Nils-Eric Sandberg

Om människor får välja fritt vet inte överheten i förväg hur de kommer att välja. Människors preferenser kan beräknas i efterhand, som vi ekonomer gör med våra preferensanalyser. Men preferenserna kan vi beräkna bara i efterhand: från de resultaten kan vi inte dra slutsatsen att preferenserna är stabila över tiden.

Tisdag 29 november kunde vi läsa två stora artiklar om valfrihetens nackdelar. Dels en ledare i Aftonbladet som med utgångspunkt från ett uttalande av vice VD för Institutet för framtidsstudier förklarade att valfriheten gör oss olyckliga. Det är alltså inte mentalt bra för oss om vi får välja själva bland säg vårdformer, mediciner, skolor. Dels en understreckare i SvD som med entusiasm refererade en bok på samma tema, ”Valfrihetens tyranni”, av en slovensk forskare.En av hennes tankar är att vi utvecklar neurotiska beteenden om vi får valfrihet.

Jag har använt en del av min studietid och arbetstid åt matematisk logik. Och när jag tillämpar lite av den på den här valfrihetskritiken ger den mej några frågor.

Antag att några blir nervösa över att behöva välja. Följer härav att alla andra också blir nervösa? Nej. De här två författarna klarar inte den mest elementära lektionen i logik: att inte från enstaka fall dra generella slutsatser. Från logisk synpunkt är artiklarna urusla.

Den avgörande frågan: Varför ska medborgarna inte ha valfrihet?

Översåtarnas givna svar är att valfrihet för medborgarna minskar politikernas makt över undersåtarna. Översåtarna vill bestämma över oss, bestämma hur vi ska bo, vilka sjukhus vi ska besöka, hur vi ska uppfostra våra barn – etc. Vår valfrihet begränsar översåtarnas makt.

Antag nu att vi ser detta som samhällets centrala problem. Då: En allvarlig svårighet med valfriheten är att den praktiseras, enligt grundlagen, en gång vart fjärde år. Då får medborgarna välja politiker till riksdagen. Den här valfriheten är givetvis äventyrlig: de som på valdagen sitter i regering och riksdag har ju ingen kontroll över väljarna, och därmed inte över resultatet.

Om nu valfriheten är det allvarliga problemet måste den avskaffas från grunden, så att de som sitter vid makten inte riskerar att förlora den.