Mohamed Omar

Vi befinner oss i den islamiska fastemånaden ramadan. För de fromma är detta en månad att öka sitt religiösa nit, att be mer och med mer inlevelse, att ge mer allmosor och att läsa och begrunda Koranens visdomar.

En gärning som i traditionell islam ses som särskilt god är jihad, det heliga kriget. Numera finns det muslimer som känner sig obekväma med jihad och menar att det bara är till för försvar. Men så finns det andra grupper som vill hålla fast vid hur jihad beskrivs i Koranen och profeten Muhammeds undervisning. Det är då det blir farligt.

Profeten Muhammed utkämpade sitt första och viktigaste slag mot ”avgudadyrkarna” under ramadan och månadens helighet gjorde att detta heliga krig blev ännu heligare. Jihadistiska grupper som Al-Qaida och Islamiska staten (IS) blir något ivrigare i fastetider.

Vad handlade Muhammeds krig om? För att göra en lång historia kort: Muhammed såg sig som den renaste av monoteister och hatade ”avgudadyrkan”. Han ville rensa hemstaden Mecka från ”avgudabilder”. Men meckanerna vill ha kvar dem och så blev det krig. När Muhammed till slut erövrade Mecka förstörde han alla bilder.

Muhammed instruerade också sina följeslagare att krossa varje styggelse till ”avgudabild” de kom över. Det är sådana instruktioner IS stödjer sig på när de går lös på gamla statyer med släggor och bomber. Det är lätt att se att kristna bilder av Jesus och Maria med flera kan reta gallfeber på någon med en sådan mentalitet.

Ja, särskilt under ramadan när man tillbringar mer tid i moskén med att läsa Koranen och de fromma legenderna om Muhammeds krig och att lyssna på suggestiva predikningar om de goda muslimska monoteisterna och de vederstyggliga avgudadyrkarna.

Någon lättrörd, religiös svärmare kan få för sig att detta onda måste utrotas här och nu. Att ”avgudabilder” och ”avgudadyrkan” inte ska tolereras under denna heliga månad. Det kan ha varit en man av det slaget som måndagen den 27 juni gick till anfall mot Sankt Pauli kyrka i Malmö.

Vi vet att i alla fall att när polispatrullen kom in så höll han på att slå sönder saker, skrikandes ”Allahu akbar”, iklädd arabiska kläder. ”Han var fullständigt galen och gick till attack mot poliserna med träpåk. Han greps efter visst tumult och tumultet har fortsatt här inne på polisstationen”, sade Mats Attin på kriminaljouren i Malmö till Sydsvenskan.

Lars Förstell, presstalesman på Malmöpolisen, gav ytterligare förklaringar till 24Malmö.se. Mannen var ”ilsken och hade synpunkter på religionen som utövas i kyrkan”. Han är nu misstänkt för våld mot tjänsteman, försök till våld mot tjänsteman, olaga intrång samt grov skadegörelse. Ja, polisen misstänker också att mannen gick till attack mot kyrkan för att den är en symbol för den kristna tron.

Den här typen av attacker är mycket vanliga i muslimska länder med kristen minoritet. Där lever de kristna i ständig fruktan för angrepp mot liv och egendom. Kristna är idag den mest förföljda religiösa gruppen, och det beror till stor del på islamisk kristofobi. I flera islamiska länder är dessutom kristofobin sanktionerad av staten genom diskriminerande lagar.

På grund av islamisk invandring till Europa sprider sig den islamiska kristofobin även här. Attacken mot Sankt Pauli kyrka är ett exempel på det. Den antirasistiska rörelsen, som tagit sig an ”kampen mot islamofobin”, struntar dock i detta problem.

När den stora moskén i Uppsala vandaliserades i januari i 2015 uttalade sig statsminister Stefan Löfven. ”Det viktigaste nu är att alla tar avstånd från det här”, sa han. ”Jag vill samtidigt berömma dem som varit ute och gett de drabbade sitt stöd. I Sverige ska ingen behöva vara rädd när man utövar sin religion”.

I Sverige ska ingen behöva vara rädd när man utövar sin religion. Man får förmoda att han med ”religion” även menade den kristna religionen. Ändå är det tyst från regeringen när en kyrka attackeras.

Under torsdagen meddelade tingsrätten att kyrkovandalen släppts fri, med motiveringen att brottet inte är tillräckligt allvarligt för att hålla honom inlåst under fortsatt utredning.