Ursäkta om jag säger rakt ut att nu är det nog med inlägg om hur det inte får gå till. Jag vill påstå att vi som läser och kommenterar på den här sidan är helt på det klara om vilka ödesdigra fel asylpolitiken har åsamkat det svenska samhället. Det behövs faktiskt inte en rad till!

Nu behövs det kloka inlägg om hur vi kan minimera skadorna på ett praktiskt genomförbart sätt. Alltså inga lösa tyckanden om att alla som inte har rätt att vara här skall omedelbart försvinna ty vi vet alla att vi inte har varit kapabla att avvisa 10 000 ”papperslösa” på tio år. Hur skulle vi göra det med 80 000 som kom under 2015?

Inga artiklar heller om att alla länder skall ta sitt ansvar. Romerna från Rumänien, Bulgarien etc kommer inte att åka hem bara för att vi tycker det. Gör de det för en billig peng så ser de det som en semester och är tillbaka snart igen.

Att ha det så som idag är dock inte ett godtagbart alternativ (här tror jag att vi återigen är eniga).

Det gäller i princip allt, från säkerheten på gatan, hemmen till vård, skola och badhus. Pensionerna skall vi inte ens beröra.

Då kommer frågan som man gärna ställer till oppositionspolitiker. Vad är ert förslag till lösning?

I och med att samhället håller ihop i en mängd trådar blir det svårt att bryta ut enstaka områden som till exempel skolan. Den hänger ihop med bostadspolitiken, socialförsäkringarna, arbetsmarknadspolitiken, regionalpolitiken med mera.

Därmed vore det önskvärt att läsa om vilka idéer ni har för helheten.

Första tanken är säkert att det går att återställa det gamla goda Sverige. Det ser jag dock som en chimär. De rester som finns ligger i koma och kommer att kallas levande så länge respiratorn fungerar. Något mirakel och uppståndelse a la Jesus är dock inte att vänta.

Det som väntar kan vara en stat med en stark polismakt som upprätthåller en ”acceptabel” ordning mellan grupper som är inkompatibla med varandra (till exempel rika och fattiga eller vita och färgade). Exempel finns i mängder när man tittar på den stora världen med massor av mer eller mindre ”gated communities”.

I förlängningen kan man tänka sig en rent polisiär diktaturstat som ett annat alternativ liknande den latinamerikanska modellen med en Pinochet vid makten.

Ett tredje alternativ är en anarkistisk statsbildning där alla grupper eftersträvar att de tillhörande individerna ska ha de bästa möjliga förutsättningarna. Lite som vargarnas land – med revirgränser som försvaras med nödvändigt våld. Lite som ett klansamhälle i Mellanöstern.

Självfallet finns det ett vänsteralternativ också då alla får allt så länge resurserna räcker varefter staten går i konkurs som alla liknande stater har gjort.

Om det känns övermäktigt att skissa på så stora ideal så kan vi trots allt börja med konstruktiva förslag i det lilla formatet.

Man kan kanske tycka att skolfrågan kan lösas eller förbättras genom att tvångsbussa elever så att andelen elever som inte har svenska som modersmål aldrig kan överstiga 25 procent.

Eller varför inte villkora socialbidrag med att man skall vara beredd att ligga på magen och plocka Västeråsgurkor eller plocka svamp i skogen.

Det går fint att mocka ut gödsel ur stallar också utan att det ska kallas för skitjobb som bara svenskar och östeuropeiska gästarbetare ägnar sig åt enligt min alldeles egna erfarenhet av lantbrukssverige.

Kriminalvården och rättsväsendet har också behov av nya friska idéer om vi inte vill vakna till ljudet av granater och automatvapenskott. Det kanske är dags att kalla kriminella för kriminella och behandla dem som just kriminella och inte offer.

Se gärna allt som jag skrev som enkla, ogenomtänkta förslag. Kom själv med bättre sådana så att vi tillsammans kan diskutera dem och hitta en möjlig väg. Alla bidrag är välkomna.

Som ni väl vet är jag själv invandrad, men har inte längre något annat land att vånna om.

Elöd Szántó är utböling och acklimatiserad västgöte som jobbar som ”koveterinär” på landet, långt från alla tankesmedjor, men nära verkligheten.