Gästskribent Elöd Szántó: Vad Sverige behöver är vishet och eftertanke

De flesta samhällen i världen har styrts direkt eller indirekt av dem som ansetts vara mest erfarna och visa. Det har tagit sig olika former i olika samhällen men grunden har alltid varit att lång livserfarenhet räknats som en merit som ingen annan än den livserfarne kan tillräkna sig, hur skarp och intelligent man än är.

Olika byråd, byäldste och dylikt är ett tydligt exempel på att även naturfolk har insett vikten av erfarenhet vid beslutsfattande.

I motsats till vad nutida debattörer kan tro så är detta ingen genusfråga och tecken på patriarkaliskt förtryck. I många afrikanska kulturer är det de gamla kvinnorna som bestämmer i till exempel arvsfrågor. I dagens Vietnam är det den gamla modern som får beställa mat på restaurangen oberoende av vad var och en önskar sig. Hon vet vad alla kan få från plånboken som hon själv håller i.

Läs mer

Samtal och förklaringar

Patrik Engellau

En av mina största utmaningar har numera blivit att förklara svensk invandringspolitik för min misstänksamma portugisiskafröken i Rio de Janeiro (PF):

PF: Vill svenska folket verkligen att Sverige tar emot så många migranter?

PE: Nej, det verkar inte så. Det finns en del opinionsundersökningar sedan flera år tillbaka som visar att folket är ganska skeptiskt till projektet.

PF: Men varför fortsätter då ”projektet”, som du kallar det.

PE: Ingen vet. Det har med politiken att göra. En del säger att Sverige inte kan göra något annat än vi gör. Vi är bundna av internationella överenskommelser att släppa in alla som söker asyl.

Läs mer

Deckarna har gjort svensken till sverigedemokrat

Mohamed Omar

Tänk dig en bekymrad vänsterjournalist som lägger pannan i djupa veck och med fundersam min mumlar för sig själv: ”Mellan Kurt Wallander och Jimmie Åkesson finns ett märkligt band”.

Visst ser det roligt ut? Det blir ännu roligare när man får veta att det faktiskt har hänt – när vänsterskribenten Mattias Hagberg på Göteborgs-Postens kultursida försökte förstå varför svennarna där ute någonstans röstar på Sverigedemokraterna.

I krönikan ”Nordic Noir banade väg för högerpopulismen” (17/1 2018) kan man läsa om hur Henning Mankells deckare, och hela den så kallade nordic noir-genren, fått de dumma svennarna att tro att det går dåligt för Sverige, och förvandla dem till ”högerpopulister”, ett ord man sannolikt använder när man menar rasist men inte vill skriva det rakt ut.

Läs mer

Fake news och tredje kön

Mats Tunehag

SvT, SR, DN och SvD ska med statens hjälp identifiera och motverka ”fake news”. Man vill ”förebygga att falska nyheter får stor spridning och spelar en avgörande roll i valet”, enligt ett pressmeddelande från statliga Vinnova som delfinansierar projektet. Det kan synas lovvärt, men är inte så oproblematiskt som det kan verka.

Media ger ofta sken av att detta är en ny företeelse. Men så kallad ”fake news” är inget nytt. Redan för 2000 år sedan spreds falska nyheter. Jesus hade dött och tre dagar senare var graven tom. Han är uppstånden från de döda, sa lärjungarna. Den tomma graven var en gåta som makthavare ville bortförklara och spred den falska nyheten att lärjungarna hade stulit kroppen.

Under historiens många krig, och inte minst under kalla kriget, har det spridits desinformation – fake news. Inget nytt under solen.

Läs mer

Hur samhället skapar problem för sig själv

Patrik Engellau

Det här en vardagsinteriör från det välfärdsindustriella komplexet, den svenska makthavare som vi inrättat för att lösa svaga människors problem men i verkligheten skapar svaga människor och, i just det här fallet, ”arbetsmiljöproblem” hos sig själv.

Fallet beskrivs i radioprogrammet Kropp & Själ (23/1 2018)  som bekymrat rapporterar om just arbetsmiljöproblem vid Gröndals vårdcentral.

