Jordens salt

IMG_0121

Ilan Sadé

Professorn fällde pincenén och höjde handen med en avmätt rörelse, det var dirigentens gest när han samlar orkestern, fyrtiotvå pennor lyftes över fyrtiotvå kollegiehäften. Han började tala och alla föll över sina häften och skrev vad tygen höll. Där brast redan en blyerts, vad gick inte förlorat med den! Krusberg med sina tre pennor var på säkra sidan. Ingen kunde stenografera men man bjöd till att snabbskriva ändå. Fyrtioen studenter och en studentska sökte fästa på papperet vad en av tidens främsta vältalare föredrog. Man fångade orden mekaniskt som en tegellangare tar sina stenar och lika mekaniskt skrev man ned dem. Man skrev vad man hann, mycket blev det inte.

Scenen ur Fritiof Nilsson Piratens Tre terminer, där författarens alter ego, Herman Lange, och hans studiekamrater försöker hänga med i den excentriske professor Boréns straffrättsföreläsning kan sättas i bjärt kontrast till dagens trätor om studentvänlig pedagogik vid universiteten och högskolorna. Historieprofessor Dick Harrison inledde nyligen en ny rond i Svenska Dagbladet med påståendet att institutionsledningen försöker förmå honom att lätta på kraven för att fler studenter ska klara av hans kurser.

Debatten föranleds av att professorn underkände två tredjedelar av alla tentamina i en delkurs härförleden. Studierektorn vid Historiska institutionen kontaktade Harrison och förordade att möjliga tentamensfrågor delas ut i förväg, för att underlätta för studenterna. Harrison anser att en sådan ordning kan likställas med fusk. Vidare beklagar han sig rent allmänt över hur kraven tycks ha sänkts betänkligt och att han sedan han återvände efter blott ett års bortovaro märker en förändring härvidlag. Kränkthetskulturen, rättslösa lärare och studentkårernas tilltagande makt tas upp som samtida plågor.

Bråket mellan Harrison å ena sidan och hans arbetsgivare och förnärmade studenter å andra sidan är vid det här laget en följetong. Delvis handlar det om den högre utbildningens innehåll, men det finns en annan viktig aspekt som få tycks uppmärksamma: excentrikerns ställning inom den moderna byråkratin i allmänhet och akademin i synnerhet.

Excentrikern, det vill säga personen som går i otakt med tidsandan och dess konventioner, är jordens salt. Excentrikern kan vara besvärlig och passar sällan in i en strömlinjeformad organisation, där alla samfällt ska sträva efter samma mål och dela samma ”värdegrund”. Att en sådan person kan bli svårplacerad som anställd i ett privat företag är uppenbart. Inom staten och – inte minst – inom akademin, är däremot egensinnighet och viljan att gå sin egen väg betydelsefulla egenskaper.

Som skolelev, lärling, adept och student får man ofta med dig någonting viktigt från mötet – för att inte säga krocken – med den egensinnige mästaren som inte ger vika. Motståndet ger upphov till ansträngning och skaparkraft. Ställer Dick Harrison då och då helt orimliga och godtyckliga krav? Ingen aning. Orsakar han osämja på institutionen? Blir en och annan student trumpen? Så är det kanske. Men är inte detta en del av någonting som med nödvändighet måste följa, om man inte vill offra den självständiga akademin där originalitet och hårda prövningar har en viktig plats?

Piratens professor Borén, som bygger på den verkliga förlagan Johan CW Thyrén (professor, riksdagsman och sedermera justitieminister), hade sannolikt inte fått några pedagogiska utmärkelser i dag. Allt talar för att universitetsledningen och studentkåren samfällt hade lyckats göra sig av med karlen. Såväl verkligheten som Tre terminer hade i så fall blivit en salt karaktär fattigare.

28 reaktioner på ”Jordens salt

  1. hovstadiusblog skriver:

    Nar jag laste teknisk fysik pa sextiotalet sa hade vi en larare som faktiskt delade ut tentamensfragorna fore tentan. Han gjorde det pa sa satt att han hade 100 numrerade fragor vilka delades ut i god tid fore tentan. Vid tentamen fick man 7-8 nummer och skulle svara pa motsvarande fragor. Det hela verkade mycket enkelt men jag fann snabbt att om man kunde svara pa alla fragorna sa hade man faktiskt lart sig kursen ganska val. Slutresultatet var att man faktiskt kunde det kursinnehallet battre an de flesta andra kurser. Jag har sedan med framgang sjalv anvant mig av metoden i olika sammanhang. Som kuriosum kan namnas att professor ”Boren” var min mormors far.
    Gunnar Hovstadius, Tekn.Dr.

