Ett tyskt parti

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Det finns ett tyskt parti som heter Alterative für Deutschland (AfD). Jag vet inte så mycket om partiet annat än att det startades för tre år sedan och ursprungligen var liberalt, vad nu det betyder, och EU-kritiskt samt att det sedermera har blivit alltmer islamkritiskt och verkar ligga på 15 – 20 procent i de senaste opinionsundersökningarna. Jag tror också att AfD är själva inbegreppet av det som etablerade europeiska politiker och opinionsbildare brukar kalla högerpopulism.

Inte förrän nyss har jag besvärat mig med att genom att studera AfDs program – som antogs så sent som i maj i år – försöka sätta mig in i vad högerpopulism betyder om högerpopulisterna själva får förklara det.

Här kommer några citat ur programmet. Observera att detta bara är smakbitar, inte en redogörelse för vad partiet tycker i samtliga frågor.

  • Partier ska medverka i vårt politiska system, inte dominera dem. Partiernas allmakt och deras exploatering av staten hotar vår demokrati. Denna allmakt är orsaken till det utbredda politikerföraktet och inte minst roten till den samhällsfarliga Politiska Korrektheten och åsiktsdiktaten i alla offentliga samtal. (Artikel 1.5)
  • Valsystemets demokratiska utformning måste återge väljarna rätten att bestämma Förbundsdagens personella sammansättning och stärka de förtroendevaldas fria mandat. (Artikel 1.5.2)
  • Den fortsatta tendensen att skapa en kår av yrkespolitiker har lett till monopolisering av makten och till att en oöverstiglig klyfta växer mellan folket och den politiska klassen. (Artikel 1.5.4)
  • I stället för att tillåta vidareutvecklingen av ett rättssystem som skyddar gärningsmännen måste vi rikta fokus i alla domar på att skydda offren. (Artikel 3.4)
  • Uppskattningen av den traditionella familjen går alltmer förlorad i Tyskland. Familjepolitiken måste återgå till att betrakta familjen med pappa, mamma och barn som målet för sin verksamhet och koncentrera sig på barnens och föräldrarnas behov… Genuspolitiken och den allmänna betoningen av individen undergräver familjens roll som samhällets grundläggande värdeskapare. (Artikel 6.1)
  • Den tyska identitetens centrala element är det tyska språket. AfD kräver en aktionsplan för att stärka och underhålla det tyska språket (Artikel 7.3)
  • AfD kräver: slut med den ”Politiska Korrektheten”. Det som är sant kan inte vara ”icke-korrekt”. De statliga medieföretagen måste uppfylla sitt informations- och bildningsuppdrag partipolitiskt neutralt och oberoende av staten. Därför ska program, finansiering, organisation och kontroll av statlig radio och teve reformeras i grunden och dess beslutsprocesser göras transparenta. (Artikel 7.5)
  • Islam hör inte ihop med Tyskland. Utbredningen och närvaron av ett ständigt ökande antal muslimer betraktas av AfD som en stor utmaning för vår stat. Det ortodoxa islam, som inte respekterar vår rättsordning utan till och med bekämpar den och islams härskaranspråk att representera den enda sanna religionen är inte förenligt med vår rättsordning och vår kultur. (Artikel 7.6.1)
  • Genusforskningen uppfyller inte de krav som man måste ställa på seriös forskning… Existerande genusprofessurer ska inte längre tillsättas och löpande genusforskningsprojekt inte förlängas. (Artikel 8.1.2)
  • Klassrummen är inga lämpliga ställen för politisk indoktrinering. I tyska skolor eftersträvas ofta inte att eleverna lär sig att skaffa sig en egen uppfattning utan handlar i stället om att få eleverna att okritiskt acceptera ideologiskt tankegods. (Artikel 8.2.4)
  • Vidare kräver AfD att skolorna slutar med den förtida sexualiseringen av eleverna. Resonemang om barnens sexuella identitet ska upphöra. (Artikel 8.3)

Med tanke på hur välkammade detta får sverigedemokraterna att se ut – betänk till exempel sverigedemokraternas ångest över friskolorna som inte står vänsterpartiets långt efter – begriper man hur upprörda folk kan bli över riktiga högerpopulister.