Dimman lättar

8-26-13_11971

Patrik Engellau

I fredags skrev Dagens Nyheter (och som en följd därav även jag) om Sensationen i Hultsfred, alltså att kommunen deklarerat migrantstopp. Sedan den 21 december förra året får inga nya migranter något som helst stöd av kommunen. Kommunen syfte var att göra sig maximalt oattraktiv för migranter så att dessa i stället skulle söka sig till ”någon annan av Sveriges 289 andra kommuner”.

Det märkvärdiga är inte bara den kommunala olydnaden, utan att ärendet fortfarande tre veckor efter Hultsfreds beslut inte blivit en nationell snackis. Men nu har det blivit en snackis i så måtto att Dagens Nyheter ägnade lördagens huvudledare åt saken (och jag följer upp med denna text som skrivs på lördagen).

Vad den här kampen handlar om är vem som ska anpassa sig när pengarna inte räcker. Här testas hållfastheten i min teori om huvudmotsättningen i Sverige, som jag alltså påstår går mellan politikerväldet med vidhängande välfärdsindustriellt komplex och, å den andra, den rimligt skötsamma, skattebetalande medelklassen.

Det problem som presenterar sig för politikerväldets högsta ledning, regeringen, är att det välfärdsindustriella komplexet – Hultsfredsavdelningen – inte har tillräckligt med pengar för den verksamhet det beslutat sig för att bedriva. Det finns inte tillräckligt med pengar för alla klienterna.

Man hade kunnat tänka sig att kommunledningen i Hultsfred gått till hultfredsborna med krav på höjda skatter, men det har inte skett. Det beror på, som jag ser det, att det råder mer balans mellan välfärdskomplexet och den skattebetalande medelklassen på kommunal nivå än det gör på riksnivå. Kommunpolitikerna står närmare finansiärerna än rikspolitikerna. Politikerna klarar inte av att gå till medborgarna och be om pengar för att finansiera ett projekt som medborgarna inte bett om utan enbart är ett utslag av statens dröm att agera humanitär stormakt.

Om välfärdskomplexet ska kunna klämma ur mer pengar ur den skattebetalande medelklassen måste det därför ske genom statliga åtgärder.

Gissa om detta är Dagens Nyheters förslag! Dagens Nyheter står alltid på politikerväldets och det välfärdsindustriella komplexets sida mot den skattebetalande medelklassen. ”Hjälp Hultsfred, Löfven” rubriceras ledaren som handlar om att staten bör öppna plånboken och tillskjuta ett antal friska miljarder, inte bara till Hultsfred, verkar det, utan till kommunerna generellt. Budskapet, om man inte krånglar till det, är att staten bör höja skatten på landets skattebetalande medelklass och ge pengarna till det välfärdsindustriella komplexet. Ledaren ägnar inte en tanke åt att nationens ryggrad, den skötsamma, skattebetalande medelklassen, kanske vill ha ett ord med i laget. Medelklassen och dess intressen tycks inte ingå i Dagens Nyheters världsbild.

Eller rättare sagt: medelklassen och dess begränsade makt uppträder endast som en möjlig krångelfaktor. Om nämligen regeringen inte stöttar kommunerna i större utsträckning, fruktar Dagens Nyheter, ”kan kommunerna komma att slå dövörat till nästa gång regeringen talar om solidaritet”.

Dessutom är ledarens rubrik vilseledande. Förslaget innebär inte att Löfven ska hjälpa Hultsfred. Hultsfred har redan hjälpt sig själv genom att skära ned bidragen och den sociala servicen till nyanlända som enligt Ebo-lagen väljer att bosätta sig i Hultsfred. Den som verkligheten finge hjälp om staten öppnade penningkranarna över landets kommuner vore det samlade välfärdsindustriella komplexet och dess klienter.