    Gillad av 5 personer

    • Axel skriver:

      Samma när läste teknisk fysik på 70-talet. Det gällde då teoridelen av en-variabel-analys. Möjligen också på fler-variabel. Vi fick en lista på typ 100 bevis vi skulle kunna. Alla fanns förstås i boken. Det var väl den enda kursen där jag lärde mig teorin ordentligt.

      Fast med 100 bevis blev det väl det mesta som var värt att kunna.

      Gillad av 1 person

      • Rikard skriver:

        Hej.

        Som jämförelse kan vi titta på hur en kurs i sociologi tenterades på nittiotalet (av hänsyn nämner jag inte det sydsvenska universitet vid namn): tentan var värd halva terminens poäng och omfattade ämnet sociologi i sin helhet. Formen var flervalsfrågor; kryssa för rätt alternativ av tre, och 65% rätta svar räcker. Då en student frågade ansvarig professor vad för slags giltighet en tenta en höna kunde få 100% rätta svar hade, upplystes studenten och övriga kursdeltagare att ”man hade eliminerat sannolikheten”. Hur gick tyvärr inte att få reda på.

        Vi kan också jämföra med lärarutbildningarna sedan de helt fördes över på lärarhögskolorna: studenterna läser på en till två veckor cirka tvåhundra sidor i ett kompendium med utvalda sammanfattningar. Därefter sitter man i grupp och diskuterar, och deltagarna roterar ett steg gruppvis för att dela med sig av varandras upplevelse. Avslutningsvis formulerar gruppen en text om vad man lärt sig och varandra. Viss variation inom olika ämnen kan förekomma.

        Kamratliga hälsningar,
        Rikard, lärare

        Gillad av 1 person

      • Rolles sats skriver:

        Det var för både ”en- och fler-varre”.
        För övrigt fick vi ut en bunt gamla tentor för de flesta kurserna. Inte konstigare än att träna på övningsfrågorna i kursböckerna, det är knappast det Harrisson syftar på.

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Det är säkert både lätt och skönt att bli nostalgisk, men du vet säkert att det inte var detta som avsågs med att dela ut svaren i förväg till tentanderna i historia.

      Gillad av 1 person

      • hovstadiusblog skriver:

        Visst har du ratt i det men genom att anvanda metoden med numrerade fragor som tacker hela kursen sa kan man ju trots allt pasta att dom fatt reda pa fragorna i forvag och da har man val som larare vunnit?

        Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Det som efterfrågades var en sätt att tentera som medför att de flesta eller alla blir godkända oavsett om de har pluggat eller ej eller ens öppnat boken eller varit närvarande på en föreläsning. Universitetet krävde av professorn i princip multiple-choice-frågor med en stor pil pekande på rätt svar. Och inte för långa, tråkiga frågor heller. Och bonuspoäng om man trots pil svarar annorlunda, för man kan ju veta olika. Man kan ju inte låta professorer tvinga på oss sin historia! Vi kräver tolerans och respekt!

        Gilla

  2. Aha skriver:

    Angenämt med en hänvisning till piraten, för många oöverträffad som en humoristisk stilist. Det speglar i sig uppgiften om att det var bättre förr med lärdomskraven inom den högre utbildningen. Kraven lär ha devalverats, och det rejält. Detta borde vara lätt verifiera genom att exempelvis jämföra svårighetsgraden i äldre tentor mot nya. De akademiker och lärare inom högre utbildning som närmar sig pensionen borde vara extra lämpade att uttala sig om detta.

    Önskan blir alltså att det sker en jämförelse av svårighetsgraden mellan då och nu för den högre utbildningen.

    Gillad av 1 person

  3. Axel skriver:

    Är inte problemet Harrison tar upp till betydande del en följd av dagens styrning av (mycken) offentlig verksamhet – New Public Management eller vad det kallas. Universiteten och institutionerna får betalt för vad de producerar i form av godkända kurser examina istället för anslag. Med dagens styrning blir det förstås så här. Något annat vore förvånande.

    Det är i grunden samma mänskliga mekanismer som gör att väldigt många skolor gör sitt bästa för att välja elever som är mer lönsamma än andra. (Väldigt tydligt visat av UG för nåt eller ett par år sedan.) Fast just detta problem finns det principiellt enkla lösningar på. Dock inte ens rätt självklara lösningar bryr man sig om att implementera. Så varför ens diskutera ett problem som ingen vet hur det skall lösas inom ramen för nuvarande system.

    Ett orealistiskt förslag: Låt universitetens och högskolornas betalning för produktionen av examina, åtminstone delvis, styras av om den examinerade får ett jobb och betalar skatt inom x år efter examen.

