Jag avslutar här min analys av några av de ord, begrepp och påståenden som använts felaktigt i migrationsdebatten eller som i sig saknar empirisk, etisk eller logisk relevans. Idag tar jag upp begreppet ”alla människors lika värde”.

4. Nämnda devis eller slagord är en felöversättning av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna artikel 1: ”All human beings are born free and equal in dignity and rights.” Denna ursprungliga skrivning betyder att alla människor ska behandlas med ett grundläggande mått av värdighet liksom att de ska ha grundläggande mänskliga rättigheter varhelst de befinner sig.

Satsen ”alla människors lika värde” leder däremot fel. Teoretiskt exempel: Föreställ dig ditt eget barn eller närstående och en sadistisk seriemördande pedofil på en klipphylla hängande i sina fingrar. Du kan bara rädda en av dem. Enligt dem som tanklöst brukar använda nämnda ”begrepp” kan man kasta ett mynt: krona eller klave? Det spelar ingen roll vem det blir som räddas. De har ju ”lika värde”. Är halshuggande IS-krigare är lika mycket värda som dina vänner? Värdet är således i själva verket relativt och individuellt beroende på med vems ögon man ser och vilka människor vi talar om.

Deviserna ”behandla alla människor lika” och ”lagen lika för alla” är däremot viktiga som principer för exempelvis offentliga organ i deras service och kommunikation med medborgarna liksom i lagstiftningen, men har inget med en värdering av mottagarna i någon rimlig mening att göra, utan kopplas till begreppen rättvisa, icke-privilegier och ”fair play” oavsett vilket (olika) värde individerna kan tänkas ha för varandra och för staten – som t.ex. skattebetalare. Likaså är ”döm ingen på förhand” en viktigt etisk princip för att hindra att fördomar och förutfattade meningar styr bemötande och beteende, men inte heller här har ”lika värde” något med saken att göra. Värdet är subjektivt och får visas i ord och handling.

Den religiösa dimensionen tas inte närmare upp här annat än som ett konstaterande att ”alla är lika inför Gud” inte kan betyda annat än ”nakna inför Gud”, d.v.s. att man vägs för sina gärningar bortom allt yttre prål men så länge inte alla kommer in i himmelriket, utan några tvingas vända nedåt eller få en specifik plats i en andlig hierarki, så går det inte heller här att tala om ”allas lika värde”.

Att också till exempel en mördare bör behandlas med viss värdighet och tillerkännas en personlig sfär samt få en rättvis rättegång, är däremot viktigt och i linje med FNs deklaration artikel 1 i dess rätta betydelse.

För övrigt är det märkligt att de som mest använder detta begrepp – den svenska vänstern i alla dess former och skepnader – sällan tillerkänner deras konservativa motståndare ett ”lika värde”– särskilt inte när dessa ska ha utnyttja mötesfriheten i en hyrd lokal. Hetsen mot Sverigedemokraterna och Grand Hotell är ett typiskt exempel. Ett annat är när en hög jurist som Anne Ramberg kallar sina meningsmotståndare för brunråttor på sin blogg (21/9-16) samtidigt som hon i en tweet från 16/9-15 säger ”Stå upp för allas lika värde – grundlagen kräver det”. Det ”lika värdet” är således även hos de främsta användarna relativiserat och därmed blir användandet av begreppet både hycklande och förljuget.

Vad har då detta med migrationsdebatten att göra? Svaret är att för en stat så måste de egna medborgarna vara mer ”värda” än de från Bortre Bortreliet, vilket exempelvis visas av att alla länder månar om de egna medborgarna före andra vid kriser och katastrofer utomlands. Att värna och arbeta för de egna medborgarnas bästa utgör själva existensberättigandet för en stat i en nation. Samma sak gäller kommuner och landsting. Om nämnda instanser istället likställer alla världens fattiga med fattiga eller utsatta i det egna landet och deras behov eller/och tar in hundratusentals utländska medborgare i landet (vilka sedan till stor del förväntas försörjas av landets medborgare utan deras direkta medgivande) utifrån påbudet om ”allas lika värde”, så sätter de inte bara sig över grundläggande konstitutionella och demokratiska principer inom ett land de påbörjar också en självdestruktion av nationen och staten som sådan (vilket mycket väl kan vara den underliggande avsikten). Samhällskontraktet krackelerar och riskerar att lösas upp.

I ett normalt fungerande samhälle så är det civila samhället den naturliga arena där det är fritt fram för var och en att utifrån vilka påhittade eller verklighetsförankrade värdegrunder som helst arbeta för utländska medborgares väl och ve genom insamlingar till ideella organisationer etc. (För en närmare analys av detta se denna artikel.)

Allas rätt till sin värdighet och respekt för sitt unika människovärde och sin personliga sfär? Ja, absolut. ”Allas lika värde”? Felöversatt och feltänkt. Utmönstras.

P.S. Se denna länk för en analys i samma riktning som ovan.

Leif V Erixell är författare och samhällsdebattör