I de blindas rike är den enögde kung

bert stålhammar

Bert Stålhammar

Med viss smärta har jag kommit till insikt om att dagens politiker och media inte ser på demokratin med samma respekt som vi i den äldre generationen gör. När statsministern nu inbjuder alla partier till samtal om flyktingkrisen går ingen inbjudan till Sverigedemokraterna. Detta trots att SD enligt alla opinionsundersökningar dels anses ha den bästa politiken inom området och dels nu är största parti.

Lyckligtvis är inte statsministern VD för något av vårt lands framgångsrika exportföretag. Inom näringslivet vet man att de flesta epokgörande och framgångsrika innovationer sker i marginalen till eller ibland utanför det dominerande tankemönstret. Som ledarskapsforskningen alltid brukar framhäva: ”Där alla tänker lika blir inte mycket tänkt”. Statsministern verkar emellertid vara lycklig i sitt ämbete särskilt när han får träffa Tysklands förbundskansler Agneta Merkel och andra kollegor i uppdraget att leda ett land. Hur medborgarna i hans eget Sverige mår eller hur de vanliga människorna påverkas av asylkaoset tycks vara helt ointressant.

Men tydligen är det så att vi har en generationsklyfta mellan den äldre generationen som varit med och byggt välfärdssamhället och de curlade ”ungdomar” som nu befolkar regering och riksdag. I motsats till de flesta civiliserade samhällen betraktas livserfarenhet och kompetens hos en person som ett handikapp.

På 60-talet läste jag statskunskap för professor Gunnar Heckscher, senare partiledare för dåvarande Högerpartiet. Vi var en liten grupp på åtta personer som mestadels satt på golvet i en gammal lägenhet på Observatoriegatan i Stockholm. Detta var innan den stora explosionen av studenter i ämnet inträffade i samband med 68-revolutionen. I gruppen ingick bland andra Per Ahlmark, Anders Claesson, Hadar Cars, Jörel Alm (dotter till statsrådet Ulla Lindström) som alla senare lät höra av sig inom politik och samhälle.

Då var minnena från andra världskriget och judeförföljelserna fortfarande öppna sår i samhället. Gunnar Heckscher som själv var av judisk börd hade svårt till och med att se de bilder från koncentrationslägren som någon student hade lagt in i sin C-uppsats. Fokus i utbildningen var begreppet demokrati. Frågor som behandlades var: Vad menas med demokrati?, Hur fungerar en demokrati?, Hur är förhållandet mellan en regering och en opposition?, Kan den nya grundskolan utbilda eleverna i demokrati? Voltaires berömda ord citerades ofta: ”Jag avskyr din åsikt, men jag är beredd att offra mitt liv för din rätt att slåss för den.”

Det är knappast förvånande att vår generation som varit med om Sveriges totala förändring under 1900-talet från fattigsamhälle till ett demokratiskt välfärdssamhälle känner stor olust och oro inför den brist på förståelse för demokratins principer som många av dagens makthavare visar.

Nu har vi i nio månader haft en sjuklöverregering. Enligt Decemberöverenskommelsen skulle alliansen släppa igenom regeringens budgetförslag genom att inte rösta på de egna förslagen. Det vi har sett under hösten innan DÖ bröts har varit en bedrövlig uppvisning i feghet och ren dumhet.

Tyvärr tycks DÖ leva vidare när alliansen envist hävdar att den inte ”vill ställa till kaos” trots att vi idag har ett kaos i samhället som knappast någon kunnat föreställa sig.

Ingen tycks reflektera över att det är just detta argument diktatorer alltid använt mot oliktänkande. Förstör inte vårt lugn. Ställ inte till kaos. Men vi vet att det är demokratierna, där åsikter bryts mot varandra, som bygger de bästa samhällena. I dag tycks ”makteliten” hellre se att det svenska samhället kollapsar helt än ens våga prata med Sverigedemokraterna. Orsaken är troligen att eliten skräms av att nybakade historielösa journalister kallar den som inte följer den nu aktuella trosbekännelsen för rasist.

