Mohamed Omar

Den 17 oktober sändes en islamisk morgonandakt i Sveriges Radio. Titeln var ”Den provocerande tron” och provocerande var den. Den lilla predikan, som hölls av Sema Ekinci, gick ut på att muslimer under inga omständigheter bör kompromissa med sin tro. I stället är det det svenska samhället som ska anpassa sig.

Det är inte fel på muslimer som i Sverige vägrar att ta en utsträckt hand. Nej, felet ligger hos svenskarna som känner sig förolämpade. Sema menar att hennes tro förbjuder fysisk kontakt mellan könen och uppmanade sina trosfränder att inte vika en tum, utan bevara religionen hel och ren, kosta vad det kosta vill. Är man tillräcklig uthållig kommer det svenska samhället till sist att ge med sig.

Sema borde fråga sig varför hennes vägran att ta en utsträckt hand provocerar. Är det illvilja? Rentav så kallad islamofobi? Eller beror det på att man faktiskt förstår vad hennes vägran betyder? Den betyder att hon sätter sina religiösa dogmer före svenska seder. Och dessa religiösa dogmer kommer dessutom från en religion som aldrig har varit en del av svensk kultur och historia. Man upplever det som fräckt och okänsligt. Med rätta, skulle jag säga.

Sema säger att det är fel av muslimer att rucka på sina religiösa dogmer för att göra andra människor nöjda. Det vill säga det spelar ingen roll om hennes vägran att ta en utsträckt hand sårar någon. Hon bryr sig inte. Det viktiga är vad hon tror att hennes profet Muhammed har krävt.

Muhammed sade: ”Jag skakar inte hand med kvinnor”. Och Muhammed är en förebild för många muslimer som tar sin tro på allvar. Att man inte ska skaka hand beror på att beröring med det motsatta könet kan leda till frestelse, förklarar muslimska teologer. En annan anledning är att man förlorar sin renhet och därför inte kan utföra den rituella bönen förrän man renat sig igen.

Jag undrar: vilka andra av profeten Muhammeds instruktioner tar Sema på lika stort allvar? I samma textsamlingar där man kan läsa om detta kan man också läsa att kvinnor är dummare än män, att en hustru måste lyda sin make annars får han aga henne, och att otukt ska bestraffas med stening. Tycker Sema att dessa texter är lika riktiga som texten om handskakning? Om inte vore det intressant att höra hur hon resonerat. För vi ska ju bevara religionen hel och ren, eller?

Förutom att göra morgonandakter är Sema engagerad i den islamiska missionen genom att vara vice ordförande för Islamakademin. Den leds av den strikt shariatroende Malmö-imamen Salahuddin Barakat. När det före detta statsrådet Mehmet Kaplan fick gå på grund av sina täta kontakter med islamister, antisemiter och turkfascister skrev Sema och Salahuddin en debattartikel i Svenska Dagbladet för att försvara Kaplan.

Försvaret gick ut på att Kaplans avgång kan leda till att muslimer blir mer extrema. När unga muslimer känner sig marginaliserade, skriver de, och när de känner att de inte kan förändra sitt samhälle med demokratiska medel, kan de lockas att ansluta sig till jihadistiska grupper.

Vad de två skribenterna tycks säga är att muslimer vill förändra samhället i islamisk riktning. Om de inte kan genomföra dessa förändringar demokratiskt, genom företrädare som Kaplan, blir de tvungna att ta till våld och ansluta sig till jihadismen.

Förtäckt hot? Kanske. Obehagligt om inte annat. Och Sema framför samma tanke i sin morgonandakt. Hon berättar om en ung muslimsk man som blivit bitter på grund av omgivningens attityder. Han känner att han blir ifrågasatt som muslim när han vägrar att ta en kvinnas utsträckta hand. Det har gjort honom alltmer extrem och oförsonlig, säger Sema.

Men varför inte lyssna på kritiken? Det kanske ligger någonting i den? Nu lever vi i Sverige och det blir lättast för alla om den muslimska minoriteten anpassar sig, snarare än att svenskarna, som inte har bett om att bli islamiserade, ska göra det.

Dessutom: till hur många kulturer och religioner ska svensken anpassa sig? Den svenska kulturen, de svenska sederna, är den minsta gemensamma nämnaren för alla, det är de seder vi har gemensamt. När en utländsk sed krockar med en svensk bör den svenska ha företräde. Jag kräver inte att Sema ska hälsa på alla hon möter, men hon borde ta en utsträckt hand.

När svenska folket har visat så stor generositet genom att ta emot fler asylsökare per capita än något annat europeiskt land och gjort så mycket för att de ska ha det bra tycker man att det minsta muslimska invandrare kan göra är att ta en utsträckt hand i stället för att medvetet såra den som bara uppför sig som man ska i detta land och inte har några som helst sexuella avsikter.

Tänk, Sema, om någon hade sagt till dig att hon inte vill ta din hand eftersom du är muslim? Hade du inte blivit provocerad? För svensken är det svårt att se någon skillnad på den inställningen och din egen inställning. För svensken är det inte en självklarhet att Muhammed är den klokaste människa som någonsin vandrat på denna jord och att hans ord gäller. De flesta svenskar har levt i mer än tusen år utan att känna till Muhammed. Vi har klarat oss bra, faktiskt bättre än de flesta länder som hyllar Muhammed.

Tyvärr, Sema. Men jag känner att jag måste berätta för dig att det spelar ingen roll om du, och de trosfränder som är lika fundamentalistiska som du, vägrar att anpassa er. Det svenska samhället kommer aldrig att bli islamiskt. Vi är ett sekulärt land med tusen års kristen historia och är en del av den mycket framgångsrika, västerländska civilisationen. Allt du gör är att såra dina medmänniskor och förstöra ditt eget humör.

Om du verkligen vill hjälpa dina bröder och systrar i islam bör du medverka till att reformera er religion genom att öppna upp en kritisk diskussion om Koranen och profeten Muhammeds läror. Det finns mycket där som är inhumant, ovetenskapligt och kvinnoförtryckande. Ni har chansen, ni som lever i väst där vi har yttrandefrihet, att göra något nyttigt för världens muslimer.