När Hanif Bali för ett tag sedan hävdade att Mohammed var pedofil, väckte det upprörda känslor hos bla a Andreas Magnusson på webtidningen Paragraf. Och säkert också bland en del muslimer. Så låt oss granska Hanifs uttalande lite närmare:

Jag tror alla muslimer (däribland sådana som vet betydligt mer om islam än Hanif Bali), kan intyga att Mohammed inte var pedofil. Ingen imam tror jag skulle finna stöd för ett sådant påstående – och då har man ändå åtskilliga år av koranstudier bakom sig. Samtidigt är det ett svårfrånkomligt faktum att Mohammed enligt samma källor, hade sex med en nioårig flicka. Hur ska man tolka denna motsägelse?

Vad Hanif menar med ”pedofili” är helt enkelt någon som har sex med barn. Punkt! Det spelar ingen roll vem det är, eller i vilket sammanhang, blotta handlingen gör en människa till pedofil. Denna definition torde vara allmänt accepterad och svår att ifrågasätta.

Så vad är då svagheten i Hanifs resonemang? Kanske att han utgår ifrån att alla nioåringar, är barn. Jag har i varje fall hört en imam argumentera för att Aisha (som Mohammeds 9-åriga hustru hette) faktiskt var vuxen redan som nioåring. Visserligen lekte hon med dockor, men kanske gjorde kvinnor det på den tiden.

I Sverige tenderar vi att dra alla 9-åringar över en kam. Varför skulle inte ålder, i likhet med kön, kunna vara en social konstruktion? Att uppleva sig som vuxen, borde ges samma juridiska status som att faktiskt vara över 18. Det skulle även fungera åt andra hållet. Vi har trots allt en växande grupp barn i Sverige, som känner sig fångade i en vuxen mans kropp. En mer flexibel vuxenålder skulle ge dessa barn upprättelse. Samtidigt skulle det lösa en rad samhällsproblem:

· Sexuella övergrepp mot barn skulle minska dramatiskt. En utveckling som jag tror många i Sverige skulle välkomna.

· Antalet våldtäkter skulle också gå ner, eftersom sexuella handlingar mot barn alltid klassas som våldtäkt (även när det finns samtycke). Vår mindre smickrande statistik på det området skulle förbättras.

· Frågan om barnäktenskap i Sverige blir en icke-fråga och kan avföras från dagordningen.

· Vi slipper den infekterade debatten om ålderstester. Med en individuellt anpassad vuxenålder kan migranter som idag upplever sig som minderåriga, direkt etablera sig i Sverige.

· Kostnaden för utbildning minskar, eftersom flickor (som generellt mognar fortare än pojkar) behöver spendera färre år i grundskola.

· Demokratin vitaliseras, då medborgare som upplever sig mogna att fatta politiska beslut också får rösta i allmänna val. Den politiska debatten kommer sannolikt att bli mera ”vuxen”.

· Det demografiska underskottet av kvinnor torde minska eller helt försvinna. Samtidigt blir fler kvinnor tillgängliga för valbara poster och jämställdhetsmålet uppnås snabbare.

· Och naturligtvis skulle såväl islamofobi som främlingsfientlighet minska – eftersom debattörer som Hanif Bali (och hans gelikar) förlorar ett av sina viktigaste argument.

Därför har jag ett tips till Andreas Magnusson och redaktionen på Paragraf. Lansera förslaget om ”flexibel vuxenålder” (jag bjuder på idén). Förankra konceptet hos företrädare för Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt Initiativ, och arbeta för att man gör det till sin viktigaste valfråga 2018.

Det tror jag skulle få en stor grupp väljare runt om i Sverige, att resa sig från sofflocket och rusa till valurnorna.