I ett samhälle där statsmakten tappat kontrollen och anarki råder inom de flesta samhällsområden är steget inte långt till ropet på en stark man. Det är bara att gå tillbala till 30-talets Tyskland, Spanien, Portugal och andra länder för att konstatera att svaga och rädda politiker bäddar för diktatorer.

Nu har vänstern skrikit sitt ”vargen är här” om SD så länge att om eller när den riktiga bruna vargen kommer så vägrar folk att tro att det är sant. Man kommer att säga som integrationsminister Morgan Johansson: ”Det kunde vi aldrig tro”. Och ändå har varningslamporna blinkat i flera år. Men som det heter i ett gammalt ordspråk: ”I de blindas rike är den enögde kung”.

27 reaktioner på ”I de blindas rike är den enögde kung

  1. Einar skriver:

    I min erfarenhet av arbetslivet lärde jag mig att lyssna bakom orden.
    Hitta undertexten i det som sägs. Det kan ofta vara svårt för människor att hitta de rätta orden, att utrycka sig på ”rätt sätt”. Att få fram kärnan i sin oro. Aggressivitet och starka emotioner kan i många sammanhang lägga sig som en dimma över den kärna som utgör det väsentliga.
    Att kanalisera ens tankar är inte alltid lätt, när känslor rusar runt i en människas inre.
    Det kanske till och med är så att man inte ens själv, som medarbetare och anställd, riktigt förstår vad man reagerat på. Bara ”att” man reagerat. Då gäller det att som chef försöka hitta denna kärna. Gå bakom. Försöka skala bort alla eventuella invektiv, starka känslor och annat emotionellt brus, som skymmer sikten. Det ingår i ett bra chefskap.
    Inget av detta förhållningssätt återfinns hos våra politiker idag när SD är på tapeten.
    Ingen försöker se bakom orden. Ingen försöker förstå det bakomliggande. Och det gäller även de som har tillgång media.
    SD som partiorganisation är därvid lag tämligen ointressant. Men de som gett sin röst åt partiet, har gjort det av någon anledning. Vilken kärna av upplevda problem och erfarenheter har gjort att de valt just SD i ett demokratiskt val? Och vad ger det för signaler in i parlamentet? Varför har det inte gjorts några egentliga, seriösa försök, att lyssna bakom orden? Ett enda litet tankesteg till, och man förstår att denna oro skulle finnas där även om SD inte fanns.
    Oron kanaliseras idag via ett parti, SD. Varför lyssnar då ingen till dessa enskilda människors oro och emotionerna? Är det för att SD:s ledning är vad det röda skynket är för tjuren?
    Och hur klok är då denna fixering vid ett rött skynke?
    Den ständigt pågående uteslutningen, i alla viktiga sammanhang, av denna bakomliggande folkliga oro, kan knappast betecknas som särskilt klok. Det är som att inte lyssna till dova djupa varningssignaler. Vår egen kropp skickar ständigt ut varningssignaler, vid fara.
    Vi kallar det värk och smärta. Kroppen gör det för att vi skall lyssna till den. Den ropar ut att vi skall reagera – bry oss. Den vill väcka vår uppmärksamhet.
    Det är dags för politiker och media att börja lyssna. Att skala bort utanverket, se vad som ligger bakom oro och väljarbeteende. Lyssna på värken och smärtsignalerna. Sluta att stigmatisera djup oro och ängsla hos miljoner människor. Att börja lyssna bakom orden.
    Att få kontakt med den oro som trängt sig in i många enskilda människors vardag, och inre liv. Kanske hade vi inte behövt hamna i den krissituation vi nu befinner oss i, om våra traditionella partier hade ansträngt sig att lyssna bakom orden, och media skött sin demokratiska uppgift? Det ingår faktiskt i normalt chefskap att lyssna, och tolka. Visa då detta! Låt de oroliga medborgarna få komma in i värmen och sätta sig ned. Ställa fram en stol. Börja tala med dem. De förväntade sig det när de gick till vallokalen. Demokrati börjar och slutar när röstkortet väl landat i botten av lådan, i vallokalen. Respektera det.
    Löfven och ni andra – börja visa upp ett klokt chefskap.

    Gillad av 4 personer

  2. Sixten Johansson skriver:

    Jag föreslår en fortsättning på ordspråket: ”I de blindas rike är den enögde kung – och alla opportunister blundar!”

