Mediedrev

Lena

Lena Adelsohn Liljeroth

Jag ska inte ge mig på att recensera Fredrik Reinfeldts bok ”Halvvägs”. Det har redan många andra gjort, somliga onödigt grinigt.

Men det finns en passage han beskriver som jag känner igen mig själv – och andra – i. Ett diskussionsämne som, när det kommer upp, verkar irritera journalister något alldeles kopiöst och vars existens ibland till och med förnekas. Det gäller mediedreven.

Sådana drev kännetecknas av en omfattande rapportering och att medierna beskriver frågan på ett likartat sätt. Jaktvana vet att det handlar om drevkarlar som går i grupp med samma mål, att få bytet fällt.

Reinfeldt beskriver i sin bok hur han under åtta år som regeringschef följde och levde under ett dussintal drev. ”Det är den enda form av dödsstraff vi har kvar i Sverige”, skriver han. ”Det dödar inte människor rent fysiskt, men det dödar något av själen och sargar dig som människa.”

Att beskriva mediedrev som dödsstraff är måhända i hårdaste laget, jag hade nog valt metaforen forna tiders kyrkliga skampåle. Väl så plågsamt. Men i övrigt tycker jag att Reinfeldt har rätt. En människa som jagas av en flock sensationslystna journalister blir inte densamma efteråt. Känslan av total övergivenhet är förfärlig. I mina mörkaste stunder tror jag också att ett nedlagt byte – en tolvtaggad minister, generaldirektör, vd eller annat högdjur – är drivkraften hos många inom media.

I min nära krets har jag flera vänner som utsatts för medias förföljelse, som fått sina hem bevakade och familjekretsen jagad. I åratal efteråt har jag sett dem plågas av sina minnen och i flera fall har bevakningen lett till förändrade personligheter. Själen är sargad.

Jag har själv gått på Journalisthögskolan och arbetat som journalist i 20 år. Så jodå, naturligtvis vet jag att det finns goda skäl till journalisternas granskning och allmänhetens vaksamhet. De bildar grunden till en öppen debatt, en låg grad av korruption och tro på att demokratin fungerar.

Det jag vänder mig emot är just flockbeteendet, bristen på sans och att det tenderar vara alltför enkla ämnen som väcker blodvittringen. Vad är väl gigantiska felräkningar och myndigheters oförmåga att sköta sina uppgifter – mot en blöt lyxmiddag på krogen?

Journalistkårens partisympatier ligger förvisso betydligt längre ut till vänster än allmänhetens, men att utifrån detta anta att röd-gröna politiker skulle bli mer ömsint behandlade är att gå för långt. När någon journalist vittrar blod följer hela flocken med, oavsett vilken färg på pälsen villebrådet än må ha.

Det är lärorikt att gå i andras skor, att för ett tag byta roller med varandra. Det bör vi göra oftare. För oss som står vid sidan om är det därför intressant att iaktta vad som händer när en journalist själv utsätts för kritik eller för den delen blir angripen av en annan journalist. Då får annat redaktionellt material stå åt sidan till förmån för den personliga vendetta som måste utspelas i offentligheten inför oss övriga. I synnerhet gäller detta på kultursidorna. Snälla, bespara oss i fortsättningen era kränkta egon och sköt er ilskna korrespondens mer privat.

Fast jag är själv inte större än att jag tycker det vore intressant att ta del av mediechefers anställningsförmåner, pensionsvillkor, representationskvitton, fallskärmar och köp av ”svarta” tjänster.

Bara som jämförelse, så där, med andra högdjur inom politik och näringsliv.

Men det lär väl aldrig hända.

10 reaktioner på ”Mediedrev

  1. Sture skriver:

    Fint beskrivet om flockdjuren som jagar i flock – vuxen-mobbarna utan skam i kroppen som kan skriva kilometerlångt om hur man skall stoppa mobbingen i skolan och lägga ut salvesamma, tårdrypande artiklar om vem som helst (fast med falska uppgifter); de som gjort själva lögnen till sin ”affärsidé”.
    Fast egentligen handlar detta om att media har blivit ”första statsmakten” – och de vill med dessa drev demonstrera sin makt. De har visat att de kan fälla och tillsätta vilken regeringschef eller minister som helst, Juholt, Sahlin etc., etc. Fast ofta samarbetar de med makten när de tjänar på det – i ett slags ”medie-politiskt etablissemang”. Ändå kan man skylla huvudsakligen media för den uppkomna situationen med flyktingkaoset i Sverige. Hade de respekterat lagar och förordningar stiftade av politiker och inte drivit dessa tårdrypande historier med falska uppgifter etc., så hade vi aldrig hamnat i denna situation, som vi nu är i.

    Gilla

  2. bema skriver:

    Reblogga detta på Bengts Blogg och kommenterade:
    Apropå en försummad aspekt av Reinfeldts memoarbok: Underskatta inte den traumatiserande effekt som mediadrev har på dem det drabbar. Jag rebloggar ett inlägg av Lena Adelsohn Liljeroth som uppmärksammar detta.

    Gilla

  3. Martin skriver:

    Den banala skampålementalitet som beklagas är mycket destruktiv, både individuellt och för samhället. Det är därför så synd att det finns gott om politiker som spelar med i detta spel också.

    Men Fredrik Reinfeldt är en av de som sist skall beklaga sig om detta eller komma med etiska anmärkningar, så som han själv både utnyttjat mediedrev för egen vinning och agerat behjälplig hantlangare t o m mot sina egna ministrar. Att han därför kallar det ”dödsstraff” känns mest som falska krokodiltårar. Fredrik Reinfeldt tycks känna bara en moral: sitt eget självrättfärdigande.