Bakgrunden anges vara att antalet sjukskrivna i Sverige ”ökat kraftigt” de senaste åren, framför allt när det gäller stressrelaterade diagnoser såsom utmattningssyndrom. Dessa diagnoser har sexdubblats sedan 2010. Försäkringskassan har därför börjat ifrågasätta sjukskrivningarna. Kassan kräver fördjupad analys och mer sjukdomsbevis från läkarna för att godkänna läkarnas rekommendationer om sjukskrivning.

Läs mer

Precis som hemma i Syrien

Mohamed Omar

När majoritetssvenskarna firade nyårsafton den 31 december förra året välkomnade Islamakademin i Malmö till en fest för att fira den bästa människan som någonsin vandrat på vår jord: profeten Muhammed.

Efter festen lägger Islamakademins ledare, Salahuddin Barakat, ut bilder på alla glada bröder som samlats i moskén och kommenterar entusiastiskt:

När de relativt nyanlända syriska imamerna säger att de känner sig hemma och att de efter flera år får uppleva den andlighet de upplevde i sitt förra hemland så vet man att något görs rätt. Alhamdulillha. Jag är övertygad om att de syriska imamernas tillskott till det svenska islamiska samfundet kommer att stärka och berika med en klassisk och mogen sunnitisk kunskapstradition. Vackra bilder från helgens event.

Läs mer

Hurra vad vi är bra

Patrik Engellau

Vid det här laget har jag berättat om slavhandeln i Libyen – se min berättelse här – för två personer som råkar ha varit kvinnor anställda inom vården. De har oberoende av varandra haft samma reaktioner.

Först har de blivit förfärade över ”hur onda vi människor kan vara” och ”knappt velat tänka på det”. Då har jag protesterat att det faktum att de finns hemska libyska företagare inte säger något om mänskligheten som helhet. Man ska inte dra alla över en kam och det där. I själva verket, har jag insisterat, är just vi svenskar på det hela taget väldigt snälla, hyggliga och välartade människor, kanske lite för snälla och hyggliga till och med.

Då har dessa kvinnor tittat på mig med ett snett, lite misstroget leende och börjat prata om allt ont som svenskar gör med exempelvis klimatet och ensamkommande flyktingbarn. Om det är någon som har skuld till världens elände, har jag förstått, så är det vi svenskar även om vi kanske inte deltar i den libyska slavhandeln (men vem vet, kanske är någon företagsam smålänning inblandad).

Läs mer

Gästskribent Marian Radetzki: Vinsttak

Jag känner stor sympati för Jonas Sjöstedts syn att skattepengar inte ska nyttjas för att göda ägarnas fickor i de statsfinansierade välfärdsföretagen. Metoden att kapa vinsterna resulterar dock inte i någon samhällsekonomisk effektivitet. De privata aktörerna har många möjligheter att kringgå ”vinstförbudet”, till exempel genom slösaktighet med anslagna medel, till egen fördel.

Med gedigen kvalitetskontroll av verksamheten är höga vinster ett uttryck för effektivitet. Det vore uppenbart fel att med hjälp av vinstbegränsningar minska incitamenten att vidmakthålla denna effektivitet. En hög vinstnivå hos flertalet privata välfärdsföretag är dock inte enbart en följd av ändamålsenlig drift och organisation – den är också ett uttryck för alltför omfattande offentliga bidrag till välfärdsproduktionen. Vid ändamålsenlig drift kostar det de privata företagen producerar mindre än den ersättning de får. Minskade bidrag skulle nedbringa vinstnivån utan att förta strävan mot effektivitet. Lägre bidrag till privatägda företag är därmed en effektiv metod att reducera samhällets kostnad för välfärdstjänsterna. Är du med, Jonas Sjöstedt?

Läs mer

Ett ödesval för Sverige

Stefan Hedlund

Riksdagsvalet i september blir en vattendelare i svensk politik, ett ödesval då landets utveckling lägges fast för lång tid framåt. Ödesfrågan kommer att röra hur partierna förhåller sig till den allt djupare krisen i svensk migrationspolitik, och utsikterna är inte ljusa.