    Liknande negativa (perversa) effekter av dagens styrning av offentlig verksamhet inskränker sig förstås inte bara till utbildningsväsendet. Finns gott om exempel från sjukvården. Inte för att det fungerade bra tidigare heller – problemen var av annan natur.

    Fast vem av våra styrande orkar bry sig? Man orkar ju inte ens lösa problem där lösningen är rätt självklar, se ovan.

    Gillad av 2 personer

    • cmmk10 skriver:

      ”Ett orealistiskt förslag: Låt universitetens och högskolornas betalning för produktionen av examina, åtminstone delvis, styras av om den examinerade får ett jobb och betalar skatt inom x år efter examen.”

      Ja, det är definitivt orealistiskt!

      Det förutsätter att universiteten ses som produktionsanläggningar och studenterna är produkter. Vidare skulle fabrikören bara ta in de bästa råämnena och ställa ytterligt höga krav på produkterna. Misstänker att 80% av all högre utbildning skulle göras överflödig under sådana förutsättningar.

      Idag lägger universiteten pengar på ”karriärservice”, där ”kuratorer” skall hjälpa studenterna med att söka och få jobb. Man lägger alltså resurser där istället.

      Gilla

      • Axel skriver:

        Nej! Det var väl inget väl övertänkt. Fast hur ser det ut idag? Ses inte universiteten just som produktionsanläggningar?

        Idag blir studenterna så småningom produkter som betalas per styck av finansdepartementet med ett pris som är oberoende av kvaliten på produkten. Producenten (universiteten) får betalt för produkten om de påstår att den håller måttet. Det förekommer ingen kontroll av det senare. Då blir det förr eller senare som det nu blivit.

        Eller har jag missuppfattat?

        I mitt förslag fanns i alla fall en kontrollinstans. Det skulle behövas.

        Gilla

  4. Mats Jonsson skriver:

    Harrison pekar på ett problem, som till omfattningen torde vara ännu större bland lärare i grundskolan och på gymnasiet. Själv har jag alltid varit ett par, tre år före min tid. Men eftersom folk har så kort minne nu för tiden är det sällan jag haft nöjet att säga ”Vad var det jag sade” med någon särskild behållning.

    Gilla

    • cmmk10 skriver:

      Kan bidra med att de studenter som Harrison har konfronterats med är i första hand lärarstudenter. Dessa lär inte ha samma engagemang i ämnet som de som har för avsikt att bli ”historiker”.

      I och för sig beklagansvärt, att eleverna i grund- och gymnasieskolan inte får träffa lärare som har djup ämneskunskap, även om lärarna är topptrimmade inom pedagogikens landvinningar.

      Gillad av 1 person

  5. Hortensia skriver:

    Utmärkt att Ilan Sadé uppmärksammar Dick Harrisons larm. Problemet med studenternas vikande kvalitet grundläggs i grundskolans ideologiskt styrda kunskapsföraktande kaos.

    ”I värsta fall har vi en förlorad generation”, säger intervjuade Hanna Enefalk, lektor i historia vid Uppsala universitet. Hon berättar om studenter som inte vet när medeltiden var eller när Napoleon dök upp. ”De kan fråga – spelar det någon roll i vilken ordning krigen kommer?”

    http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/sverige-producerar-valfardsanalfabeter/

    Gillad av 3 personer

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Vi har redan en förlorad generation: de som gått i skolan efter att universitetsutbildade lärare blivit en marginaliserad grupp. Tre personliga erfarenheter:

      En grundskoleklass som i åk 3 fortfarande inte lyckats lära sig alfabetet.
      En grundskoleklass där matematikundervisningen gick ut på att skapa förståelse (bortsett från det felaktiga bruket av förståelse) för ämnet, inte att kunna räkna.
      En gymnasieklass på samhällslinje (eller om det bytt namn till program? minnet sviker) som inte kunde placera nittonhundratalets större konflikter i rätt ordning, eller namnge åtminstone två parter.

      Samtliga exempel är från nittiotalet.

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Gilla

      • Hortensia skriver:

        Visst har massrekryteringen till läraryrket medfört en fasansfull kvalitetssänkning, men den har kunnat kompenseras genom ansvarsfulla och allmänbildade föräldrars förmåga att fylla i uppseendeväckande kunskapsluckor.

        Mina intelligenta och ambitiösa barn har frivilligt ägnat en försvarlig del av sin fritid åt ivrig förkovran i de olika ämnen, där familjens livliga ”runda-bords-samtal” avslöjade kaosskolans besvärande tillkortakommanden.

