Enligt Utvecklingsläran blir allting med tiden bättre: samhällets institutioner, de mänskliga rättigheterna, miljön, bildningen, moralen, människors utseende, modet och matens smak och textur. Ibland och på vissa orter går utvecklingen snabbare och på andra långsammare, men det går alltid framåt sånär som på enstaka av illvilja och sabotage orsakade smärre bakslag. Från urtiden över de tidiga civilisationerna och resten av historien går en rak linje till dagens svenska Moraliska Stormakt, just i färd med att svinga sig till nya höjder med ännu rättare och ännu mänskligare rättigheter.

Utvecklingsläran är åtminstone sedan slutet på andra världskriget den vedertagna modellen av det mänskliga samhällets utveckling, inte bara i Sverige. Också detta sena uppenbarande är förstås i sig ett tecken på utveckling! Förr visste vi inte så mycket som nu om Utvecklingsläran, men nu har utvecklingen lett oss dithän.

Länder som inte kommit lika långt som andra i utvecklingen kallas utvecklingsländer och får utvecklingsbistånd. På detta sätt skyndas deras utveckling på en smula i de utvecklade ländernas spår. FN har definierat ett utvecklingsindex som med knappologisk exakthet visar precis hur långt olika länder kommit i sin strävan att efterlikna de mer utvecklade länderna. Det kallas till och med det mänskliga utvecklingsindexet. Det visar människans utveckling. I de länder som ligger lågt i indexet har illvilja och sabotage haft förödande inverkan genom att hålla tillbaka den obändiga utvecklingen. På så sätt vet vi var vi skall leta efter illvilja och sabotage när vi skall hjälpa utvecklingen på traven.

Sverige är ett rikt land. Detta är inom Utvecklingsläran ett axiom. Inget vi gör kan ändra på detta. Utvecklingen vänder sig inte och går baklänges. Det som påstår något sådant är missledd av gammaldags fördomar från tiden innan Utvecklingsläran uppenbarade sig för de upplysta och utvecklade människorna. Mängder av statistik produceras i Sverige som visar hur rikt och utvecklat landet är. Statistisk som visar motsatsen är falsk, det bevisas av Utvecklingsläran och axiomet att Sverige är ett rikt land. Den riktiga reaktionen på sådan falsk statistik är på sin höjd att lite lojt försöka finna mätfelet. Av akademisk nyfikenhet bara. Ibland visar statistiken hur illa det var på den gamla onda tiden när statistiken gjordes förra månaden. Sedan dess har förstås utvecklingen gått vidare och gjort statistiken föråldrad.

Inte minst därför att Sverige är ett rikt land har det en så viktig roll att spela när det gäller att frigöra utvecklingen när och där den gått i stå på grund av illvilja och sabotage. Utveckling flödar från det rika Sverige till underutvecklade områden i breda strömmar från rika källor. Det kan vara goda råd och dåd, hårda uttalanden, klokt övervägda erkännanden, pengar eller ett varmt och hjärtligt välkomnande.

Man kan fråga sig hur man kan varsebli utveckling, eftersom man när man utvecklar sig på toppen ständigt rör sig i okänd terräng. Detta är ett problem som har en lika praktisk som genial lösning: Förändringar i samhället som leder till något nytt och obekant är utveckling, medan förändringar som leder till något man känner igen eller kan förutse är att betrakta som bakslag orsakade av illvilja och sabotage. Därför är det så viktigt att omfamna förändringen och inte låta sig skrämmas av det obekanta! Det är nämligen utveckling. Det kan inte vara något annat. Allting blir ju bättre med tiden. Utvecklingen kan inte stoppas. Ju mindre vi vet och ju mindre vi förstår, desto snabbare går utvecklingen framåt. Känn hur historiens vindar blåser oss framåt, uppåt, vidare!

”Vi befinner oss på seklernas yttersta udde!… Varför skulle vi
se tillbaka när vi vill slå in de hemlighetsfulla portarna till de
Omöjliga? Tiden och Rummet dog igår.”

Utvecklingsläran lär oss att det inte är någon bra idé att hålla fast vid det man har. Om man släpper det och låter utvecklingen ha sin gång blir det ju bättre! Var det inte detta ekonomen Schumpeter lärde oss kanske, kreativ förstörelse? Ju mer man förstör, desto kreativare är man. Det vet man ju, att krig alltid startas för att göra de rikare rikare genom ohejdad förstörelse! Och tänk på hur mycket bättre Tyskland blev genom att förstöras. De som ackumulerar saker de håller fast vid i samhället hindrar i illvilja och genom sabotage utvecklingen.

Det kommer förstås alltid att finnas människor som inte är så kreativa. De okreativa kommer att fortsätta att jobba och tjäna pengar och starta företag och primitivt ackumulera saker de håller fast vid och göra annat sånt fördomsfullt som sådana okreativa människor gör. Putsa skor och stoppa strumpor och sådant. Men det ger ju bara desto fler tillfällen för de kreativa, goda krafterna att skapa mervärde genom att kreativt förstöra det de okreativa har byggt upp. Mervärdet av förstörelsen kan sedan användas för att få fart på utvecklingen. Det är win-win: dels frigörs samhället från saker det hålls fast vid, dels skapas genom förstörelsen mervärde. Utvecklingen går vidare.

Den viktigaste perioden i människans historia var Upplysningen i slutet av sjuttonhundratalet och framför allt revolutionen i Frankrike. Då frigjorde kreativa människor vetenskapliga rön och ett vetenskapligt förhållningssätt som de kunde använda för att kreativt förstöra en massa gamla vidskepliga föreställningar. Egentligen alla gamla föreställningar. Vissa ville vid denna tid hålla fast vid gammalt trams och det var nödvändigt att skilja dem från detta och deras huvuden. Ibland kräver utvecklingen offer. Men den går alltid vidare. Man skall inte grubbla över sådant som redan är passé!

Ibland riktas kritik mot Utvecklingsläran. Till exempel påstås att den periodiska uppgång och nedgång som genom historien kännetecknat civilisationer och högkulturer, och de grå och dystra medeltider som inträtt emellanåt, skulle vara tecken på att Utvecklingsläran dåligt beskriver det mänskliga samhällets historia. Ingen kunde vara felaktigare! I själva verket har alternativa kulturer alltid fört utvecklingen vidare när sabotage och illvilja gjort sig breda i någon civilisation som fastnat i gamla mönster. Åh vad härligt det är med alternativ kultur!

Sammanfattningsvis ger endast Utvecklingsläran den sanna bilden av människans historia och framtid, samtidigt som den ger hopp och glädje i nuet. Vi kan förlita oss på Utvecklingslärans glada berättelse att vi inte behöver oroa oss för något så länge vi bara accepterar utvecklingens gång och inte håller fast vid gamla tankar och saker. Släpp lös och häng med i utvecklingen! Sitt inte där och sura!

Fredrik Östman är elektronikutvecklare verksam i Wien. Han är välintegrerad och självförsörjande EU-migrant, utlänning och invandrare och har diskuterat politik på Internet sedan 1990.