Gästskribent Ronie Berggren: Stefan Löfvens flyktingkonferens och dess felaktiga parallell till Amerikafararna

logo­DGSMed anledning av de fortsatta flyktingskaror som ankommer till Sverige anordnade statsminister Stefan Löfven den 12 oktober konferensen ”Sverige tillsammans”.

Konferensen genomsyrades av maningar om medmänsklighet. Det drogs en parallell till den svenska utvandringen till Amerika och till Vilhelm Mobergs utvandringsserie. Syftet var att förmå svenska folket att leva sig in i den nöd flyktingar befinner sig i och att påminna om att svenskar en gång satt i samma båt.

Jag vill med hjälp av två citat redovisa några av de avsevärda skillnaderna mellan dagens invandring till Sverige och den svenska utvandringen till Amerika.

Det första citatet berör skillnaden i mottagandet av nyanlända. Texten handlar om de regler USA uppställde för invandrare och är hämtad från utställningen ”Amerikafeber” på Sjöfartsmuseet i Göteborg:

Moment 3 utestänger följande klasser av utlänningar: idioter, imbecilla, svagsinta, epileptiska och sinnessjuka; personer som någon gång tidigare haft ett eller flera anfall av vansinne; personer med medfödd andlig underlägsenhet; personer som lida av kronisk alkoholism; understödstagare, yrkestiggare, lösdrivare; personer behäftade med tuberkulos i någon form eller med någon motbjudande eller farlig smittosam åkomma; personer, som äro på annat sätt själsligt defekta; personer, som av den undersökande läkaren förklaras vara fysiskt defekta i sådan grad, att detta inverkar på deras förmåga att försörja sig; personer, som under krigstid eller tider av nationellt nödläge lämnat Förenta Staterna för att undvika militär utbildning eller krigstjänst; polygamister eller personer, som leva i månggifte, tro på eller försvara månggifte; personer som överbevisats om eller tillstå att de begått brott eller lagstridiga handlingar innebärande moralisk mindervärdighet; anarkister eller personer, som tro på eller förfäkta våldsamt störtande av Förenta Staternas regering.

Den överväldigande majoriteten av de svenskar som korsade Atlanten uppfyllde villkoren (bara två procent gjorde det inte) och tilläts komma in.

USA hade alltså inte öppna gränser, utan ställde stränga krav på invandrarna. Parallellen till den svenska Amerikaemigrationen håller alltså inte vad gäller mottagande och gränspolitik.

Det andra citatet gäller risken för kulturkrockar.

Till en början var många amerikaner skeptiska till de nyanlända svenskarna. Men när de upptäckte att svenskarnas värderingar var fullt förenliga med amerikanska värderingar så ändrade de sig snabbt och började acceptera och gilla svenskarna.

Mycket talar för att det blir annorlunda med dagens svenska invandrare. Så här skriver diplomaten Dag Sebastian Ahlander år 1985  i antologin ”Islam: religion, kultur, samhälle” utgiven av Statens historiska museum:

Den islamiska invandringen till Sverige kan också komma att leda till nya konflikter inom det svenska samhället. Enligt svensk uppfattning råder religionsfrihet i Sverige, men den uppfattningen bygger på en privat syn på religionen. För en muslim är en stor del av vardagens levnadsregler baserad på Islam; samundervisning av pojkar och flickor, sexualundervisning, synen på kvinnans ställning, kravet på att slakt ska utföras ritualenligt, kravet på fredagen som helgdag – är alla potentiella konfliktkällor för muslimska invandrare i det svenska samhället, och som ytterst är religiöst grundade.

Kriminalvårdsstyrelsen har exempelvis redan fått mottaga klagomål från en fängslad muslim som vägrat äta vad han uppfattat som oren föda. Fängelsemyndigheternas försök att tillgodose hans begäran genom att servera fisk, har inte godtagits eftersom svaranden hävdat att hela köket med grytor och slevar var förorenat genom kontakten med griskött.

Muslimer har vidare en annan uppfattning om giftasålder, månggifte, skilsmässa, arv och vårdnaden om barn som ställer Koranen i direkt konflikt med svensk lag. Det kan på sikt leda till krav på särskild lagstiftning för muslimska invandrare. Sådana krav har framförts i andra icke-muslimska länder och ofta understötts av oljerika islamiska stater genom deras ambassader.

Det är synsätt och påtryckningar som är främmande för svensk opinion och grundläggande svenska värderingar. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det i framtiden finns betydande risker för konfrontation mellan västerländska länder som Sverige och olika länder inom den islamiska kulturkretsen.

… Vi måste hela tiden hålla drömmen om den stora generalkompromissen mellan olika länder och kulturer levande, utan att tappa bort de grundläggande värderingar om frihet och mänskliga rättigheter som vi upplever oförytterliga och som utgör västerlandets bidrag till mänskligheten.

De problem Ahlander varnade för har numera börjat drabba Sverige. Till exempel finns stora invandrarområden med starka sociala påtryckningar att leva efter sharia; hedersmord och tvångsäktenskap är inte längre något som bara sker utanför Sveriges gränser. Flera hundra svenska medborgare har anslutit sig till Islamiska staten.

Liknelsen mellan svenskarnas emigration till Amerika och dagens svenska invandring haltar betänkligt.

Ronie Berggren, USA-expert från Örnsköldsvik, leder bloggen och podcasten Amerikanska Nyhetsanalyser (usapol.blogspot.com). Han vill se starkare band mellan Europa och USA och en enad västvärld, mer inspirerad av amerikansk och brittisk politisk tradition, som kan stå upp för västerländska, demokratiska värden i en tid då totalitarismen gör framryckningar.