Patrik Engellau

Regeringen kom i förra veckan med en ny invandringspolitik som tillfälligt fick nationen att tappa andan. Ungefär som om sjuklövern hade lagt sig platt för sverigedemokraterna. När det gäller fakta på marken, alltså åtgärdernas effekt på antalet ankommande migranter, tror jag inte den nya politiken får särskilt stor betydelse, men den psykologiska effekten blev stor. De vanliga invandringsivrarna blev liksom groggy i några dagar. Men till helgen hade de repat ny kraft. På lördagen hade både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter indignerade artiklar om exempelvis att läkare tar avstånd från medicinsk åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn. Tusen psykologer förklarade att tillfälliga uppehållstillstånd är traumaframkallande.

Det känns som om migrationsvännerna samlar sig till en motoffensiv som, om den tog sig formen av ett protestbrev till statsministern, skulle ha en undertext med ungefär följande lydelse.

Bäste Stefan Löfven,

Den där nya migrationspolitiken var dum. Nu får den väl inte särskilt stora effekter, men vi vill varna dig för att fortsätta på den inslagna vägen. Vi som undertecknar denna skrivelse är miljontals väljare, varav många brukar rösta på ditt parti. Det stödet kan du inte längre vara säker på.

För oss handlar det om våra liv, våra jobb, våra inkomster och vår själsliga frid. Tänk hur många psykologtjänster som skulle behöva dras in om det inte längre kom några ensamkommande flyktingbarn. Tänk vilken kapitalförstöring som skulle inträffa i den snabbväxande utvecklingsbransch som privata och offentliga flyktingboenden utgör. Tänk på alla de redan etablerade men arbetslösa invandrare som skulle kunna få jobb som hemspråks- och svenskalärare för nyanlända. Tänk på alla tusentals nyanställda på Migrationsverket och i kommunerna som skulle förlora anställningen om dina nya främlingsfientliga attityder fick genomslag i verkligheten. 

Många av oss säger att du – just du, Stefan Löfven – ger den nya hjärtlösheten ett ansikte. Romson grät i alla fall när ni utdelade dråpslagen, men ditt ansikte var kallt, liksom hugget i sten, utan mänsklighet. 

Det som skrämmer oss mest är inte vad som eventuellt sker inom flyktingpolitiken, utan de förödande följdeffekter detta kan få. För det du gjort med den föreslagna nyordningen är något unikt i svensk politik, något som aldrig inträffat förut. Du har försökt att inskränka svaga människors sociala rättigheter. 

Jo, alliansregeringen gjorde ett trevande försök att få ned sjukskrivningarna, men det var bara kosmetik eftersom de berörda människorna i alla fall fick sin försörjning, fast under annan rubrik. Alliansregeringen var inte illasinnad på det sättet som din regering är.

Vi ser med fasa på vad som skulle kunna inträffa om denna nya dogm – tanken att det faktiskt är möjligt att stat och kommun kan skära ned på folks surt förvärvade förmåner – fick inflytande i vårt land. Har du tänkt på sysselsättningen hos Försäkringskassan? Ska du börja skära ned på Arbetsförmedlingen också? Tänk på all den kunskap och erfarenhet som byggts upp i organisationer som dessa. Vill du förstöra denna nationella skatt? Vill du kasta ut oss i arbetslöshet? Vill du förstöra allt det kapital som är investerat i dessa verksamheter?

Är du egentligen ute efter att förinta välfärden som de andra nyliberalerna, Stefan Löfven?

Bekymrat

Det välfärdsindustriella komplexet

Var det för cyniskt och kallhamrat skrivet av mig? Kanske. Men det är klokt att då och då tänka på att det döljer sig intressen bakom godheten.