Vad är en hycklare? En feg, falsk figur som låtsas vara något han inte är. Till och med Jesus avskydde hycklare, kanske den enda typ av människor som gjorde honom riktigt upprörd. Mohammed brände en gång ner en hel moské fylld med människor, med motiveringen att de som fanns därinne var hycklare.

Så varför är hycklare så hatade, att till och med profeterna går i taket? Man kan säga att hycklare är förrädare på minst tre olika plan:

För det första förråder de oss själva. Alla hycklar vi ibland, inte minst i privatlivet, och mötet med en hycklare väcker därför blandade känslor av obehag.

För det andra förråder hycklaren de rakryggade individer, som vågar stå för åsikter som hycklaren också har… innerst inne.

För det tredje förråder hycklaren sin herre. Det vill säga den makt som de håller under armarna. Låtsad lojalitet är inte riktigt samma sak som äkta. Den kanske bidrar till att upprätthålla systemet, men levererar ingen kreativ energi. En kejsare uppbackad av hycklare borde inte känna sig helt trygg.

Ännu mot slutet av 1980-talet fanns experter, som menade att maktkolossen Sovjetunionen troligtvis skulle hålla ihop ytterligare 50 år. Några år senare var hela kommunistblocket borta. Hur var det möjligt? Den gängse historien är att en handfull modiga och starka ledare – Litauerns president Landsbergis, den polske fackföreningsledaren Walesa och naturligtvis Michail Gorbatjov – lyckades sätta en snöboll i rullning, vilket slutade med att Sovjetunionen upplöstes. Men hade samma ledare uppträtt några årtionden tidigare hade de med stor sannolikhet hamnat i Sibirien, och ingen hade kommit ihåg deras namn. Så varifrån kom då snöbollen? Jo, från de tiotals miljoner lojala kommunister som i själva verket inte var några lojala kommunister. De hade bara hycklat. Och allt rasade som ett korthus.

Många har funderat över hur Sovjetunionens fall kunde vara så otippat. Kanske beror det på att hyckleri är svårt att kvantifiera. Därför bortser man gärna från den faktorn. Dissidenter och fanatiker kan man räkna, man kan hugga huvudet av dem om man vill, eller placera dem i säkert förvar. Men hur identifierar man en hycklare? De är inte organiserade. På ytan gör de allt korrekt. Antagligen ger de också politiskt korrekta svar i opinionsundersökningar, samtidigt som deras brist på autenticitet sprider sig genom systemet som ett långsamt verkande gift. När hycklarna kommer i majoritet, är ett imperiums dagar räknade.

Sovjetunionens öde väcker intressanta frågor, med tanke på att Europa står inför den största kraftmätningen sedan kalla kriget. Denna gång mellan Västerlandet och Islam. Min hypotes – som är en högst amatörmässig gissning, men likväl en hypotes – är att den sida som härbärgerar störst andel hycklare, kommer att förlora.

Därför är det lätt att drabbas av pessimism när man följer nyhetsflödet. I paradgrenen hyckleri verkar Sverige just nu spela i en alldeles egen division. Allt medan Islam uppträder med självsäkerhet och auktoritet, som den som vet sig ha full uppbackning av Gud. På område efter område får man det svenska samhället att kompromissa.

Men islams kompromisslöshet är också dess akilleshäl. Det är i praktiken mycket svårt eller omöjligt att vara rättrogen muslim. Jag har träffat massor med muslimer, men aldrig någon som lyckats leva enligt Koranen (inom parantes sagt knappast heller någon som vill leva enligt Koranen). Inte ens hängivna fanatiker orkar följa mer än ett axplock av det regelverk som Mohammed författade. Ändå hävdar alla (utan undantag) att Koranen är perfekt och kommer från Gud. Att hävda något annat skulle upphäva Islams grundidé, och i vissa fall vara förenat med livsfara.

Så istället för att leta efter hyckleri inom Islam, måste man fråga sig om Islam ens är tänkbart utan hyckleri. Särskilt som ytterst få muslimer i världen själva valt sin religion. Därtill kommer att hyckleri inom islam är strängt förbjudet, liksom motsatsen till hyckleri (att alltid följa sitt hjärtas röst) också är förbjudet.

Jag är ingen teolog, så jag kan inte reda ut de här frågorna, men när det gäller graden av hyckleri tror jag islam vinner. Om min tes stämmer borde de därmed också förlora kriget.

Risken är bara att man på vägen dit, hinner ödelägga stora delar av den västerländska kulturen. Precis som Hitler förlorade kriget, men lämnade efter sig ett Europa i ruiner.