Mohamed Omar

Annandag jul kallas i Sverige också Staffansmäss. Då minns man Sankt Stefan eller Staffan, den förste kristne martyren. Berättelsen om honom finns i Apostlagärningarna, det sjunde kapitlet, där man får veta att han stenades. Det skall ha hänt i Jerusalem år 35 e. Kr.

Visan som vi sjunger under juletiden, framför allt i Lucia, om Staffan stalledräng som vattnar sina fålar fem, handlar om denne Sankt Staffan. Enligt legenden var han ju kung Herodes stalledräng. På den heliga natten såg han den strålande stjärnan över Betlehem och gick till Herodes och meddelade att judarnas konung skulle födas. Det gjorde Herodes rasande.

Sankt Staffan är skyddshelgon för kuskar och stalledrängar. Men också för stenhuggare, skräddare och vävare. Hans reliker finns bevarade i kyrkan San Lorenzo fuori Le Mura i nordöstra Rom. Flera kyrkor i Sverige är tillägnade Staffan.

Idag på Sankt Staffans dag tänker jag på en kristen präst blev martyr för sin tro under året som gått, den 26 juli 2016. Jag tänker alltså på Jacques Hamel som halshöggs av jihadister i sin kyrka. Innan de dödade honom läste de ur Koranen. Fader Jacques var helt lugn när han slaktades. Med bestämd röst sade han till jihadisterna: ”Försvinn, Satan!” Detta är egentligen ingen ovanlig händelse. Kristna dödas hela tiden i islamiska länder. I de flesta islamiska länder är kristna förtryckta och otrygga. Det som var ovanligt med Hamels martyrskap var att det skedde i det civiliserade Frankrike.

Med risk för att låta pessimistisk: jag tror att vi kommer att vänja oss vid kristna martyrer i Europa framöver. Den islamiska fundamentalismen minskar inte, utan växer. Det är en följd av den stora invandringen från islamiska länder. Det betyder inte att alla muslimer är farliga, men det betyder att Europa, delar av våra städer, blir mer lika islamvärlden. Och när Europa blir mer likt islamvärlden får vi också våldet och hatet mot de kristna som är vanligt där. Det är helt logiskt, men få talar öppet om det. Det som hände i Algeriet 1996 när sju franska munkar halshöggs av jihadister, kan nu hända i Europa.

Mordet på Jacques Hamel bör inte betraktas som en isolerad händelse, något som vi kan glömma och sedan gå vidare. Som sagt, jag tror att det är ett tecken på vad som komma skall. Det moderna Europa vill helst lämna saker som religionskrig och martyrskap bakom sig, men de har kommit tillbaka till oss i en ny, islamisk gestalt och blivit en del av vår vardag. Det är något vi måste hantera. Jag skulle också helst vilja slippa tänka på dessa otäcka saker. Jag skulle mycket hellre vilja titta på teveserier på Netflix, läsa romaner och skriva krönikor om fantasy och science fiction. Men jag känner ett ansvar att dela med mig av mina erfarenheter och tankar.

Inför denna jul, den 19 december, attackerade en fanatisk jihadist, den tunisiske asylsökaren Anis Amri, julmarknaden vid Kaiser Wilhelm-kyrkan i Berlin. Liksom jihadisten i Nice den 14 juli körde han över folk med en lastbil. Femton människor dog och femtiotvå skadades.

I slutet av november försökte en tolvårig (!) pojke med irakiskt ursprung placera en spikbomb vid en julmarknad i Ludwigshafen. Pojken uppges ha varit ”radikaliserad”. Det är vanligt att jihadister utnyttjar barn eftersom dessa inte drar till sig misstänksamhet. I Birmingham i Storbritannien har man satt upp betongväggar kring julmarknaden för att skydda den från bilbomber. För en kort tid sedan greps fransk polis en grupp jihadister som planerade att attackera Disneyland och julmarknaden vid Champs-Elysée i Paris.

