Den sexuella förklaringen till världens idag största problem

8-26-13_11971

Patrik Engellau

Den här texten är inspirerad av en artikel av en Kamel Daoud i New York Times. Här är en länk, men jag vet inte om artikeln är tillgänglig för icke-betalande. Daoud formulerar en observation av muslimskt tänkande som greppar min fantasi: ”Orgasms are acceptable only after marriage — and subject to religious diktats that extinguish desire — or after death”.

Jag avser nu att rada upp ett antal i samtidens ögon förskräckliga fördomar som dock tillsammans, vad jag kan fatta, förklarar ett av samtidens mest akuta problem, nämligen unga muslimska mäns vildsinthet.

Män är djur. De har svårt att tänka på något annat än att para sig med kvinnor. Detta gäller unga män, sedan går det i allmänhet över, men det hindrar inte att saken är stor och nästan alltid överhängande i unga mäns sinnen. Jag vet vad jag pratar om.

En av samhällets största utmaningar är att hantera unga mäns obändiga drifter. Mänskliga samhällen har utvecklat två huvudstrategier. Jag behandlar dem i omvänd historisk ordning.

Den moderna strategin är förmå unga kvinnor att tillmötesgå de unga männens åtrå. Man kan kalla detta kvinnlig frigörelse eller women´s lib eller vad man vill, men effekten är att de unga männen pacificeras när de erbjuds ett utlopp för sina djuriska lustar. De blir mer hanterliga och mindre farliga. Denna huvudstrategi är ganska ny och har utvecklats i det moderna västerlandet. P-pillret underlättade transformationen av sederna. Strategin har också lett till den öppna sexualiseringen av det västerländska samhället. Vårt samhälle har accepterat att lustarna offentligt kan manifesteras eftersom vi menar oss kunna hantera konsekvenserna.

Den andra huvudstrategin är den traditionella västerländska, tillika aktuella muslimska. Den går ut på att utöva maximal sexuell repression. Repressionen bygger på två fundament. Det första är att syndabefläcka all sexualitet, definitivt utanför äktenskapet, men för säkerhets skull även inom det. De unga männen ska lära sig att skämmas. Till och med så kallad självbefläckelse, observera ordet, motarbetas med alla medel. I katolska pojkskolor fanns inte sällan skyltar med texten ”Gud ser dig” på toaletterna.

Det andra fundamentet är undanhållandet av sexuell stimulans från de unga männen. Helst ska de inte ens vara medvetna om att grejen existerar. Fortfarande när jag var ung och full av engagerande safter för femtio år sedan fick unga flickor lära sig den alldeles korrekta läxan att killar bara vill en sak och att flickorna bör ta sig i akt och inte genom utmanande klädsel eller på annat sätt reta vilddjuret, en västerländskt civiliserad variant av burkakulturen kan man säga. De unga kvinnorna var nog mer medgörliga än de unga männen inför samhällets diktat, dels för att kvinnan kanske är medfött mer medgörlig (kul tillfälle för vissa feminister att anfalla och nedgöra mig), dels för att konsekvenserna i form av en oönskad graviditet var så mycket mer förödande för en drabbad ung kvinna.

Denna situation är så mycket mer otyglad och besvärande i muslimska sammanhang och detta av två skäl, ett traditionellt och ett, förvärrande, modernt.

Det traditionella skälet är polygamin. Att män kan ha flera hustrur betyder att alfahannar har flera fruar och betahannar blir utan. Men betahannar är lika sugna och därför alltmer desperata vilket innebär att kvinnorna måste skyddas desto mer noggrant, vilket jag tror är förklaringen till den traditionella muslimska burkakultur som är så mycket strängare än den ”håll på dig”-kultur som svenska unga kvinnor varit utsatta för.

Det förvärrande moderna skälet är internet. Som jag begriper finns det knappt en ung muslimsk man som inte med hjälp av sin mobiltelefon kan bekanta sig med den sexuella öppenheten i väst. Det finns hur många gratis porrsajter som helst att besöka. Gissa om testosteronstinna muslimska unga män gör det.

Hur ska dessa unga manliga djur, framför allt om de är betahannar, hantera situationen? De kan inte komma åt några honor i närområdet. Det finns bara två lösningar.

Den ena är att ge sig iväg till västerlandet och ta för sig bland dess mer eller mindre vänligt sinnade unga kvinnor.

Den andra utgår från vad Daoud skrev: ”Orgasms are acceptable only after marriage… or after death”. Äktenskapet är ofta som sagt inget alternativ. Återstår att spränga sig till tillfredsställelse i himlen.

Jag försöker säga att jihadister inte nödvändigtvis är tokiga, bara brunstiga unga män. Har man fattat detta begriper man också hur lite som kan åstadkommas av sociala myndigheter och med välmenande kurser i kulturellt vett och etikett för nyanlända. Det handlar inte om information, det handlar om repression. Händerna ovanpå täcket, slyngel!