    Själv har jag aldrig varit partipolitiskt intresserad, utan röstat strategiskt på något parti som drivit en linje eller fråga som jag funnit angelägen att stötta. Under de två decennierna före valåret 2014 tog arbets- och familjelivet alla mina krafter i anspråk, så att jag nästan inte alls följde med i det som hände. Under 2014 kommenterade jag ofta i ett par lokala nätmedia, djupt bekymrad över rasiststämplandet av alla som kritiserade migrationspolitiken. Jag såg att sju partier stod med huvudet djupt nedstucket i sanden. Jag kunde både se och förutse problem med SD:s politik och framgångar och ville inte själv rösta på det. Jag röstade på KD (för första gången i mitt liv) i ett sista hopp om tillnyktring.

    Den vämjeliga gängmobbning som följde i riksdagslekstugan + decemberhändelserna tvingade mig att börja söka på nätet. Inom mindre än en vecka satt jag sedan dagligen framför datorn, chockad och rasande! Den vrede och det förakt som jag då kom att känna för journalisternas och politikernas inkompetens, ansvarslöshet och dumhet kommer fortfarande upp till ytan ibland, men jag försöker hålla mina känslor i schack.

    Redan vid nyåret blev min fasta ståndpunkt att de sju partierna alla måste sparkas ut ur riksdagen! Infantiliserade vuxna utan heder ska inte styra Sverige! Vi måste bilda ett nytt, vuxet och klokt parti, som kan samarbeta och konkurrera med SD. Vi kan sätta upp en skuggriksdag och en skuggregering, satsa på personval och direktdemokrati, visa att det finns vettigt folk i Sverige, som kan tänka i nya banor och leda ett land, trots att ansvarslösa och ryggradslösa vuxenrumpor med barnhjärna fortfarande gör allt för att förstöra det!

    Gillad av 1 person

    • kim skriver:

      Sixten Johansson, du återkommer ofta till att det behövs ett nytt politiskt parti med fokus på direktdemokrati och personval. Skulle du kunna tänka dig att utveckla dina tankar lite mer i detalj, exempelvis i en krönika som gästskribent här på Det goda samhället?

      Gilla

      • Sixten Johansson skriver:

        Jag har en nästan fullvuxen elefant i tankarna och att beskriva den från snabel till svansspets är inte så lätt. Jag har av ålders- och hälsoskäl heller ingen möjlighet att själv rida på den. Men mest tvekar jag inför om det verkligen skulle finnas en tillräcklig personell kärna för att först bilda ett slags partikansli, som sedan skulle arbeta på nätet, samla in medel och nominera ett tillräckligt stort antal kunniga och förtroendeingivande personer. De flesta av oss dissidenter är äldre, bor utomlands eller vill förbli anonyma. Skulle glöden, viljan och samstämmigheten kunna bli tillräckligt stor? Den ideologiska elefant som jag framöver kan försöka beskriva har en antropologisk, socialpsykologisk, familje- och livscentrering och är provokativ, utvecklingsbar och ytterst behövlig för nuet och framtiden. Men finns det tillräckligt många orädda elefantryttare i Sverige? Och går systemkollapsen verkligen att undvika?

        Gillad av 1 person

  3. Lennart Bengtsson skriver:

    När individer eller ännu värre grupper av individer diskrimineras så får detta som vi alla vet stort utrymme i svenska media. Dit hör utsatta folkgrupper, som tidigare de svarta i Sydafrika, de kastlösa i Indien eller palestinier i Israel. Att däremot diskriminera 13% av den svenska väljarkåren eller idag kanske drygt 20% anses vara helt i sin ordning! Detta är ett ovärdigt och ruttet spel och helt oberoende om man delar SDs uppfattning eller inte. När det gäller invandringsfrågan så är det ju faktiskt så att SD i detta fall har haft en mer realistisk syn och vad som nu händer är att övriga partier börjar ansluta sig till denna uppfattning. Man kan verkligen fråga sig vad som har hänt med den svenska nationen? Är det inte längre ett öppet demokratiskt samhälle längre eller har det blivit en unken demokratur?