Under den gångna hösten laddade socialdemokratin för en klassisk ideologisk valrörelse, där borgerliga skattesänkningar skulle ställas emot egna välfärdssatsningar. När året gick mot sitt slut hade dock migrationspolitiken åter hamnat i fokus. Anledningar var uppgörelsen mellan regeringspartierna om de ensamkommande flyktingbarnen, det växande antalet brutala gängvåldtäkter, och det accelererande våldet mot polismakten.

Läs mer

Tre upptäckter på lika många år

Patrik Engellau

Det här med att skriva en krönika om dagen har nack- och fördelar. Nackdelen är att man måste upp och mjölka korna varje dag. Sidan står där som en råmande kossa. Det är visserligen jag själv som skaffat korna, det vill säga bestämt att skriva en text per dag, men på något perverst sätt gillar jag denna milda plåga. Den ger styrsel åt livet.

Fördelen är att jag måste lyssna noga och hålla ögonen öppna och hela tiden försöka förstå hur saker och ting hänger ihop. Annars har jag inget att skriva om. Samhället förändras hela tiden. Insikter som känns mogna idag var kanske inte ens påtänkta för ett år sedan. Intellektuella verktyg som tidigare var användbara – till exempel den gamla högervänsterskalan – känns idag alltmer trubbiga (fast jag vet att många fortfarande tycker den duger fint).

Läs mer

Svennebanan, fucking hatar er!

Mohamed Omar

Hon kunde ha varit så bra. Hon heter Keyna och är en ung smart tjej med kurdisk bakgrund som tagit fajten med hederskulturen. I avsnittet ”Keynas nakna kamp” på podden Verkligheten i P3 (7/1 2017) berättar hon om konsekvenserna: ”Min pappa sa: ingen man kommer vilja gifta sig med dig om du gör så här”.

När Keynas pappa sa att ”ingen man” kommer vilja gifta sig med henne, menade han förmodligen ”ingen bra kurdisk man”. Hon får nöja sig med en svenne utan heder.

Keyna visade sina bröst i sockala medier och blev ”slutshamad”. Hon fick slampastämpeln i pannan. Hon hade kränkt familjens heder. Men hon bryr sig inte. På Instagram, där hon har fler än sex tusen följare, kallar sig Keyna ”Slutshamed4ife”. You can’t be slutshamed if you’re not ashamed of being a slut.

Läs mer

Om problemet med åldersbestämningar

Lennart Bengtsson

Sverige var det första land med statligt påbjuden folkbokföring. Redan i ett kyrkoordningsförslag av år 1608 yrkades det på dopanteckningar främst med hänvisning till deras religiösa betydelse. Västeråsbiskopen Johannes Rudbeckius var en föregångsman inom folkbokföringsområdet. I ett förslag från 1619 betonas vikten av vittnen till att barnet blivit ”sannfärdeligen” döpt. Och i fortsättningen heter det bland annat:

Huarföre wore godt emot Wederdöpare och andre suarmande Andar, att Pastor hadhe en Book förwaradt i Kyrkione, thervthinnan han anteknade hwardt och itt barn, som thet åhret blifuer döpt och huad måna och dagh thet skeer och Huilke som wore withe til theres Döpelse, effter som bruklighit haffuer warit i gamble tijder.

Den äldsta kända urkunden är en fogdeordning för Finland från år 1556, där det föreskrivs att fogdarna skall låta uppskriva hur mycket mantal som fanns i var by och gård, ”både mankön och kvinnkön, vart slag för sig, och huru åldriga de voro”. Två år efter den kungliga instruktionen, 1633, beslutade prästmötet i Linköping att ”ingen person, man eller kvinna, piga eller dräng, tages in i någon socken med mindre de har brev och gott kan ge besked vad och varför de är här”. Redan från medeltiden och fram till 1600-talet fanns det även en militär folkbokföring med bland annat utskrivningslängder där grunduppgifterna om befolkningen lämnades av prästerna.

Läs mer

Västerlandets vånda

Patrik Engellau

David Brooks, som normalt skriver krönikor i New York Times (varav några kan återfinnas i Dagens Nyheter) är, enligt mina spridda stickprov i amerikanska tidningar, den kanske skarpaste samhällsdebattören i USA. Som en fascinerad insekt irrar han sökande och vetgirigt kring kvällslampan där kvällslampan betyder västerlandets nuvarande vånda och brist på självförståelse. ”Alla är överens om att samhället är i dåligt skick”, skriver han här, ”men precis vad är orsaken till det dåliga skicket?”