Men den största jihadattacken mot en julmarknad i Europa någonsin kunde ha skett julen år 2000. En grupp jihadister, trogna Usama bin Ladin, planerade då att bomba julmarknaden vid katedralen i Strasbourg i Frankrike. I gruppen ingick den algeriske jihadledaren Said Arif som då var gift med en svensk konvertit till islam, Anna Sundberg. Hon har numera lämnat islam och berättar om händelsen i sin självbiografiska bok Älskade terrorist som kom ut i år. Tysk och fransk polis kom gruppen på spåren och kunde stoppa attacken. Hos jihadisterna hittade de en spaningsvideo som visade marknaden full med folk. En röst på arabiska kallade dem ”fiender till Allah”. Rösten, som tillhörde en av jihadisterna, sade också ”Denna katedral är Allahs fiende”.

Inför förra julen, den 2 december 2015, attackerade jihadisten Syed Farook en julfest som anordnats av hans arbetsplats i San Bernardino, Kalifornien. Han fick stöd av sin hustru Tashfeen Malik. Tillsammans sköt de ihjäl 14 amerikaner. Syed Farook hade pakistanskt påbrå och var en hängiven muslim som gärna besökte San Bernardino-moskén. Paret uppträdde professionellt under attacken. De var lugna och beslutsamma och var klädda i soldatmundering. Amerikansk polis menar att det var just hatet mot julen som fick dem att slå till där och då.

Den svenske salafistiske imamen Abo Raad, imam vid Gävlemoskén, hyllade Islamiska statens offensiv i Irak sommaren 2014. I ett inlägg på Facebook uppmanade han sina anhängare att be för sina ”sunnisyskon” som krigar mot ”svekfullhetens, icke-trognas och syndfullhetens styrkor”. Raad har också uppmanat sina anhängare att stödja IS med pengar. Vi vet vad som händer med kristna som kommer under IS välde. Och IS drömmer om att erövra Rom och förinta den västerländska civilisationen.

Men Abo Raad var också tidigare ansvarig för en hemsida som skulle sprida kunskap om islam: muslim.se. Där kunde man läsa att det var förbjudet för en muslim att fira jul och att den muslim som sjunger med i sången ”Nu tändas tusen juleljus” blir ”kafir” eller ”otrogen”. Man bör även komma ihåg att Taimour Abdulwahhab, den misslyckade självmordsbombaren som attackerade Stockholm 2010, gjorde det mitt i julhandeln. Hade han lyckats hade 30 eller 40 människor kunnat dö i explosionen, visar en undersökning av amerikanska FBI.

En kyrka har faktiskt attackerats i Sverige, även om händelsen fick väldigt liten uppmärksamhet i mainstreammedia. Den 27 juni i år gick en man till attack mot Sankt Pauli kyrka i Malmö. När polispatrullen kom in höll han på att slå sönder saker och skrek ”Allahu akbar!”. Han ska ha varit klädd i ”arabiska kläder”.

”Han var fullständigt galen och gick till attack mot poliserna med träpåk. Han greps efter visst tumult och tumultet har fortsatt här inne på polisstationen”, sade Mats Attin på kriminaljouren i Malmö till Sydsvenskan. Lars Förstell, presstalesman på Malmöpolisen, gav ytterligare förklaringar till 24Malmö.se. Mannen var ”ilsken och hade synpunkter på religionen som utövas i kyrkan”.

När någon hade klottrat på Uppsalamoskén blev den kärleksbombad av vänsteraktivister. De satte upp pappershjärtan på porten. Men inga vänsteraktivister visade något som helst intresse för Sankt Pauli kyrka. Abo Raad, den salafistiske imamen, både predikar och håller studiecirklar i Uppsalamoskén. Han är omtyckt och respekterad av församlingen.

Det tycks finnas ett problem med så kallad ”kristofobi” bland vissa muslimer. I Sverige betalar vi ut miljontals skattepengar till organisationer för att ”motverka islamofobi”, men mig veterligen inte en krona till de som vill motverka kristofobi. Flera kyrkor i Sverige tycker att islamofobi är ett problem och försöker göra någonting åt det. Men hur många moskéer försöker göra någonting åt muslimernas kristofobi?

I ett videoklipp uppmanar Anis Amri, jihadisten som attackerade julmarknaden i Berlin, sina ”muslimska bröder” i Europa att slakta kristna ”grisar”. Han kallar de kristna ”korsfarare”, trots att de som han dödade och som han vill se dödade inte har rest någonstans utan befinner sig i sina egna länder. Det är jihadisten Anis som har rest från sitt islamiska hemland Tunisien för att söka asyl i det sekulära och kulturkristna demokratierna i Europa. Han är långt ifrån den ende.