande schackmästarna blev schack matt. Själv förlorade jag för det mesta mot en enkel schackdator som fick plats i rockfickan. Numera kan man säkert ladda ned en schackapp till sin mobil som kan slå de flesta.

Under senare tid när det blivit möjligt att koppla datorerna till jättelika databaser har de också blivit frågesportmästare som i det amerikanska Jeopardy. Det senaste framsteget för AI är kanske när ett datorprogram nyligen slog stormästaren i det kinesiska brädspelet go. Go är ett intuitivt strategiskt spel som är vida mer komplext än schack och programmerarna utvecklade programmet genom att låta datorn spela mot sig själv under en längre tid och lära sig genom trial and error så väl att datorn till slut blev omöjlig att slå för en människa. Dessutom blev programmet så komplext att man inte längre kunde följa dess olika steg.

Tanken att låta datorprogrammen förbättra sig genom systematisk övning har visat sig mycket framgångsrik och är en av orsakerna att Googles översättningar numera blir allt mer användbara och ständigt förbättras. Kanske kommer snart den dag då till och med översättarna blir ställda åt sidan. Händer detta behöver vi inte längre lära oss främmande språk längre utan alla kan i princip kommunicera via en hörsnäcka och en röstöversättare.

Det är sannolikt att allt fler servicefunktioner kommer att datoriseras fullt ut och ersättas med AI. Banktjänster är sedan flera år helt automatiserade. Själv har jag inte besökt ett bankkontor på de senaste tio åren fastän jag fortfarande undantagsvis använder telefontjänster. Ett annat uppenbart område är legala tjänster som redan idag underlättas genom att praktiskt taget all laginformation finns tillgänglig på Internet. Hyggligt välutbildade personer kan därför själva söka den laginformation som önskas. Att utveckla flexibla söksystem i sådana lagdatabaser är första steget mot ett fullständigt AI-system.

För utbildning passar AI perfekt. Redan nu kan de som är tillräckligt studiemotiverade finna allt som önskas på nätet och betydligt bättre och mer professionellt presenterat än vad dagens läroanstalter kan erbjuda. Det enda som behövs idag är ett trevligt användarorienterat interface säg i form av en humaniserad robot med en behaglig röst. Vill man exempelvis
lära sig latin eller ett något inom matematiken kallar man bara på sin husrobot som rullar fram till bästa länstolen med bildskärm och andra lämpliga visuella och optiska hjälpmedel.

Hur kommer då nu empatin in i bilden? Först måste vi då definiera vad vi menar med empati. Givetvis är den undervisande husroboten inte som Caligula i Alf Sjöbergs film Hets eller som min bistra fransklärare som plågade mig med de oregelbundna verben, utan i stället lugn, sympatisk, humoristisk och uppmuntrande. Det är väl vad som menas med empati. Inga elaka gliringar eller otrevliga personangrepp. Som jag ser det skulle min undervisande husrobot utstråla empati och göra allt för att fånga mitt intresse. Säkert hade jag blivit en hejare på franska om jag hade haft en sådan möjlighet under min gymnasietid.

Det är ingen tvekan att AI kommer att revolutionera vår tillvaro på ett sätt som det är svårt att föreställa sig då praktiskt taget inget är omöjligt. Risken är förstås att det en dag blir som Hannes Alfvén (under pseud. Olof Johannesson) skrev i Sagan om den stora datamaskinen 1966, nämligen att AI till slut kommer fram till att vi människor egentligen är ett stök och inte längre behövs.