Patrik Engellau

1. Något är fel i staten Sverige. Migrationsproblemet är det tydligaste exemplet. Det är svårare än de ansvariga politikerna vill tillstå. Det värsta är inte över, som de vill låta påskina. Enligt min uppfattning har det värsta ännu inte börjat. Men detta problem är långt ifrån det enda. Jag behöver bara nämna skolan, infrastrukturen, vården, ja, snart sagt varje område där politikerna tagit kommandot ser det mörkt ut.
2. I grunden handlar det om ett systemfel som ligger i att politiken styrs av en världsfrånvänd ideologi, ett skadligt sätt att tänka. Vi ska inte tro att alla dessa problem orsakats av ”misstag” eller ”otur”. Det var inte slappt handlag från politikernas sida som låg – och ligger – bakom bekymren, utan ideologiska förvillelser. (Att regimer styrs av underliga doktriner är inte alls ovanligt i världshistorien, se på islamistiska sharia-regimer och socialistiska kommunist-regeringar.) Att utforma en skolpolitik som man redan från början insåg skulle medföra att kunskapsnivån sjönk är bara möjligt för den som står under starkt ideologiskt inflytande. Den härskande svenska ideologin har inget officiellt namn, men vi kan kalla den för den Politiska Korrektheten eller PK-ismen. (Detta är inte detsamma som ”vänster” ty PK-ismen är starkt företrädd även hos de svenska borgerliga partierna.)
3. Om vi ska komma till rätta med Sveriges alltmer uppenbara problem måste grundbulten – PK-tänkandet – bytas ut mot en annan sorts tänkande. Inte heller denna alternativa ideologi har något namn. Begrepp som konservatism och liberalism berör inte frågans kärna. Jag tror vi måste söka oss till sådana värderings- och attitydpaket som både konservatismen och liberalismen förutsätter och bygger på. Vi måste söka i häradet ”traditionella västerländska värderingar”, ”sunt förnuft” och ”den anständiga medelklassens mentalitet”.
4. Vi har något att lära oss av historien. Detta är inte första gången nya och mer situationsanpassade synsätt pockar på att få genomslag i tidsandan. Tänk på det svenska 1800-talet då helt nya tankar dök upp och våra numera trötta folkrörelser bildades, väckelserörelsen, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen. Att de kallades just folkrörelser beror på att de uppstod ur folket. De kunde självklart inte uppstå ur etablissemanget, ty etablissemanget var problemet, inte lösningen. Däremot är det sant att många av de personer som då förnyade Sverige hade sina rötter i det gamla etablissemanget. Tyvärr är det nog samma sak nu: vi kan inte förvänta oss att politikerväldet som grupp kan tänka ut lösningar även om enskilda svenska politiker mycket väl kan medverka i den väckelserörelse landet skulle behöva.
5. Förnyelsen kommer av att folk talar med varandra. Nya synsätt slår inte rot hos alla människor samtidigt. Några går först. Dessa talar med sin nästa och ger ord och begrepp och synsätt som nästan behöver för att befria sig från det mentala töcken som, i vårt fall, PK-tänkandet medför. Det var likadant när arbetarrörelsens pionjärer började förkunna sitt budskap. Det börjar med att några vågar – har modet – att artikulera bättre och sannare synsätt. Artikulera, förresten, till en början handlar det mest om att ställa nya frågor.
6. Ni som läser den här bloggen skulle kunna ha stor betydelse. För det första finns här, att döma av publicerade och till redaktionen direkt framförda kommentarer, inga knäppskallar (eller i varje fall nästan inga). Tvärtom stöter redaktionen nästan bara på eftertänksamma, ifrågasättande och ofta högt bildade människor. Det är svårt att veta hur stor läsekretsen är. Vi har runt en halv miljon läsningar i månaden, men hur många människor som är inblandade vet man inte. Antag att 5 000 personer skulle känna sig manade att göra en liten insats och starta samtal med två personer i veckan och att dessa i sin tur känner sig manade att tala med två personer i veckan och så vidare. Enligt mina beräkningar skulle det ta sju veckor innan hela svenska folket var vidtalat.
   Det är såklart inget realistiskt scenario. Men det är inte så orealistiskt heller. Det har skett förr även om det tog längre tid. Framför allt känner mänskligheten ingen annan metod än att folk som tänker själva och törs yttra sig pratar med andra som kan tänkas vilja lyssna.
7. Två saker står i vägen för den väckelserörelse Sverige skulle behöva: att folk inte vågar prata och tänka fritt samt att de får intellektuell torgskräck av att inte vara säkra på vad nationen i stället borde göra, att inte omedelbart ha lösningar till hands. Folk måste förstå dels att de gamla förbuden har fallit, dels att det endast är genom att människor tillsammans stöter och blöter sina tankar som nya lösningar kan formas.

Landet är fritt. Du har tänkt mer än de flesta. Tala med din nästa. Förklara för henne att hon faktiskt, som medborgare i en demokrati, har en skyldighet att tänka på nationens framtid. Vi har det allihop. Försök att övertyga henne om det hon troligen redan fattat, att situationen är på allvar och att Sverige inte längre bara kan luta sig tillbaka och hoppas att allt löser sig av sig själv. Vi har ett gemensamt ansvar och vi klarar det inte utan varandra.

Min erfarenhet är att de flesta tycker det är intressant att öppet diskutera frågor som länge varit bannlysta bland gott folk. Tusen blommor kan blomma.

Lycka till. Rapportera gärna på bloggen hur det går.