De brutala jihadattackerna mot västvärlden avlöser varandra. Den 3 juni gick tre jihadister till attack i London. De körde först över människor på gatan, hoppade sedan ur sin bil och stack ner folk med kniv medan de skrek något om Allah.

Det var bara drygt tio dagar sedan Salman Abedi, son till flyktingar från Libyen, attackerade en konsert i Manchester. Hans familj hade fått asyl i Storbritannien eftersom de som islamister motsatte sig Khadaffis styre. Ett exempel på att alla flyktingar inte är snälla.

Efter den senaste jihadattacken är det många som frågar: ”Tar det aldrig slut?” En insikt sprider sig på sociala medier: Detta är inte en tillfällig förkylning som går över av sig självt. Nej, det är en cancer som måste botas.

Det går inte att fortsätta som vanligt och hoppas att jihadisterna ska vakna en morgon som nya, bättre människor. Det kommer inte att ta slut, förrän vi avslutar det.

”Vi får inte låta hatet vinna” är en fras man får höra efter varje jihadattack. Men det är det vi gör, vi låter jihadisternas hat mot väst vinna när vi sitter med armarna i kors.

Här är ett antal saker vi kan göra för att avsluta jihadismen:

Internera jihadisterna. Alla som stridit för jihadgrupper i Syrien, Irak eller andra länder bör låsas in på obestämd tid. Guantanamo var inte en så dålig idé. De som har dubbelt medborgarskap bör fråntas sitt medborgarskap och skickas tillbaka till sina hemländer – oavsett konsekvenserna.

Övervaka moskéer och andra miljöer där islamister och jihadister rör sig. Använd lagen om hets mot folkgrupp för att gripa dem som sprider hat mot svenskar och andra icke-muslimer. Det bör vara olagligt att vara medlem i jihadgrupper och att stödja dem på minsta sätt.

Förbjud utländsk finansiering av islamiska verksamheter i Sverige. Diktaturen Qatar, som stödjer jihadister i Syrien, byggde nyligen en megamoské i Malmö. Sådant får inte ske. Där läggs den ideologiska grunden till jihadismen.

Den svenska regeringen bör samarbeta med regeringar i islamiska länder där jihadister från vårt land är verksamma. Vi bör se till att de dödas där innan de kan återvända. Så gör Frankrike och Storbritannien.

Utöver detta finns det mer långsiktiga politiska åtgärder som måste till för att kunna hejda islams expansion i Sverige. För även om det finns hyggliga muslimer, så innebär massinvandringen från islamiska länder och den islamiska missionen att Sverige förändras i snabb takt så att det blir mer likt islamvärlden. Det finns hyggliga människor i Afghanistan också, men hur många av oss vill leva i Afghanistan?

Massinvandringen till Europa leder inte till att islamvärlden blir bättre, tvärtom leder den till att vi flyttar problemen som gör islamvärlden dålig till Europa. När det börjar smälla i Berlin, London och Stockholm varje vecka, kanske varje dag, vad var det då för mening att söka skydd här?

Massinvandringen från islamiska länder måste upphöra. Hur det ska gå till vet jag inte. Ett allmänt asylstopp vore det bästa. Och stopp för anhöriginvandring. Genom insatser i närområdet hjälper vi betydligt fler flyktingar för mindre pengar.

Sverige och svenskarna behöver ett nytt självförtroende. Mångkulturen bör kastas i soptunnan och ersättas med assimilation. Det bör skrivas in i grundlagen att svensk kultur är norm i Sverige och överordnad alla andra kulturer. Det innebär att staten ska ha ett särskilt ansvar att bevara och främja svensk kultur. Inga bidrag till etniska föreningar, inget hemspråk, ingen tolkhjälp, ingen anpassning till andra kulturer i skolan eller sjukvården med mera. De nationella minoriteterna är undantagna.

Migrationsverket bör ställa om från sin nuvarande uppgift att behandla asylansökningar till att fokusera på repatriering. Invandrare ska få hjälp att återvända och bidrag för att etablera sig i sina hemländer. Detta kan också ses som en del av u-landsbiståndet då det gynnar dessa länders utveckling.

Jihadismen är en följd av massinvandringen från islamiska länder till Europa. Om vi inte vidtar åtgärder som för att hejda islamiseringen kommer situationen att fortsätta förvärras. Vi har haft fred i Västeuropa sedan andra världskrigets slut. Om krig utbryter, jag skriver om för det går fortfarande att hindra, blir det sannolikt inte ett krig mellan europeiska stater utan ett inbördeskrig mellan staterna och inhemska grupper av jihadister. Tänk Jugoslavien på 90-talet.