    Gillad av 1 person

  4. Erik skriver:

    ”Så jodå, naturligtvis vet jag att det finns goda skäl till journalisternas granskning och allmänhetens vaksamhet. De bildar grunden till en öppen debatt, en låg grad av korruption och tro på att demokratin fungerar.”

    Slutade läsa där. Rätt avslöjande hur ”det goda samhället” tar in representanter för det onda samhället som skribenter. Adjö.

    Gilla

  5. Sixten Johansson skriver:

    Tack, Lena, för din exakta och personliga beskrivning! Ja, jag tror att journalisterna numera har mer makt än politikerna, åtminstone när de spelar ihop med opinionerna i sociala media. I Sverige har vi ovanligt svaga politiker, men även i ett land som Finland, där den nuvarande regeringen och den politiska styrningen allmänt är kraftfull, kunde sociala media + allmänmedia driva regeringen, presidenten, nästan hela politikerkåren och allmänheten i utopistisk riktning nu i samband med migrantströmmarna.

    En karikatyr som återspeglar den styrande makten i Sverige kunde vara en fullvuxen siamesisk tvilling, som dansar med en gigantisk lufsig björn: media + politikerna dansar med välfärdskomplexet. Media och politikerna är sammanväxta, går in i och ut ur varandra. Media matas av politikerna, i gengäld ömsom slickar, ömsom piskar de sin partner, men ingen i gänget styr vart dansen ska gå. Små illbattingar försöker sparka den siamesiska tvillingmakten på hasorna, men måste akta sig för de hårda sparkarna tillbaka.

    En gång i tiden gisslades makten och dess lakejer av media, vi minns karikatyrerna och de modiga skriftställarna. Nu vore det dags att börja gissla de maktmissbrukande journalisterna själva. För detta behövs förbättrade plattformar i alternativmedia, bättre möjligheter att nå ut till allmänheten. De etablerade journalisterna har själva gjort sig till framtida villebråd genom att blåsa upp sina egon. Kändisskapet straffar sig, eftersom rivaliteten och antagonismen är stor även inom det egna skrået. Den egna vargflocken har de vassaste tänderna, hugger när kändisvargen väl ligger skadskjuten. Och då kommer ingen i allmänheten att gå emellan, bara ta häftiga bilder med blod och vrål och selfies!

    Gilla

  6. dolf (@dolf371) skriver:

    Något som verkligen fastnade hos mig när det gäller mediedrev var Leif GW Perssons redogörelse i självbiografin ”Gustavs grabb” för hur han utsattes för ett i samband med Geijer-affären. Jag återgav ett kortare utdrag av just den biten från boken i mitt inlägg ”#Birrogate: En journalist är en journalist är den lägsta formen av liv”. Det (GW:s redogörelse) ger en rå osminkad bild av vad ett mediedrev kan leda till, och de få sidorna i boken som handlar om just det är bara de värda priset.

    Gilla

  7. Curt Norstedt skriver:

    Curt

    Dreven är väl bara en form av mobbning. Mekanismerna är ju desamma och offrets hjälplöshet är densamma. Nya aktörer ansluter sig beskäftigt till gruppen utan att tillföra något nytt men bara för att vissa att man är med på rättfärdighetens sida. Gruppen kan ofta hänge sig åt skändligheter som individen aldrig skulle ställa upp på.
    Ta gärna en tid på begreppet vuxenmobbning för att förstå dreven!

    Gillad av 1 person

  8. Lars Lind skriver:

    Fredrik R. och (M) tyckte ju att SD sympatisörer fick skylla sig själva om de råkade ut för misshandel….Julia Ceasar fick ju ordentligt på pälsen då hon skriver om problemen med den stora invandringen av muslimska analfabeter……alla som skriver kommentarer på forum som av MSM beskrivs som ”hatsajter” riskerar också att få ovälkommet hembesök av kommunistiska hatare som med stöd av Expo fått adressen. Aschberg med sitt bollträ har nog skrämt många till tystnad…..men det är väl inte dessa vår kära Lena tänker på ??
    Jag har svårt att förstå att en demokrat kan vara engagerad i Expo som startats av stalinisten Stieg Larsson ,i syfte att under journalistisk täckmantel kartlägga dissidenter. Expos ljusskygga verksamhet bedrivs utan insyn. Stiftelsen redovisar inga inkomster . Alla anställda har skydd ID och vi kan inte se hur stora löner de har…Hemligt , hemligt…men så har de ju ideologisk hemvist i DDR.

    Gillad av 1 person

  9. Lars Sjögren skriver:

    Fredrik Reinfeldt har fått mig att lämna moderata samlingspartiet. Detta parti som tidigare bildade en front mot socialismen, har tappat alla konturer och blivit något sorts liberalt hopkok, med vänsterinslag. Muslimsk massinvandring från tredje världen, uppmuntrar denne vingelpetter. Är övertygad om att den gamle rekordelige högerledaren Gösta Bohman, skulle tyckt jävligt illa om denne lindansare. Dessutom hans bildningsnivå tycks vara på lägsta nivå. Läser uppenbarligen endast mördarböcker och lyssnar på undermålig musik, typ mainstreampop. Hört talas om konstmusik, jazz eller progressiv rock? Naturligtvis inte.

    Gilla

  10. Mats Jonsson skriver:

    Välkomna i Organisation Mot Mobbning! Vi arbetar för att mobbning ska betraktas som ett brott
    i brottsbalkens mening. Som första och hittills enda riksdagsparti har Centerpartiet tagit ställning i denna riktning. Där vet man nog hur det kan se ut i hönsgårdar.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.