    Gillad av 2 personer

  4. Lennart Göranson skriver:

    Att oroas över ungdomens oförstånd när vi själva inte längre är en del av den är nog något som vi får bära med jämnmod – liksom alla tidigare generationer som har oroats över samma sak sedan tidernas begynnelse. Ser vi på sakfrågan, hur alliansen bör agera, är det naturligtvis en välsignelse att DÖ har fallit. Men hur gå vidare? Synen på hur man bör agera i förhållande till SD är naturligtvis avhängig av hur nära befryndad med SD:s budskap man känner sig. Rent sakligt är det nog så att det i vissa grundläggande frågor finns en avgrund mellan SD och allianspartierna. Då ligger M och S betydligt närmare varandra. En sådan bred koalition vore säkert betydligt hälsosammare för vårt land – om man bara i de båda partierna kunde komma över de reflexmässiga aversionerna mot ”ärkefienden” – än att föra in ett parti i familjen Front National och UKIP i den inre kretsen.

    Gilla

    • Sixten Johansson skriver:

      Givetvis ligger M och S nära varann, men SD har under sin tid i riksdagen inte legat långt från någondera och har hela tiden varit villigt att kompromissa. I vilka grundläggande frågor finns ”en avgrund mellan SD och allianspartierna”? Och exakt hur skulle den avgrunden visa sig i praktisk politik?

      Är ”allianspartiernas politik” = den högstämda floskel- och självgodhetsrepertoar som de kör med i sitt värdegrundsbabbel – ELLER den reella politik och underlåtenhetspolitik som de och den nuvarande regeringen aktivt har bedrivit och som har lett till exakt den situation som vi nu lever i och exakt den otroligt svåra och farliga situation som vi kommer att tvingas hantera?

      Absolut inget skulle ha hindrat alliansen och nuvarande regeringspartier att lyssna på vad SD haft att berätta och sedan säga: ”Okej, tack för informationen och era slutsatser – nu ska vi försöka analysera situationen och själva ta fram egna lösningar på problemen och försöka minska de risker ni och många andra ser!”

      I stället har de sju aldrig ens försökt beskriva verkligheten, aldrig argumenterat med korrekta fakta. De har aldrig sökt sanningen. De har ljugit om verkligheten och mörklagt sanningen. Det finns inget skarpare kriterium på en människas och ett partis grad av heder, mognad och intelligens än viljan att söka sanningen.

      Gillad av 1 person

      • Sixten Johansson skriver:

        Carpe diems kommentar är bara trams och gammal skåpmat, som värms upp gång på gång. Det där har bemötts flera gånger på sajten och det här är inte rätt tråd att upprepa det (men se t ex Martinbohmans kommentar). Jag ser ärligt fram emot att du, Lennart, undersöker saken och för vår kännedom redovisar just om det finns en sådan avgrund. Gör det gärna här och/eller i din blogg. Jag respekterar din intellektuella heder. När vi analyserar SD bör vi ju skilja mellan partiets olika utvecklingsfaser särskilt de senaste 15 åren och försöka komma fram till vilken faktisk ideologi som styr och vilket faktiskt partiprogram som finns i dag. Det avgör ju också vilka kompromissmöjligheter som finns. Frekvensen av floskler och PK-termer betyder sannerligen mindre för Sveriges in- och utrikesfödda folk än den faktiska politiken!

        Som randanmärkning till Carpe diems standardkommentar vill jag bara nämna att SD i dag är riksdagens jude- och Israelvänligaste parti, att Björn Söder formulerade sig klumpigt, men att kärninnehållet stöddes t ex av samernas främste juridiske expert, att jag personligen också på basis av lång erfarenhet skulle stödja förändringar av rennäringslagen och större inskränkningar av minoritets- och särgruppsrättigheterna än SD samt att SD-politiker bevisligen hängs ut i media säkert tio gånger värre än något annat partis politiker. Smutskastning, mörkläggning och propaganda har sålunda blivit de ”godas” normalverktyg, medan SD, deras anhängare och andra dissidenter numera i stort sett är de enda som står för det sanningssökande som du, Lennart, med rätta sätter så högt!

