TV-programmet Uppdrag granskning handlade nyligen om att rektorer ibland påverkar betygsättningen på ett korrumperat sätt. De kräver att lärarna höjer betygen för vissa elever i vissa ämnen. Skälet är att de vill behålla och dra till sig elever för att skolan ska få skolpengen.

Det liknar ICA, LIDL och HEMKÖP som lockar med låga priser. Här lockas det med höga betyg. Konsekvensen är betygsinflation i svenska skolor som konkurrerar med varandra om elevernas skolpeng.

Lösningen är att sluta använda betyg för intagning till gymnasiet och högskolan och införa inträdesprov istället.

Intagningen bör, till skillnad från dagens system, helt och hållet grunda sig på resultatet från inträdesprov under två dagar. Man struntar i de godtyckliga betyg som skolorna sätter.

Jag möter ofta två argument mot förslaget. För det första hävdas det att ett enda provtillfälle är för lite för att eleverna ska kunna visa upp all kunskap de besitter och att det därför är orättvist mot de elever som kanske inte är i form på provdagen. För det andra anförs att det är lärarna som bäst vet vad eleverna kan.

Men minst 30 procent av lärarna är obehöriga och får inte sätta betyg. De betygen sätts av någon utomstående som inte vet vad eleverna kan. Och om systemet är orättvist så är det lika orättvist för alla och därmed rättvist.

Införandet av inträdesprov avlastar lärarna i deras påfrestande jobb kring betygsättningen, befriar dem från  påtryckningar från elevernas föräldrar, skolans rektor och självklart också från missnöjda elever.

De normala betygen kan vara kvar, men enbart som kompass, stöd eller annan indikation på elevernas kunnande.

Allt ansvar ligger på eleverna själva. Vill du lata dig hela din skolgång och få underkänt? OK, det är ditt val. Du kan inte anklaga lärare för att du har varit lat. Hen ger dig bara betyg som är en indikator på din kunskap. Din framtid ligger inte i hens hand. Det hjälper absolut inte att gapa och skrika eller hota och gråta.

Det gäller bara att vara väl förberedd för att klara kommande inträdesprov.  Punkt slut.

Eleven har ingen annan än sig själv att skylla om provet inte klaras av. Eleven vet inte vad det är som kommer att frågas i provet så det gäller att plugga allt – eller kanske chansa och få stå sitt kast om man misslyckas.

Vad händer om eleven misslyckas med inträdesprovet och inte kommer in på önskad skola? Jo, då får eleven välja en annan skola med lägre krav eller ta nästa provchans året därpå.

Resultatet blir att bra grundskolor skickar flest elever till de bästa (eller populäraste) gymnasierna och bra gymnasieskolor skickar flest studenter till de bästa (eller populäraste) högskolorna.

De skolor som driver sina verksamheter i vinstsyfte (och alla andra också) tvingas genom detta system tävla med andra skolor genom att skapa god pedagogik och anlita duktiga lärare. Det går inte längre att konkurrera med höga betyg.

Eleverna blir bara bättre och bättre och starkare och starkare när de inser att de bara har sig själva att skylla. Det går inte att lägga skulden för ett misslyckande på någon annan, varken lärare eller skola eller samhället.

I stället för att diskutera rimliga förslag som detta ältar politikerna i evighet om vi bör förstatliga skolorna och huruvida vi ska tillåta vinster i friskolorna.

Yoichi Nakayama är född i Japan där han studerade på gymnasium och universitet och kom till Sverige 1971, studerade matematik och naturkunskap på Komvux, blev tolk på Stockholms universitet samt erhöll ADB-utbildning vid högskolan i Örebro. Han arbetade på Riksskatteverket och Folksam som systemutvecklare och är nu pensionär.