I ett officiellt meddelande Facts about migration and crime in Sweden vänder sig Utrikesdepartementet till den internationella publiken för att korrigera vissa oriktiga uttalanden om Sverige.^[1]

UD:s bemöter bland annat påståenden att muslimerna snart skulle bli i majoritet här och skriver att det i Sverige finns uppskattningsvis några få hundra tusen människor födda i övervägande muslimska länder. Omkring 140 000 är anslutna till moskéer, det blir 1,5 procent av Sveriges befolkning, räknar UD ut. Det är en märklig beskrivning. Enligt SCB:s befolkningsstatistik finns det i Sverige 700 000–750 000 människor födda i övervägande muslimska länder och deras här födda barn, således 7-7,5 procent av Sveriges befolkning, som med största sannolikhet alla är muslimer.^[2]

Ett påstående att “det har skett en betydande ökning av våld med skjutvapen i Sverige” besvaras av UD med att våldet i Sverige har minskat under de senaste 20 åren och att trots ökad invandring sedan 1990 har våldsbrottsligheten sjunkit. Samma trend gällde för dödligt våld, skriver man, dock var de 112 morden år 2015 fler än under många år. Skjutningar ökade med 20 procent mellan 2006 och 2014 och mord med skjutvapen från 17 till 33 mellan 2011 och 2015.

När UD säger att morden år 2015 var fler än ”under många år” låter det som om detta år var bara ett undantag från den nedgående trenden. I verkligheten inträffade ett trendbrott redan 2013, mordfrekvensen ligger på nästan samma höga nivå även 2016 – något UD inte tycks ha observerat – och med 17 mord under de första två månaderna i år tyder allt på att trenden uppåt fortsätter.

Dödligt våld med skjutvapen ökar, skriver Brå i sin senaste rapport:

Antalet fall med skjutvapen har ökat över tid, en utvecklingstrend som har fortsatt under 2010-talet. Från åren 2010–2011 till åren 2014–2015 ökade andelen fall av dödligt våld som utförts med skjutvapen från omkring till 22 till 31 procent. Framför allt är det andelen dödligt våld med skjutvapen inom kriminellt relaterade konflikter som har ökat.^[3]

SVT Nyheter har gjort en granskning av våld med skjutvapen i Sverige. Man räknar upp 56 dödskjutna på drygt 2½ år och drygt 400 skottskadade på fem år. SVT-Nyheter talar om en dramatisk ökning av dödsskjutningar.^[4]

Ett annat påstående UD bemöter är att “det är flyktingar som ligger bakom den ökade brottsligheten men myndigheterna mörkar”.

UD hävdar att invandrares överrepresentation i brottsligheten, som enligt den senaste studien, Brå:s rapport 2005:17, var 2,5 gånger, i huvudsak beror på socioekonomiska faktorer. Men detta har tidigare avvisats av forskarna i Brå:s rapport 1996 som betonar: Invandrarnas överrepresentation i brottslighet förklaras således inte av en ogynnsam fördelning vad gäller kön, ålder och bostadsort. Den beror inte heller på en generellt sett låg socioekonomisk status.^[5]

UD skriver att ”forskningen visar att det inte finns några bevis på att invandring leder till ökningen av brott”. Sannolikt avser man kriminologen Sarnecki och hans grupp. Sarnecki har tidigare i en tidningsartikel hävdat att ökad invandring inte leder till ökat antal brott.

Går man tillbaka till Brå:s rapport 1996:2 kan man se att 1983 låg invandrarrelaterad brottslighet på 13 procent och tio år senare på 15,4 procent. Enligt rapporten 2005 stod invandrare (i slutet av 1900-talet) för 16 procent av registrerade misstänkta brott. Andelen utländska medborgare bland lagförda personer ökade under perioden 1983 – 1988 från drygt 15 procent till knappt 18 procent.

Enligt Brå 1996:2 låg överrepresentationen för åren 1983-1989 på 2,1 gånger. Brå:s rapport 2005:17 visar att under perioden 1997-2001 var den 2,5 gånger, alltså en ökning.

Andel utrikes födda under de här åren var ca åtta procent (1983), ca tio procent (1993) och ca elva procent (runt 2000). Det verkar alltså finnas ett samband mellan antalet utrikesfödda och det faktum att det totala antalet invandrarrelaterade registrerade misstänkta brott under tiden 1983-2000 har ökat från 13 till 16 procent.

Överriskerna för de grövsta brotten, mord/dråp, våldtäkt och rån är ännu större. Enligt 1996-års rapport (den sista vi har att gå efter) stod invandrarna för 19,9 procent, en 3,4 gånger större överrepresentation vad gäller dessa brott. Det finns skillnader mellan invandrargrupper och enligt professor Jerzy Sarnecki är det personer från Nordafrika, övriga Afrika och Mellanöstern som är mer brottsligt belastade än andra.

Med hänsyn till den tidigare utvecklingen och till det att den nyaste invandringen består i mycket högre grad av personer som både Brå och Sarnecki har pekat ut som grövre kriminellt belastade, finns det skäl att anta att dagens överrepresentation är högre än 2,5 gånger.

UD:s antagande att ”det inte finns några bevis på att invandring leder till ökningen av brott” bygger på ett logiskt fel. Det är uppenbart att när den andel av befolkningen som är statistiskt svårare kriminellt belastad ökar, samtidigt som brottsligheten för den övriga befolkningen är oförändrad, måste antal brott i landet öka – både i relativa och absoluta tal.

Dessvärre är samtliga här ovan diskuterade antaganden bara kvalificerade gissningar utan säker grund. Den senaste offentliga och tillförlitliga källan vi har är Brå:s rapport 2005:17 från åren 1997-2001. Med tanke på den både kvantitativ och kvalitativt annorlunda invandring vi har haft under de senaste tre fyra åren är det tveksamt att utan vidare använda resultat från denna undersökning som argument, och mycket svårt at dra några säkra slutsatser om dagens verklighet.

Den fråga man skulle vilja ha svar på är varför regeringen inte låter Brå producera en ny rapport om hur brottsligheten har påverkats av invandringen sedan 2001.

Leo Kramár är fil. kand., pensionerad företagsledare, översättare och författare till Rasismens ideologer. Från Gobineau till Hitler

 

[1] http://www.government.se/articles/2017/02/facts-about-migration-and-crime-in-sweden/

[2] www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtrikesFoddaR

[3] https://www.google.se/webhp?sourceid=chrome-instant&ion=1&espv=2&ie=UTF-8#q=Brottsutvecklingen+i+sverige+fram+till+%C3%A5r+2015&*

[4] http://www.svt.se/nyheter/inrikes/dramatisk-okning-av-dodsskjutningar

[5] Jan Ahlberg, Invandrares och invandrares barns brottlighet (Brå-rapport 1996:2, sid. 89)