Brooks verkar ha ungefär samma grunduppfattning som andra liberaler och konservativa numera har om vad som ligger bakom västerlandets framgångar, en uppfattning som jag tror ursprungligen formulerades av de Tocqueville och som går ut på att de liberala, kapitalistiska och demokratiska institutionerna – äganderätt, fri marknad, folkval, författningsdomstol och sådant där som brukar närmare beskrivas i ländernas grundlagar – för att göra sitt välsignelsebringande jobb måste bygga på diffusare, förliberala mentala konstruktioner såsom värderingar, lojaliteter, solidaritet, i religionen grundade sociala skyldigheter och så vidare. Om vi kallar institutionerna för hårdvara så kan vi kalla värderingarna för mjukvara.

Läs mer

Laglöshet riskerar att breda ut sig i takt med islamiseringen

Mohamed Omar

Okej, vi vet att muslimer är människor. De kan vara schyssta. De kan vara oschyssta. De allra flesta muslimer är bara muslimer för att de råkades födas av muslimska föräldrar. Inte alls säkert att man någon gång har reflekterat över sin tro och gjort ett medvetet val.

Men vi vill veta hur många som tänker si och hur många som tänker så. Det är intressant för sådan information kan hjälpa oss att förstå hur islamiseringen kan förändra västvärlden. Om tjugo procent av muslimerna tycker att det är rätt att mörda karikatyrtecknare, innebär det att karikatyrtecknarna kommer att leva allt mer farligt ju fler muslimerna blir. Det gör de redan.

En ny opinionsmätning bland muslimska skolungdomar i Niedersachsen i Tyskland visar att en dryg fjärdedel, 27,4 procent, tycker att sharia är bättre än tysk lag. Nästan en femtedel menar att det är en religiös plikt att bekämpa icke-muslimer och upprätta islam över hela världen. Omkring 30 procent kan tänka sig att offra livet för islam.

Läs mer

Det behövs insatser av min vän Samhällsingenjören

Patrik Engellau

Många är upprörda över det där med att en del människor vill kallas ”hen” i stället för ”han” eller ”hon”. De tycker att förslaget är stötande. Jag tror att de beror på att de aldrig sett någon ”hen” i verkligheten och att de tycker att det är orättvist att några ska få upphöja sig till ”hen”-värdighet bara sådär.

Hela frågan är mycket mer komplicerad än man anar. Låt mig jämföra två händelser i Sveriges historia. Den ena genomfördes 1967 och innebar att vi bytte från vänster- till högertrafik. Det gick som en dans, för min vän Samhällsingenjören hade förberett denna plötsliga omvälvning i åratal. Han hade tänkt på allt, vridit och vänt på alla problem, upptäckt svårigheter som ingen tänkt på. Framgången blev också total.

Den andra händelsen i Sveriges historia är migrationen. Där blev min vän Samhällsingenjören inte tillfrågad. Det ansågs inte, och anses fortfarande inte, nödvändigt. Det får gå som det går med migrationen.

Läs mer

Ett krigsscenario

Jan-Olof Sandgren

En Facebookbekant skrev nyligen att kriget i Bosnien på 90-talet delvis bröt ut, därför att alla visste att det inte kunde hända. Jag vet inte så mycket om Bosnien, men känner igen inställningen från Sverige.

De flesta svenskar verka leva i föreställningen att Sverige är vaccinerat mot krig. Därför tror man inte vi behöver någon gränskontroll, eller ens någon försvarsmakt. Vi kan strunta i om grannländer betraktar oss som en säkerhetsrisk, eller om Nato hotar att ta sin hand ifrån oss. Vår fantasi kan liksom inte greppa tanken på en krigssituation i Sverige.

Därför vill jag bidra med en fantasiprodukt, som jag hoppas förblir en fantasi. Men kanske inte mer otänkbart än att det kunde bli krig i Bosnien 1992.

Läs mer

De yppersta ungdomarna

Patrik Engellau

Jag träffad nyligen den yppersta eliten av Sveriges gymnasieungdom. Det bestående intrycket är att de är rädda för konflikt.

