När jag ligger här i sjuksängen så är det många minnen som passerar förbi, ett extra starkt som om det vore igår, var då jag låg på sjukhus när jag var elva år gammal. Inte vet jag varför – och inte gjorde läkarna det heller – men mitt huvud höll på att sprängas i bitar och jag höll tydligen på att dö.

Jag tror än idag att det var Gud själv som höll mig vaken genom en liten ekorre. Varje morgon kom denna lilla ekorre och väckte mig och tittade vänligt på mig. Vi blev vänner och jag undrade var den höll till på dagarna. Precis som Gud var den svår att hitta. Den sommaren var varm och ekorren kom tillbaka gång på gång för att väcka mig.

Nu 73 år senare och något visare så ser jag att det finns krafter som är både större och starkare än oss själva. Och att allt i livet inte går att påverka även om man tror och vill det. Dessa saker är lätt att glömma bort i vardagen, men blir tydliga i en situation som denna.

Trevlig helg tillönskas,
Ian