Västerlandets utveckling. Från krinolin till burka

portratt-dgs-2

Mohamed Omar

Fantomen har sitt högkvarter i en grotta i fantasilandet Bengali på Afrikas östkust. Han är en av de första superhjältarna och gjorde premiär på de amerikanska dagstidningarnas seriesidor den 17 februari 1936.

I albumet ”Fantomen 1936-1996 – en odödlig legend”, som kom ut för att fira seriens 60-årsjubileum, hittar jag äventyret ”Lille Tommy”. Det publicerades första gången i dagsstrippar mellan den 20 september 1937 och den 5 februari 1938.

Äventyret handlar om hur Fantomen hittar en vit pojke i en afrikansk by. Han tar sig an lille Tommy som senare visar sig vara son till en engelsk aristokrat. I London får vi möta pojkens ohederlige farbror, lord Revel på Revel Manor.

lille-tommy

Lord Revel är porträtterad som en typisk engelsk lord med rökrock och monokel. Hans dotter Enid är på väg ut för att spela tennis. Hon är klädd i shorts och kortärmad blues. I en dialog mellan den mossige lorden och hans moderna dotter låter det så här:

Lorden: ”Säg inte att du ska gå ut klädd så där?”

Dottern: ”Så klart, pappa! Jag ska ju spela tennis.”

Lorden: ”Jag kanske är gammalmodig, men jag tycker inte om att du blottar dig på det där viset, Enid.”

Dottern: ”Hej då, pappsen! Ska jag spela tennis i krinolin, eller…”

Lord Revel visar sig ha många synder på sitt samvete. Han är en skurk, men ingen hedersmördare. Enid kom oskadd iväg till tennisen.

Scenen säger något om vilket plagg 30-talets tjejer såg som det mest förlegade och obekväma de kunde tänka sig: krinolin! Burka och niqab fanns inte i Enids värld. Vilken europé eller amerikan hade på 30-talet kunnat föreställa sig att kvinnor klädda i sjalar och heltäckande kaftaner en dag skulle bli en del vår vardag på 2000-talet?

Kunde någon västerlänning på 1930-talet ens i sin vildaste fantasi föreställa sig att saker som hedersmord, könssegregation, tvångsäktenskap och barnbrudar skulle skapa rubriker i 2000-talets medier?

Ibland heter det att islamiska fundamentalister har en ”förlegad kvinnosyn”. Men inte ens på 1800-talet var västerländska kvinnor lika förtryckta som kvinnor i Saudiarabien. Inte ens på medeltiden hade vi burka!

Ibland behöver vi bara stanna till och fundera över sakernas tillstånd. Vi sitter här i Sverige, ett sekulärt västeuropeiskt land med kristen kulturbakgrund och debatterar burka, jihad och sharia. Saker som aldrig har varit en del av vår kultur. Hur kunde det bli så här? För visst är det egentligen väldigt konstigt?

Den 21 januari i år var det 15 år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far i min hemstad Uppsala. Hon blev 26 år gammal och dödades i hederns namn. Då började man uppmärksamma det nya kvinnoförtrycket som kommit till Sverige som en följd av den stora invandringen från länder i Mellanöstern och Afrika.

Och hedersförtrycket fortsätter skörda offer. I mars 2016 dömdes en man i Gävle till fängelse för att ha misshandlat sin partner och sin dotter eftersom de vägrade att bära slöja och ”pratade med svenskar”. Han drog partnern i håret, slog henne i ansiktet och hotade henne med kniv.