Bakgrunden är att jag för länge sedan fick ett stipendium att studera ett år vid en av USAs finaste – finaste betyder här dyraste och mest prestigeladdade – internatskolor, dåmera bara för pojkar, numera även för flickor. Den amerikanska välgörenhetsstiftelse som betalade för stipendiet beslöt att permanenta gåvan så nu utdelas ett sådant stipendium varje år till svensk gymnasist.

Många söker, tacka sjutton för det, stipendiet är värt nästan en miljon kronor om man räknar in skolavgift och allt annat som ingår. Det här är en stor grej. Ansökningarna behandlas efter ett sinnrikt system varefter sex finalister återstår som träffar stipendiejuryn, där jag ingår. Så jag deltog i en halvtimmes samtal med vardera av dessa yppersta av svensk gymnasieungdom.

Läs mer

Gästskribent Rebwar Hassan: Ska det ottomanska riket återuppstå?

År 1453 erövrades Konstantinopel (och döptes om till Istanbul) av turkarna. Då var det ottomanska riket på väg mot sin största utbredning. Anatolien, dagens Turkiet, var erövrat från det bysantinska grekiska riket och Balkan var ockuperat. Åren 1529 och 1683 försökte turkarna att erövra Wien. Norra Afrika, Egypten och Arabien ockuperades.

Under 1800-talet hade Europas industrialisering lämnat det vetenskapsfientliga ottomanska riket på efterkälken. Turkiet kallades då för Europas sjuke man. I och med att Turkiet hamnade på den förlorande sidan efter det första världskriget försvann hela det ottomanska imperiet.

De reforminriktade, västorienterade så kallade Ungturkarna och president Ataturk beslöt att genomföra ett moderniseringsprogram i Turkiet. Till exempel förbjöds religiösa kläder. Det latinska alfabetet anammades. Armenier och greker som levt där innan turkarna kom tvingades bort.

Läs mer

Folkdomstolen i Marieberg

Stefan Hedlund

Redan i början av den sedermera omfattande #Metoo-kampanjen stod det klart att här utöver verkliga förövare också skulle komma att skördas oskyldiga offer. En kampanj på ett så känsligt tema, med ett så stort inslag av anonyma anklagelser, var helt enkelt förutbestämd att utvecklas till en arena för att göra upp gamla räkningar. Personer man haft konflikter med, men aldrig lyckats komma åt, skulle nu kunna brännmärkas, och personer som av politiska skäl blivit misshagliga skulle effektivt kunna rensas ut.

Redan under den första anstormningen började man kunna se tecken som ledde tankarna både till klassiska sovjetiska utrensningar, och till den bland så många svenska vänsterintellektuella så omhuldade kinesiska kulturrevolutionen.

Läs mer

Mellan Kurt Wallander och Jimmie Åkesson finns ett märkligt band

I ett nytt avsnitt av podden Antikalifen möter jag Patrik Engellau igen. Vi möttes tisdag den 23 januari och pratade om vad som hänt den senaste tiden. Det känns som att vi befinner oss i ett skifte, något håller på att hända.

På Göteborgs-Postens kultursida har tänkaren Mattias Hagberg lagt pannan i djupa vecka och grunnat över det gåtfulla sambandet mellan Kurt Wallander och Jimmie Åkesson. Svenskarna läser för mycket deckare, menar han i artikeln ”Nordic Noir banade väg för högerpopulismen” (17/1 2018), därför tror de att Sverige går dåligt och röstar på SD:

”Allt oftare tänker jag att det finns en koppling mellan högerpopulismen framgång och kriminallitteraturens segertåg? Den grundläggande berättelsen är alltför lik för att det bara ska vara en slump.”

Ja, som vanligt inom etablissemangsmedia så spelar verkligheten ingen roll. Gruppvåldtäkter, bomber och granater, jihadister och annat djävulskap är bara inbillningar. Man får för allt i världen inte piska upp rädslor, säger de.