        Jag är dock outsägligt sorgsen över situationen för de mindre privilegierade barn, som inte har kunnat lära sina tredje-klass(ens)lärare hur man räknar ut tal istället för att ”gissa sig fram”, eller kunnat förklara grammatikens ”mysterium” för Flumlärarhögskolans inkuranta dussinprodukter.

        Gilla

  6. Jan Andersson skriver:

    Det är inte kunskapen i sig som är det enda väsentliga, utan också vetskapen och stoltheten över att man har klarat att lösa viss svår uppgift, vilket är vad alla akademiker sedan förväntas göra hela livet, men då utan facit.
    Excentriker i den meningen att man inte följer ett eller flera tillrättalagda alternativ eller trender, utan tänker själv borde vi alla vara nu i dessa yttersta tider, och sedan handla därefter och förklara varför, exakt som professor Harrison har gjort.
    Sådana personer skapar en tillit, de andra förstör den tillit som eventuellt har funnits.
    Tillit är nu den största bristvaran i Sverige. Vem kan man lita på? Alla? Någon? Ingen…

    Gillad av 1 person

    • pllay skriver:

      Absolut, den eufori man känner när bitarna finner sina platser och den dolda men självklara lösningen träder fram är ett lyckorus!
      Man har sedan en tid känt och anat att man är nära att finna svaret, fler och fler variabler och kombinationer snurrar runt i medvetandet, man ser att de bildar mönster och vissa av dem har samband, de formar block och dessa i sin tur passar i varandra, plötsligt ser man vägen, nu återstår endast arbete! Ett arbete som är så lustfyllt och rikt, vilket barn som helst borde nu se lösningen tycker man, allt är ju så självklart!
      Den känslan och glädjen är lång värdefullare än någon lön eller tack för gott arbete man får från de som inget begriper eller bryr sig om födelsen av en ny kunskap.
      Nu då de flesta företag saknar själ, historia, moral och personlighet utan drivs endast och allenast i avsikt att generera maximal vinst för företagsledning och aktieägare är vården av de tekniska snillena helt utplånad. Utvecklingsavdelningarna svälts till anorexi och produktionen flyttas till låglöneområden, allt i vinstmaximerande syfta, detta sker samtidigt som landets industrikunnande föröds och kopplingen mellan utveckling och produktion går förlorad. Innovatörer och udda typer med begåvning knuffas ut och blir tvingade att emigrera för att finna givande arbetsuppgifter. Med dem går Sveriges framtid som industri- och kunskapsnation förlorad.

      Gillad av 2 personer

  7. Fredrik Östman skriver:

    Jag är helt övertygad att du överdriver pr Harrissons excentricitet. Han är en person med personlig integritet och viss akademisk ambition och stolthet. Det gör förstås problemet med motarbetandet av personer som pr Harrisson till ett betydligt värre problem än en viss avsaknad av sälta i en annars utmärkt pudding. Professorer och ambitioner av pr Harrissons slag är inte smetens salt, utan en absolut oundgänglig beståndsdel utan vilka ingen alls av något som helst värde kan uppstå.

    Gillad av 2 personer

    • ilansade78 skriver:

      Hej Fredrik!

      Det är möjligt att Harrison inte är det bäst valda exemplet för att styrka min tes: att det är svårt för personer som kan uppfattas som excentriska att passa in i dagens byråkrati. Harrison får ursäkta att jag tog avstamp i hans situation för att driva den tesen… Jag tror också att han och en del andra kollegor utgör ett motstånd mot vanvettet som både kommer ovan- och underifrån, och på så sätt bidrar till att den högre utbildningen inte har totalhavererat.

      Men tänkt på att salt är en nog så viktig ingrediens i de flesta anrättningar – och livsviktigt i rätt doser!

      Gilla

      • Fredrik Östman skriver:

        Jag vill på inget sätt antyda att excentricitet skulle vara en dålig egenskap, vare sig för individen eller omgivningen. Har bara svårt att diskutera färgen på tapeterna när hela huset brinner.

        Gillad av 1 person

  8. Hovs--hallar skriver:

    Jag läste Harrisons text, och det framgick att han ställde högst rimliga krav på studenterna. Den som inte klarade denna uppgift saknade elementär allmänbildning, helt enkelt.

    Och där har vi problemet. Dagens skolmiljö är helt förstörd av tokvänsterns vanvettiga syn på lärande. Det heter att ”katederundevisning” är FULT. Läraren får inte meddela kunskap till eleverna, istället ska dessa ”själva söka kunskap”!

