Bert Stålhammar

Det är två mantran som just nu vår politiska ”elit” använder oavsett vad problemet egentligen handlar om. Det ena är ”Alla människors lika värde” vilket många medvetna väljare numera har lärt sig är en felöversättning av ”Alla människor skall behandlas med samma värdighet”. Det andra är ”Den svenska modellen”.

Tyvärr stannar debatten där eftersom ingen av våra ledande politiker bland 7- klövern vill, vågar eller har förmåga att analysera slagordens egentliga innebörd. Däremot fungerar de som mentala klubbor som slås i huvudet på meningsmotståndare som förväntas hålla tyst efter att ha bemötts med så intellektuellt högtstående argument.

Djupast sett handlar båda slagorden om värderingar. En värdering är en utsaga om hur någonting är eller borde vara. Skillnaden på goda och onda värderingar manifesteras tydligt när en värdering synliggörs genom handlingar. Detta är en obehaglig insikt som med all sannolikhet kommer att chockartat drabba majoriteten av dagens vänster inom politik och media.

För ett par veckor sedan drabbades Nice av ett fruktansvärt terrordåd. En stor lastbil körde rakt in i en folkhop och dödade och skadade flera hundra personer. Detta var en fullständigt unik händelse. En olycka som ingen råder över kan få samma resultat, men att en chaufför skulle få för sig att använda sitt fordon som en mördarmaskin är närmast osannolikt. Chauffören handlade logiskt eftersom han inte ansåg att alla människor är lika mycket värda utan att vissa människor, som han betraktade som otrogna, borde dödas.

Den finske psykiatrikern Matti Bergström har med en mycket enkel och pedagogisk modell visat hur våra värderingar styr våra handlingar. Han utgår från att vår hjärna har tre olika cellgrupper där den ena svarar för energin, den andra för kunskapen och den tredje för vad som är rätt och fel eller med andra ord våra värderingar.

När jag sätter mig i min bil kan jag starta motorn. Kunskapscellerna hjälper mig att hantera bilen och motorn så att bilen sätts i rörelse. Värderingscellerna styr min kunskap om hur energin skall hanteras så att jag undviker olyckor. Jag kör inte över en åldring på kryckor med argumentet att han bara kostar pengar, utan jag undviker att skada honom. Här styr värderingen om alla människors rätt att bli behandlade med samma värdighet eller att alla människor är skapade till Guds avbild.

Matti Bergström menar att värderingarna styr kunskapen som i sin tur styr energin. Han berättade i ett personligt samtal jag en gång fick tillfälle att föra med honom att vid en studie av hjärnan där olika cellers aktivitet mättes hittade forskarna vad de kallade ett ” kalhygge”. Ingen cellaktivitet alls förekom Bergström menar att forskningen visar att värderingarna måste befästas hos en människa redan under barndomen. Något som de flesta samhällen och kulturer genom tiderna har insett och befäst genom de initieringsriter som den unge får genomgå innan han eller hon blir vuxen. I Ordspråksboken 22:6 står det till exempel: Vänj den unge vid den väg han bör vandra så viker han ej därifrån när han blir gammal.

Under 1900-talet handlade debatten om värderingar ofta om de så kallade normkällorna. Då var det främst föräldrarna, skolan och kyrkan som var ansvariga för att barnen skulle internalisera de rätta värderingarna. Skolan var en samhällets socialiseringsinstitution där eleverna skulle fostras in i det värderingssystem som gällde för det svenska samhället. I 1946 års Grundskolans första läroplan LGR 62 och i skuggan av Andra världskrigets kollapsade demokratier kom läroplanen att betona det övergripande målet för skolan som en fostran för demokrati.

Professor Gunnar Myrdal som var en tongivande person både som forskare och politiker menade att varje person som innehar ett offentligt ämbete eller är förtroendevald i en ideell organisation har en skyldighet att hävda våra demokratiska värderingar. Om facket till exempel bestämmer sig för att bojkotta vissa varor från ett visst land kan och får inte höga fackliga företrädare bryta mot denna bojkott genom att själva strunta i bojkotten. Med andra ord förväntades dessa personer att vara föredömen när det gällde demokratiska förhållningssätt.

I dagens samhälle verkar våra svenska värderingar ha reducerats till broderade tänkespråk på gamla väggbonader. I stället för att slå vakt om och hävda de värderingar av typ personligt ansvar och ärlighet med mera som en gång var grunden för folkhemsbygget har den så kallade eliten helt abdikerat. Av rädsla för att kallas främlingsfientlig eller islamofob är det lättare att bjuda på grillkorv och kaffe när de så kallade ungdomsgängen hindrar polis, brandkår och ambulans i sitt räddningsarbete. Redan har vi sett hur många viktiga grundstenar i det svenska samhället som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män har övergivits  och ersatts av medeltida värderingar. Naturligtvis kommer vi att få se mera av dessa konflikter de närmaste åren om inte våra opinionsbildare vågar hävda våra svenska värderingar med kraft och självförtroende. Om inte är vi i full färd med att bygga ett parallellsamhälle med svårt infekterade konfliktytor. Nu behövs inte fler nostalgiska broderade väggbonader med tomma fraser. Det krävs i stället att statsministern med skärpa och auktoritet vid varje ”stenkastning”, våldtäkt, bil- och skolbrand, barngifte och ISS-rekrytering talar om vad som gäller för rätten att leva och bo i Sverige. På så vis blir värderingarna levande. Mod att stå för en uppfattning och inte bli skärrad av att kallas främlingsfientlig av en 25-årig ledarskribent borde vara en självklar egenskap hos den som fått ansvaret att inneha befattningen som Sveriges statsminister.