        Gilla

    • Fredrik Östman skriver:

      Been there, done that. Den s.k. stora koalitionen är bekant i Tyskland och Österrike. I det senare landet, där ett parti liknande SD finns, heter den inte längre så. Både högern och vänstern har i denna koalition krympt till 25%.

      SD:s framgångar beror på att folk vill kunna säga sitt om den impopulära invandringspolitiken. Locket på hjälper inte mot det. I en demokrati skall makten utgå från folket. Därför är reglerna utformade för att säkerställa det. Det är bara att ta skeden i vacker hand. Att hitta på kreativa sätt att runda regler och invand sed är och förblir antidemokratiskt. Punkt slut.

      Gilla

  5. Carpe Diem skriver:

    Det finns faktiskt många goda skäl att exkludera Sverigedemokraterna från en konferens om flyktingkrisen.
    Företrädare för Sverigedemokraterna har kommit med antisemitiska uttalanden som rönt internationell uppmärksamhet, partiet har lagt motioner som om de antagits av riksdagen hade resulterat i lagar som gjort det omöjligt för religösa judar att bo kvar i Sverige.

    Sverigedemokraterna var det enda riksdagsparti som röstade för fortsatta tvångssteriliseringar av transpersoner så sent som 2013. Sverigedemokraterna vill också ändra rennäringslagen i syfte att rikta ett dråpslag mot den samiska kulturen, partiet vill också försämra svenska kvinnors rätt till abort.

    Förutom att partiet har en mycket annorlunda syn på hur Sverige skall styras än de övriga riksdagspartierna så har även Sverigedemokraterna ”drabbats” av en serie skandaler som inte har sin like i något annat riksdagsparti. Under perioden 2010-14 hoppade en riksdagsman av partiet och blev politisk vilde, två andra riksdagsmän avsade sig sina platser i riksdagen efter alkoholrelaterade skandaler. Tre riksdagsmän utslagna i drogrelaterade skandaler på fyra år!

    Förra året ställde Björn Söder till det för Sverigedemokraterna med sina uttalanden om den judiska minoriteten i Sverige och under 2015 har partiet lagt ned sitt eget ungdomsförbund och Jimmie Åkessons svärmor som på oklara meriter representerade partiet i riksdagen har nu hoppat av partiet och blivit politisk vilde.
    Till det kommer att Jimmie Åkesson sedan nästan ett år på grund av utbrändhet inte kan delta i det dagliga politiska arbetet. En ”vanlig” partiledare hade avgått i ett sådant läge men Jimmie klamrar sig desperat fast vid ledarskapet av partiet trots att han uppenbarligen inte längre kan utöva något ledarskap.

    Sverigedemokraterna är helt enkelt ett parti som inte respekterar kvinnor, samer eller judar och vars partiorganisation inte fungerar.
    Ett sådant parti är inte en seriös samtalspartner i en krissituation och vi svenskar borde vara mycket nöjd med att partiet hålls undan från politisk makt över vårt land.

    Till sist, Voltaire är inte upphovsmannen till citatet ”Jag avskyr din åsikt, men jag är beredd att offra mitt liv för din rätt att slåss för den.” Citatet är hämtad ur en biografi över Voltaire skriven av Evelyn Beatrice Hall, biografin skrevs 128 år efter Voltaires död.
    Faktum är att Voltaire hade mycket lite tålamod gentemot intoleranta fanatiker och säkerligen hade applåderat hur Sverigedemokraterna behandlas av de övriga riksdagspartierna!

    Gillad av 1 person

    • Bo skriver:

      Jag antar att carpe diem är spökskrivare på regeringskansliet

      Själv tycker jag att det är en strålande analys, som inte borde ha behövt skrivas.
      Jag har haft tron att vi svenskar är utrustade med ett sunt förnuft och ett rationellt tänkande.
      Sjuklövern är bevisar att så inte är fallet. Ordning och reda är politikernas modeslogan för dagen. Medan kaoset ökar.

      Gillad av 1 person

      • Jasmine skriver:

        Dock så är Carpe Diem också rätt i vissa sakfrågor, och det kan inte ignoreras, Dock gillar jag inte Carpe diems attack på psykiskt sjukas förmåga.
        Efter vård och en time out går det bra igen oftast.

