SCBs stora partisympatiundersökning omfattade i den senaste undersökningen ett slumpmässigt sannolikhetsurval med 8 952 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns från hela riket. Motsvarande undersökningar har genomförts sedan 1972.

Det finns således både långvarig erfarenhet och sannolikt gedigen kompetens på myndigheten som borde säkerställa att de resultat som presenteras är giltiga och tillförlitliga. Men det finns brister. Åtminstone ett allvarligt fel har återkommit i samband med valresultaten 2006, 2010 och 2014.

SCB genomför sin stora partisympatiundersökning två gånger per år med skattemedel, så detta borde borga för att resultatet är giltigt och tillförlitligt, i alla fall i förhållande till de privata opinionsinstituten som inte har samma ekonomiska förutsättningar.

Men SCB har missat grovt i de tre senaste riksdagsvalen där Sverigedemokraternas väljarandelar i valmanskåren kraftigt underskattats.

SCBs undersökningar görs fyra månader före riksdagsvalen, men när dessa underskattningar i väljarstöd uppstår gång på gång kan man börja undra.

SCBs undersökning visade i maj 2014 ett väljarstöd för SD på 8,1 procent, medan valresultatet blev 12,9 procent. Valresultatet var alltså drygt 50 procent SCBs prognos. Samma undersökning i maj 2010 visade ett väljarstöd för SD på 3,9 procent där valresultatet blev 5,9 procent. Det innebär också en skillnad på 50 procent. I maj 2006 visade undersökningen ett väljarstöd på 0,8 procent som blev ett valresultat på 2,9 procent. Valresultatet var således ett par hundra procent högre än prognosen.

De tre senaste majundersökningarna inför ett riksdagsval har således kraftigt underskattat SDs väljarstöd.

Den senaste SCB-undersökningen i november 2016 visar på ett väljarstöd för SD på 17,5 procent. Det skulle kunna innebära att SDs verkliga väljarstöd, med utgångspunkt i den 50 procents underskattning som gjordes i samband med de två senaste valresultaten, kan således vara 26 procent. Sentio och YouGov har rapporterat 25 procent i sina undersökningar för november. Värt att notera är att i maj 2016 redovisade SCB cirka 17 procent för SD, medan Sentio och YouGov rapporterade 23 – 24 procent.

Detta innebär att SCBs metod inte känns trygg. Den borde ses över i grunden med beaktande av hur den stigmatisering som finns kring SD påverkar människors benägenhet att svara ärligt. Det är sannolikt samma fenomen som ledde till att väljarstödet för både Brexit och Donald Trump underskattades i dåvarande undersökningar.

Det är ett välkänt fenomen i undersökningsmetodik (SCB, s. 67) att människor ofta svarar på ett sätt som upplevs vara socialt acceptabelt (social önskvärdhet). Skillnaden mellan SCB och de två andra undersökningsinstituten är att SCB gör telefonintervjuer medan Sentio och YouGov gör internetbaserade undersökningar som av de svarande uppfattas som mer anonyma.

I fallet med SD verkar SCB vid upprepade tillfällen under lång tid ha förbisett eller underskattat detta.

Göran Svensson är professor vid Kristiania University College, Norge, internationell forskningsledare och föredragshållare inom affärsetik, hållbarhetsfrågor, marknadsföring, organisatorisk ledning och styrning, vetenskaplig metod samt multivariata analystekniker.