Lennart Bengtsson

Svenska politiker och myndigheter har det inte lätt dessa dagar. Det är förvisso inte lika illa som för den 18-årige Karl XII när Sverige anfölls av sina grannländer. I motsats till en enväldig kung har landet nu en, som de anser, framgångsrik feministisk regering som tillsammans med sina föregångare har löst problemen med krig genom att resolut lägga ned huvuddelen av såväl det yttre som det inre svenska försvaret. Nu mer än 300 år senare är det inte bara vapen och soldater som räknas utan snarare ett krig med informationsvapen. Detta förs på alla plan med den bärande huvudtanken att allt skall göras för att framställa landet i bästa möjliga dager. Men hur duktig man än är att kriga med ord så räcker det inte.

Informationskriget är inte bara viktigt för landets goda rykte utan även för dess affärsverksamhet. Som de flesta länder har Sverige kraftfulla mediala resurser som ibland nästan lyckas komma upp i samma klass som Pravda och Völkischer Beobachter när det gäller att undanhålla oförmånlig information. Oron har varit särskilt stor under den allra senaste tiden när inte bara amerikanska och ryska tidningar uttalat sig oförmånligt om tillståndet Sverige utan även tidningar i grannländerna. Det som bekymrar är den kraftigt tilltagande kriminaliteten och sociala oron i landet. Visserligen, som alla twittrande politiker framhäver, sker detta från en låg nivå varför det är långt från vad som händer i Chicago eller i Johannesburg. Men ibland går det galet som när landets arbetsmarknadsminister försökte övertyga BBCs lyssnare att det faktiskt hade blivit mindre våld i Sverige. Någon dag därpå fick hon i svenska media ta tillbaka sina positiva ord därför att hennes ministerium hade försett henne med gamla uppgifter som inte längre var aktuella. Huruvida BBC är informerat om rättelsen är obekant.

Tillståndet i den svenska skolan är inte heller något som attraherar utländsk expertis att komma till landet. Många som kan sätter sina barn i den välfungerande och privata Internationella Engelska Skolan. Denna har enligt finanstidningarna utvecklats till en lysande affär och rekommenderas som en toppinvestering av aktieexperterna. En sådan märklig utveckling kunde verkligen ingen förutse vid svenska skolans 100-års jubileum 1942.

Samma sak gäller för alla säkerhetsföretag som förslår att de delvis kan överta den hårt ansträngda polisens uppgifter. Med tanke på den tilltagande sociala oron med bilbränder, skjutningar och personöverfall är det troligt att Sverige snabbt förvandlas till en ”gated community”. Vem vill i längden riskera att få sin bil eller kanske sin bostad uppeldad av våldsverkare som polisen inte rår på eller vill rå på? Kan inte den offentliga sektorn lösa detta så kommer civilsamhället att göra det. Och kan inte den med skattemedel finansierade offentliga sektorn klara sina uppgifter så kommer till slut medborgarna att dra åt skattefinansieringen när politiken alltmer fjärmar sig från verkligheten.

Så även om Sverige i dag inte är det land som Karl XII drog ut för att försvara, krävs det även idag handling istället för ord av dagens feministregering. Än värre är det att ta till falska och förskönande uppgifter som i Ylva Johanssons uttalande. Det håller inte så länge Internet och statistiska centralbyrån finns samt kunniga och hederliga skribenter som Tino Sanandaji som till skillnad från regering och subordinerade media gett en trovärdig bild av den massutmaning som landet står inför.