Patrik Engellau

Ibland, till exempel när man lyssnar på Ring P1 och Täppas Fogelberg sitter vid mikrofonen, känns tillvaron mer parodisk än vanligt. Jag lyssnade nyss. Alla medborgare som hörde av sig medan jag lyssnade ville prata om migrantsituationen.

En entusiast framförde sin tillfredsställelse över att nästan alla migranter som kommer till Sverige är syriska läkare vilket i sanning berikar vårt land. Han tyckte att dessa läkare borde ta över Sveriges sjukhus under helgerna ”när det ändå är tomt på klinikerna”.

Täppas Fogelberg verkade gilla entusiastens fina attityd, för han (Täppas) antydde att det även finns andra inställningar som vi lyssnare kunde ana är betydligt sämre. Täppas Fogelberg förklarade att folks inställning till migrantsituationen beror på vad de har för människosyn.

Det höll entusiasten med om. Men han var bekymrad över det fåtal migranter som inte är syriska läkare. Han hade dock en plan även för dem som saknar högre medicinsk utbildning. Han hade noterat att servicen på svenska offentliga toaletter är undermålig med dasspapper på golvet och sådant. Utomlands är det mycket bättre, förklarade han, för där är toaletterna bemannade. Hans plan var att icke-medicinarna bland migranterna skulle bemanna Sveriges offentliga toaletter, särskilt i köpcentra och gallerior, där entusiasten själv haft svårigheter att få sina behov uträttade på ett tillfredsställande sätt. Han framhöll hur jobbigt det är att behöva stå och fumla med femkronor när man är riktigt nödig.

Täppas Fogelberg tog detta på största allvar. Han hade två synpunkter. Den första synpunkten var ett livligt instämmande i hur välordnat allt är på bemannade offentliga toaletter i utlandet. Det är rent och snyggt och till skillnad från de svenska etablissemangen så ”luktar de utländska inte urin”. Täppas Fogelberg och entusiasten höll en kort växelsång om utländska offentliga toaletters förträfflighet.

Täppas Fogelbergs andra synpunkt gällde entusiastens människosyn. Menade entusiasten att bara migranter skulle erbjudas anställning på offentliga toaletter? Man hörde på Täppas Fogelbergs ton att det var rasismvarning på förslag som innebar att inte även svenskar skulle anvisas dessa skitjobb. Men entusiasten hörde inte på det örat utan försökte räkna ut hur många jobb det kunde bli fråga om med tanke på att en toalett säkert behöver fyra eller fem personers bemanning eftersom köpcentra och gallerior har så långa öppettider.

Avslutningsvis enades Täppas Fogelberg och entusiasten om att folks inställning till migrationen är en fråga om människosyn.

Andra medborgare som hörde av sig visade sig ha en riktigt dålig människosyn eftersom de menade att invandringen kommer att kosta mycket pengar och därför är bekymmersam. En man ansåg att pensionerna måste sänkas för att staten ska få råd med invandringen. Täppas Fogelberg försökte mota Olle i grind med ett påpekande av innebörd att det handlar väl inte om pengar, det handlar väl om människosyn, va? Men det gjorde inget intryck på talaren som tycktes fast övertygad om att statsutgifter nog kan betraktas som rätt hårda fakta utan direkta förbindelser med människosynerna.

Sedan kom en kvinna med ett konstruktivt förslag till stärkande av statsbudgetens intäktssida, nämligen en ”progressiv invandringsskatt”. För att ge ökad trovärdighet åt sitt förslag framförde hon att hon, ”liksom du, Täppas”, var så gammal att hon kom ihåg när Sverige haft rejält progressiva skatter, så det kan funka.

Täppas Fogelberg hade väl inte räknat med att sådär på raken få två förslagsställare med tvivelaktig människosyn på halsen. Han framförde i rätt amper ton att det här väl ändå var en fråga om människosyn. Kvinnan sa att hon nog visste att migrationen skulle kosta för hon jobbade med ”det där”. Täppas Fogelberg tycktes tillfälligt förstummad av den sakkunskap som därmed hade ådagalagts och avslutade snabbt samtalet.