        Gilla

      • Anders skriver:

        Gissar på förre finansministern. Skälen: lagom obildad (kallade sig tidigare Garpe diem) och så påståendet att Finlands ekonomiska svårigheter beror på för lite invandring, em hypotes den förre också drivit

        Gilla

    • Aha skriver:

      SD har förvisso en diskutabel historia men vad är det mot sossarnas och vänsterns historia när det gäller umgänge med kommunister/folkmördare och rehabilitering av återvändande IS-Jihadister?

      Gillad av 2 personer

    • Fredrik Östman skriver:

      Du tycker inte om SD. Men några argument för att utesluta det från samtal har du inte framfört. SAP, MP och VPK har minst lika många osmakligheter i sin respektive garderob. Carlsson hyllade Amaltheamannen, en av våra få politiska mördare och terrorister, o.s.v.

      Gillad av 2 personer

    • Rikard skriver:

      Hej.

      Ett kortfattat svar: allt du beskriver är saker som övriga riksdagspartier har arbetat för som parti, och som individer inom dessa gjort sig skyldiga till.
      Var det SD som införde lagen om att tvångssterilisera transpersoner?
      Var det SD som uppmuntrade till och anförde tvångssterilisering till in på 1970-talet?
      Var det SD som ville ha samlagsrum i grundskolan?
      Är det SD:s politik som gör att judar inte kan bo kvar i Sverige?
      Din poäng?

      Ett annat citat:
      ”Det är farligt att ha rätt i frågor där den etablerade auktoriteten har fel” (parafraserat) Francois-Marie Arouet,

      Kamratliga hälsningar,
      Rikard, lärare

      Gillad av 3 personer

      • Carpe Diem skriver:

        Sverigedemokraterna har i riksdagen lagt fram motioner där de krävt att omskärelse av nyfödda pojkar och import av kosherslaktat kött skall förbjudas. Hade dessa motioner antagits av riksdagen så hade det blivit omöjligt för religösa judar att bo kvar i vårt land. Uppenbarligen är det så att Sverigedemokraterna för en politik som syftar till att fördriva judar från Sverige.

        Sverigedemokraterna vurmar uppenbarligen fortfarande för tvångssteriliseringar och det är väl ganska uppenbart att Sverigedemokraterna stött den typen av ingrepp om partiet hade funnits på sjuttiotalet.
        Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och de övriga riksdagspartierna när det gäller tvångssteriliseringar är att Sverigedemokraterna inte lärt något av historien meden de övriga partierna faktiskt äntligen förstått att de haft fel.

        Vilket parti ville ha samlagsrum i grundskolan, berätta innan jag förgås av nyfikenhet!

        Gilla

  6. Apg17 skriver:

    Nya moderaternas partistämma är en märklig tillställning. På scenen klubbas SD-förslag igenom i parti och minut. I pauserna sitter Reinfeldt och månglar ut överskottslagret av sin bok ‘Halvvägs’.

    Något är allvarligt fel med denna tillsynes lättvindiga kovändning av politiken. Det narcissism-liknande patos som Reinfeldt styrde nya Moderaterna med verkar finnas kvar. Nu karaktäriserat av en närmast total frånvaro av skuld och skam.

    Skäms inte Nya Moderaterna?

    Gillad av 2 personer

  7. Rikard skriver:

    Hej.
    Har bara en sak att tillägga till din ypperliga genomgång: snart är det trettiotal igen, och återigen allierar sig rasbiologin med socialismen bland många intellektuella.

    Kamratliga hälsningar,
    Rikard, lärare

    Gillad av 2 personer

    • Hans Kindstrand skriver:

      Vad händer när Ledaren är Bossens torped?
      Det här är en intressant iakttagelse. När den som formellt är Ledare inte är den som i slutändan bestämmer, utan istället agerar som torped för någon annan – en Boss som är den som i verkligheten bestämmer, blir situationen obegriplig för alla utom för Bossen. En bra ledare kan ha egenskaper som vid en ytlig betraktelse skiljer sig helt från en annan bra ledare. En egenskap är emellertid gemensam och enligt min erfarenhet helt nödvändig. Förmågan att omge sig med goda rådgivare. Om emellertid den som utger sig för att vara Ledaren med stort L, i själva verket är Bossens torped, befinner vi oss nära ett förestående sammanbrott.