Läs mer

Det handlar om en oinskränkt rätt att definiera sig själv som offer och låta andra ta konsekvenserna

Patrik Engellau

Du kanske trodde att metoo-kampanjen handlade om könen och deras beteende mot varandra. I varje fall har jag trott det och skrivit några krönikor på det temat. Jag har haft fel. Jag ber om ursäkt ifall jag oavsiktligt lagt ut falska spår och därmed vilsefört dig. (Det där är faktiskt ett allmänt problem som jag kanske behandlar någon annan gång, alltså att otillräckligt genomtänkta tyckare framför uppfattningar som verkar plausibla men vars verkliga funktion är att vända uppmärksamheten från pudelns kärna. Förresten är de flesta debattörer sådana men det är bara några få som trovärdigt och långsiktigt lyckas blanda bort korten för publiken.)

Om man bedömer efter det genomslag metoo-kampanjen fått (i Sverige, nota bene, resten av världen är en annan historia) så förstår man att frågan är viktig. Folk engagerar sig och har synpunkter.

Läs mer

Vår tids Thukydidesfälla

Lennart Bengtsson

Thukydidesfällan är ett säkerhetspolitiskt begrepp som under senare år åter har aktualiserats inte minst i amerikansk politisk debatt. Den berör de oundvikliga spänningar som inträffar när en aspirerande stormakt hamnar i konflikt med den dominerande stormakten. In sin bok om det peloponnesiska kriget mellan Sparta och Aten 431 – 404 före Kristus skrev Thukydides att det var Atens uppgång och den fruktan detta ledde till i Sparta som ledde till det oundvikliga kriget mellan de båda staterna.

Thukydides identifierade två huvudsakliga drivkrafter till händelseutvecklingen: å ena sidan den aspirerande maktens växande rättighetsanspråk och å andra sidan den dominerande maktens fruktan, dess känsla av osäkerhet och samtidigt dess beslutsamhet att försvara status quo.

Läs mer

Marknadskrafterna griper in

Patrik Engellau

Mot slutet av förra året började det komma reportage om slavhandel i Libyen. Det var svårt att av tidningsartiklar få reda på vad det handlade om eftersom skribenterna var så indignerade över hur världen hanterar svarta människor att fakta liksom inte fick plats.

Att folk faktiskt säljs på något som liknar slavmarknader förefaller ovedersägligt. CNN visade filmsnuttar som visserligen var otydliga men övertygade mig. Folk säljs.

Men redan där fick jag problem. Vem behöver slavar i Libyen (om nu slavarna inte skulle exporteras till Saudiarabien vilket verkar osannolikt)? Lokala jordbrukare, föreslås det i en artikel. Hm. Varför skulle en libysk bonde betala 400 dollar för en slav när han rimligtvis kan få hur många fria arbetare som helst som jobbar för samma svältlön som det kostar att hålla slaven vid liv? Dessutom är slavar, på goda grunder, starkt flyktbenägna. Det liksom ingår i systemet. Det måste finnas polis och rättsväsende och slaverilagar om de ska hållas kvar på arbetsplatsen. Det finns inte i Libyen. Jag fick inte ihop det.

Läs mer

Varför göra det enkla svårt?

Anders Leion

Den europiska politiken plågas av ställningstagandet gentemot invandringen. (Detta gäller förstås inte östeuropéerna. De har skjutit problemet ifrån sig genom att se till att det inte kan uppstå.)

I alla länder i väst blir politiken allt kärvare. Det blir svårare att ta sig till de länder som är invandrarnas slutmål: främst Tyskland, England, Sverige och Frankrike. Murarna blir allt högre och allt tätare. Redan detta faktum avslöjar hyckleriet. ”Vi värnar asylrätten och rörligheten mellan länder – men kom inte hit!”

Nu senaste är det Macron som sliter med problemet. Han vrider alla skruvar han kan komma åt för att göra Frankrike mindre attraktivt. Polisen, som försöker hålla dem som vill ta sig till England borta från Calais, har fått kritik för sina hårdhänta metoder. Macron reser demonstrativt till Calais och förklarar sig helt stödja polisens arbete.