    Var och en kan själv räkna ut vad sådant vanvett leder till. För en 10-åring är det förstås roligare att pilla med mobilen än att anstränga sig med att faktiskt lära sig något. Så då gör man det, såvida man inte hindras av läraren.

    Dessutom kan läraren inte genomdriva ordning och reda i klassrummet, då läraren kan drabbas av svåra efterräkningar om någon elev känner sig ”KRÄNKT”. Och utan ordning i klassrummet sker knappast något lärande överhuvudtaget. Tiden i skolan blir bortkastad.

    Detta är en dominerande anledning till att elever kan nöta skolbänken i nio år och ändå knappt läsa och skriva ordentligt.

    Sedan har vi som lök på laxen alla dessa ”nya svenskar”, som ofta kommer från en mycket auktoritär miljö präglad av ren analfabetism. Sätt dem i en flumpedagogisk miljö enligt ovan, och resultatet blir katastrofalt. I Malmö har man tvingats lägga ner skolor i invandrarområden pga. kaoset.

    Gillad av 5 personer

    • JAN BENGTSSON skriver:

      Nog behövs det strama tyglar, på många håll…

      Speciellt flyktinginriktat kan man med fog säga!

      Ge inte ett finger, oops,
      för då ryker armen!

      Gilla

  9. Ipse Cogita! skriver:

    Eftersom Piraten är på tapeten i denna fråga så kan väl Piraten själv få tala:

    ”Om man skriver om en synål så är det alltid någon enögd jävel som känner sig träffad.”

    Han var uppenbarligen i takt med tiden.

    Gillad av 2 personer

  10. Sternococktail skriver:

    Det verkar faktiskt som inte politikerna FÖRSTÅR skillnaden mellan att en elev skaffar sig så goda kunskaper så att denne får bra betyg – och att läraren bara delar ut bra betyg utan prestationskrav. Kan det bottna i att jobbet som politiker, som politikerna själva tycker är det viktigaste av dem alla, är ett av de få jobb man kan få helt utan akademiska meriter eller motsvarande? Som medeltidens ”lärda” som trodde att de skulle få de rätta kunskaperna direkt från Gud, så verkar dagens ”lärda” anse, att om man bara har ”rätt” politisk åskådning, så räcker det för att fatta bra beslut i alla sammanhang.

    Eller så är det i likhet med Zimbabwe, där vänsterfavoriten Mugabe försöker ordna statens finanser genom att trycka mer och mer sedlar, vilket har vållat en inflation där en limpa bröd kostar miljarder och man måste använda en skottkärra som plånbok när man handlar, eftersom de tjocka sedelbuntarna är tunga och skrymmande. Genom att bara höja betygen, kombinerat med sänkta krav.har man löst allt. Man får inte diskriminera dem som inte har tillräcklig intelligens eller flit. Alla ska gå genom gymnasiet, så att alla kan få börja på universitet. Om Gud – förlåt, Marx – har fixat in dig på Chalmers, så kommer du på magisk väg få de förkunskaper du behöver för att kunna klara kurserna.

    Man kommer oseriöst nog att tänka på filmen ”Det våras för Frankenstein” (Young Frankenstein), där dennes ättling har ärvt slottet och rest dit för att ta det i besittning. På stationen möts han av puckelryggen Igor (spelad av Marty Feldman) och den yngre generationen Frankenstein nämner, att han är en skicklig läkare och kanske till och med kan fixa den där puckeln. Varpå Igor svarar: – Vilken puckel?

    Gillad av 2 personer

  11. gmiksche skriver:

    På Chalmers ökades någon gång kring 1965 intaget per årskull från 25 till 75. Jag var då forskare vid inst f organisk kemi och tjänstgjorde som undervisningsassistent. Ökningen ledde till att mindre kvalificerade studenter fick tillgång till ett studium där det fram till dess krävts höga betyg för att komma in. Inte nog med det. Det kom också direktiv ovanifrån att minst 80 % av årskursen skulle klara sig, så vi fick anpassa tentorna och labbövningar därefter. Kvalitetssänkningen av den akademiska utbildningen har således gamla anor.

    Gillad av 1 person

  12. Ivar L skriver:

    Dick Harrisson, själv politiskt korrekt (Sverige har alltid varit ett invandrarland, det var bara korsfararna som förtryckte judar i Levanten e.t.c.) när det ger roliga jobb i media kanske inte är världens mest trovärdige i de här sammanhangen.
    Jag tycker nog han faller lite på eget grepp och tänker att det kanske dessutom döljer sig mer i den här historien? Jag litar inte på honom helt enkelt.

    Gillad av 1 person

Lämna ett svar till Sternococktail Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.