Svenska kyrkan är en demokratisk folkkyrka, vilket bland annat betyder att kyrkan styrs av folkvalda som väljs genom kyrkoval som hålls vart fjärde år. Nästa kyrkoval äger rum den 17 september. Alla medlemmar som fyllt 16 år är röstberättigade.

Kyrkovalen följer samma princip som de allmänna valen till kommun, landsting och riksdag, men i kyrkovalen väljer man istället representanter till kyrkofullmäktige i den egna församlingen (eller pastoratet), till stiftsfullmäktige och till kyrkomötet som är Svenska kyrkans högsta beslutande organ (motsvarande riksdagen).

I kyrkovalet röstar man på så kallade nomineringsgrupper. Tre av de nomineringsgrupper som deltar i årets kyrkoval är politiska partier – Socialdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna – vars kyrkopolitiska program bygger på partiprogrammen.

Övriga nomineringsgrupper är partipolitiskt obundna. De största av dessa är Borgerligt alternativ (BA, som vänder sig till väljare med borgerliga värderingar), Frimodig kyrka (FK, som förespråkar en tydligt kristen kyrka med Jesus i centrum) och Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan (PoSK, som vill vara en plattform för kyrkligt engagerade som inte tillhör ett politiskt parti), men det finns ett stort antal nomineringsgrupper, vissa med stark lokal förankring. Din församling har information om vilka nomineringsgrupper som deltar i just din församling och ditt stift.

De flesta nomineringsgrupper har egna hemsidor och det är därför enkelt att få information om vad de står för och vilka frågor de anser vara viktiga. Övergripande information finner du på Svenska kyrkans hemsida för kyrkovalet.

En vanlig uppfattning är att Svenska kyrkan styrs av prästerna – men så är det alltså inte. Vissa av ledamöterna i kyrkomötet är visserligen präster och diakoner men de sitter inte på sina poster på grund av sina ämbeten utan de är förtroendevalda som alla andra. Det är därför mer korrekt att säga att Svenska kyrkan styrs av folkvalda med eller utan partipolitisk agenda. Särskilt Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna är tydliga med att de vill att Svenska kyrkan ska förmedla partiets värderingar och driva partiets frågor. De partipolitiskt obundna nomineringsgrupperna samlas istället runt teologiska uppfattningar och ställningstaganden.

Det är alltså medlemmarna som genom att delta i kyrkovalen bestämmer hur Svenska kyrkan ska styras. Men få använder sig av den möjligheten, i förra kyrkovalet deltog endast 12,8 procent av de röstberättigade. Med så många soffliggare, kan små men högljudda och resursstarka grupper som är duktiga på att mobilisera sina anhängare få orimligt stort inflytande över Svenska kyrkan.

Trots att Svenska kyrkan sedan år 2000 är skild från staten, har de politiska partiernas inflytande över Svenska kyrkan lett till att kyrkan ofta tycks driva samma frågor som partierna driver i det sekulära samhället. Vissa medlemmar välkomnar likheterna mellan kyrka och stat medan andra anser att kyrkan inte ska vara en arena för politik.

För medlemmar som deltar i gudstjänstlivet ter det sig kanske naturligt att gå och rösta på valdagen. Men de flesta av Svenska kyrkans medlemmar har någon form av åsikt om vad kyrkan bör vara och vad kyrkan bör ägna sig åt. Även en medlem som ser sig som ”traditionskristen”, icke-troende eller till och med ateist kan önska en tydlig och kristen kyrka, en kyrka ”mitt i byn” som representerar kristen tro i det svenska samhället. Oavsett vad du anser och oavsett om du ser dig som kristen eller inte, så är det oerhört viktigt att du gör din röst hörd i kyrkovalet! Att avstå från din rätt att rösta, innebär att du överlåter besluten åt andra medlemmar – medlemmar som kanske har en helt annan åsikt och vilja än du.

Flera läsare har kontaktat DGS och berättat att man gått ur Svenska kyrkan eftersom man velat protestera mot hur kyrkan styrts, men att man nu vill vara med och rösta för att försöka föra kyrkan tillbaka på vad man anser vara rätt spår.

Det är möjligt!

Du som har gått ur Svenska kyrkan men ändå vill rösta i årets kyrkoval, kan begära inträde. Det gör du enklast genom att fylla i blanketten som du hittar här, och skicka in den till din församling. Vänta inte för länge! Inträdet måste vara registrerat i kyrkobokföringen senast den 17 augusti för att du ska finnas med i röstlängden.

Kyrkovalet 2017 är ett ödesval för Svenska kyrkan! Gör din röst hörd för att Svenska kyrkan ska bli den kyrka du vill att den ska vara. Ta del av nomineringsgruppernas program, välj vilken grupp som bäst företräder dig – och gå och rösta den 17 september. Makten vilar i dina händer. Använd den!