      Gilla

  8. MartinBohman skriver:

    Detta är delvis en generationsfråga, men mest i den bemärkelsen att det numera tycks anses att folk utan livserfarenhet passar alldeles utmärkt för ledande ansvarsfulla positioner i samhället. Jag tänker exempelvis på en person som kulturministern Alice Bah Kuhnke, som enligt Leif GW Persson ”talar som ett barn och tänker som ett barn”. Ja, i hennes fall är det kanske ett kroniskt tillstånd.
    På hennes initiativ har ”Rättviseförmedlingen”, som har ett ont öga till ”vita medelålders cis-män” fått lägga fram en lista med förslag på kandidater till poster inom samhällsförvaltiningen.

    Av någon underlig slump visar sig det övervägande flertalet av dessa namn höra till personer på den politiska vänsterkanten, inklusive de anställda på ”Rättviseförmedlingen”, som alltså föreslår sig själva. Ja var ska sleven vara om inte i grytan. I övrigt hittar man namn som tex. ”Behrang Meri” — han som ville censurera inte bara TinTin-böckerna utan helst ALL skönlitteratur på Kulturhusets bibliotek!
    Kanske en ny värdig kandidat till posten som Kulturminister??

    I den av vänstern styrda samhällsdebatten finns en tydlig tendens att vilja utesluta alla från det demokratiska samtalet om de inte gillar vänsterns värderingar. Detta tycker vänstern är självklart — de står ju på det ”godas” sida, så varför ska man låta någon annan (som alltså står på det ”ondas” sida) få yttra sig alls?

    Detta är särskilt tydligt i synen på SD. Detta parti beskrivs rutinmässigt av vänstern som ”rasistiskt”, trots att det inte återfinns något rasistiskt i partiprogrammet och partifolk som uttrycker sådana värderingar snabbt blir uteslutna. (Björn Söders av vissa idisslade uttalanden om judar och samer var visserligen något klumpigt formulerade men INTE rasistiska, då de INTE uttryckte någon missaktning; de avvek bara från vänsterns definition av vad som är lämpligt att säga.)

    Vid närmare påseende visar det sig att vänstern anser det ”rasistiskt” att tex. uttrycka åsikten att ”Asylinvandringen måste begränsas”, eller att ”Tiggeriet borde förbjudas”. (Både SD och en stor del av svenska folket står för båda de åsikterna.)

    Då har man alltså, i syfte att oskadliggöra motståndaren, smetat en rasiststämpel på en fullt legitim åsikt som alla har rättighet att uttrycka.
    Det är så vänstern arbetar för att sabotera yttrandefriheten. De står ju på den ”goda” sidan — eller påstår åtminstone själva att de gör det.

    Gillad av 2 personer

  9. Helena skriver:

    Minnet är kort! Vem minns längre Lars Ohly och hans kommunismkramade. Nu sitter vänstern vid maktens grytor. ” Arbetarnas paradis” var det väl i gamla Sovjetunionen.
    Kommunismens illdåd är nu glömda och behöver inte debatteras. Det vore bra om Vänsterpartiet erkände att kommunismens ideologi ledde till en katastrof. Hur var det nu med IB-affären och Socialdemokraterna? Rasbiologi etc.
    Vänstern har inte gjort upp med sin egen historia, så kasta inte sten i glashus.

    Gillad av 2 personer

  10. Einar skriver:

    Noterar att CARPE DIEM delvis sågar SD med hjälp av ”den rätta värdegrunden”.

    Delar av den graverande personbelastningen ser ut så här;

    # En riksdagsman hoppade av mellan åren 2010-15
    # Två riksdagsmän hade alkoholproblem
    # Tre hade drogproblem
    # Björn Söder försökt sig på en mindre lyckad definition av kultur och identitet.
    # Jimmie Åkesson svärmor hoppade av
    # Jimmie Åkesson fick utmattningssyndrom

    Det var mycket tunga skäl till att trolla bort drygt miljonen människor från den politiska arenan.
    Och en uppvisning i hur rätt värdegrund kan se ut i praktiken.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.