Min karriär som framtidsforskare vid dåvarande Sekretariatet för Framtidsstudier skänkte mig en betydelsefull lärdom, nämligen att man inte vet något om framtiden och att alla förutsägelser egentligen bara är gissningar. Att jag för ett och ett halvt år sedan kaxigt tog Migrationsverket i upptuktelse för dess prognoser om kommande migrationsvolymer var därför dumt. Mina egna gissningar var inte ett dugg bättre än myndighetens.

Migrationsverkets prognos kom i slutet av oktober 2015. Det var under migrationstsunamins höjdpunkt. Det kom 10 000 migranter i veckan. För hela 2015 blev det 163 000 stycken vilket man i oktober kunde ana. Det fanns inga kända tecken på att flödet skulle avta annat än att det höll på att bli vinter och att resorna över Medelhavet därför troligen skulle minska.

I det läget skulle myndigheten göra en framtidsgissning. Med klädsam uppriktighet erkänner myndigheten att den egentligen inte hade en aning: ”… omvärldsfaktorerna [har] förändrats så radikalt på kort tid att det inte går att dra några säkra slutsatser baserat på tidigare erfarenheter”.

Migrationsverket presenterade tre alternativa gissningar för åren 2016 och 2017. För 2016 var alternativen 190, 160 och 140 tusen ankommande. För 2017 var alternativen 170, 135 och 100 tusen nyanlända. Utfallet blev 29 000 för 2016. Innevarande år pekar det mot kanske 23 000 personer.

Min, som det visade sig felaktiga, kritik gick ut på att inflödet troligen skulle fortsätta i tangentens riktning och att det rimligen skulle komma flera hundra tusen personer kommande år. Det fanns ju ingenting som talade emot. Jag antydde att Migrationsverket skönmålade situationen för att inte framkalla panik.

Men det blev alltså annorlunda. Helt oväntat sjönk volymerna drastiskt. Det är mycket märkvärdigt. Men det märkvärdigaste av allt är att vi inte vet varför. I varje fall har vi i Sverige vad jag upptäckt ingen seriös diskussion om vad som hänt.

Regeringen – som väl efter skandalen i Transportstyrelsen har förlorat sitt sista uns av trovärdighet – verkar ge sken av att volymminskningen beror på dess politik. Det pratas om ”EUs lägsta nivå” på förmåner för nyanlända, det pratas om gränskontroller och tuffare tag.

Jag tror inte på regeringen. Jag tror inte den har någon som helst koll på händelserna, det blir som det blir, que será, será.

Det viktigaste skälet till volymminskningen är nog att EU mutat Turkiet att stänga gränsen mot Europa. Frontex rapporterar att ungefär 9 000 personer anlänt till Grekland under första halvåret i år, vilket är ”94 procent färre än motsvarande period 2016”. Med ”94 procent färre” menas antagligen att årets siffra är sex procent av förra årets.

Det totala antalet migranter till EU sjönk ”med 68 procent” vilket alltså borde betyda att årets siffra är en tredjedel av förra årets. (Den stora förändringen verkar vara att flödena från Afrika nu ökar rejält. Ankomsterna via ”västra Medelhavsrutten” tredubblades sedan förra året. På den ”centrala Medelhavsrutten” var nigerianerna den största gruppen följd av folk från Bangladesh, Guinea och Elfenbenskusten. Ankomsterna till Italien och Spanien ökar jämfört med förra året, rapporterar Frontex.)

Det kan vara värt att notera att nedgången i år jämfört med förra året för Sveriges del inte alls är så markant som nedgången för EU som helhet. Det borde betyda att den andel av migranterna som söker sig till Sverige ökar.

Det andra skälet till minskningen av antalet ankommande till Sverige och det övriga norra Europa är troligen de rätt skarpa försvarsåtgärder i form av gränsbevakning med mera som vidtas av Visegradländerna – Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien – samt Österrike.

Migranterna verkar fastna i Grekland och Italien. Italien har första halvåret i år tagit emot 82 000 personer vilket är 19 procent fler än förra året och överväger att stänga sina hamnar för båtar med migranter. Under juli har antalet migranter ökat kraftigt och det görs lösa prognoser om totalt 200 000 nyanlända under 2017.

Jag tror inte att inrikesminister Ygeman och justitie- och migrationsminister Johansson har gjort någonting. Men jag har ju haft fel förr.