Läs mer

Att positionera sig inför valet

Lennart Bengtsson

Landets politiska partier är redan febrilt i färd med att positionera sig inför valet i september. Efter ständiga dödsskjutningar och gruppvåldtäkter kan inte ens de stora dagstidningarna längre ignorera medborgarnas oro för det tilltagande våldet och annan kriminalitet. Att den omfattande migrationen har varit en bidragande faktor till oron är inte heller längre tabustämplat. Till och med finansminister Andersson tycker att migranterna borde överväga att finna lämpligare mål än Sverige för sin utvandring, se ”Integrationen fungerar inte som den ska” (DN 21/12 2017).

När Sverigedemokraterna tidigare uttalade sig kritiskt om migrationspolitiken så levererade samma finansminister rasist- eller fasciststämplar för samma uppfattning. Under galgen infinner sig som bekant omvändelsen och inte ens centerpartiet pratar längre om de 30 miljoner migranter som skall förvandla Sverige till ett stort och viktigt land, rädda den framtida ekonomin och se till att det finns tillräckligt många unga att ta hand om alla hjälpbehövande äldre.

Läs mer

En aha-upplevelse

Patrik Engellau

Ibland får jag aha-upplevelser av de mest banala observationer. Nyligen slog det mig att alla de som förfäktar åsikter som jag ogillar är statsfinansierade medan knappt någon av dem som har samma uppfattningar som jag får en spänn av det offentliga. Sedan denna vågade tes väl är framförd finns det anledning att för det första ta lite tillbaka och för det andra att förklara.

Vad jag har för åsikter tänker jag inte fördjupa mig i, men de är solitt anti-PK. Om jag är liberal, konservativ, vänster eller höger vet jag inte säkert, men jag är klart emot det politiskt korrekta och det postmodernistiska. Och för demokratin, således föreställningen att vi medborgare äger nationen och är politikernas uppdragsgivare och herrar.

Läs mer

Okej att diskriminera vitingar

Mohamed Omar

Diskriminering är inte okej har vi fått lära oss. Men det brittiska public service-företaget BBC verkar inte hålla med. Åtminstone inte när de gäller vitingar. I en ny jobbannons skriver BBC helt ogenerat att vitingar inte är välkomna:

”This traineeship is only open to candidates from a black, Asian or non-white ethnic minority background.”

Tänk om BBC hade lagt ut en annons som inte välkomnade icke-vita. Det råder dubbla måttstockar här. Det är okej att diskriminera vitingar, men inte icke-vita.

Läs mer

Gästskribent Anne-Marie Pålsson: Medborgare – en fråga om demokrati

I en nyutkommen biografi beskrivs hur Thomas Mann – en av Tysklands största kulturpersonligheter och mottagare av Nobels litteraturpris 1929 – flyr Nazityskland och hamnar i USA. Där bestämmer han sig för att ansöka om amerikanskt medborgarskap men oroar sig strax över detta beslut. Ty i USA blir man inte medborgare hur som helst. För det krävs att man klarar ett prov som mäter kunskapen om amerikansk historiska, politik och geografi med mera. Manns oro var dock onödig. För honom gick det vägen. Han klarade provet.

Detta hände för 80 år sedan men fortfarande måste den som vill bli amerikansk medborgare meritera sig för detta genom att klara ett kunskapstest. Samma tänkande återfinns i många andra länder. Bland annat i våra grannländer Danmark och Tyskland.

Läs mer

Från Aristoteles till vetenskapen och tillbaka igen

Patrik Engellau

Galileo Galilei uppfann inte teleskopet i början av 1600-talet men han utvecklade konstruktionen till den grad att han kunde studera himlavalvet och göra omvälvande upptäckter. Han konstaterade till exempel att stjärnor inte var ett slags eviga stearinljus utan himlakroppar som förintades. Han såg att det hände grejer därute.

Om det hände grejer i världsalltet, det vill säga om saker förändrades, då föll den rådande aristoteliska världsbilden samman. Aristoteles, och hans på Galilei tid dominerande kristna skolastiska efterföljare, förklarade ju att världen var skapad, klar, oföränderlig och perfekt. Hållbar, kan man säga med ett modernt uttryck. Allt var för evigheten. Det mänskliga intellektet skulle inte ägna sig åt att försöka med några förbättringar, för det fanns inget att förbättra, utan bara att genom kontemplation och tankemöda förstå hur välorganiserat allt redan var.

Läs mer