Gamla kartor

Render.ashx

Lorentz Lyttkens

Vänsterpartiet tror att de är progressiva och radikala. Sverigedemokraterna tror att de är socialkonservativa. Men sanningen är att båda partierna är djupt reaktionära.

Båda vill lämna EU och återvända till den tid då den svenska nationalstaten var suverän. Båda är djupt skeptiska till globaliseringen och dess konsekvenser. SD ogillar migrationen och V arbetskraftsinvandringen. Båda har en stark tro på en välfärdsstat som byggs ut snart sagt utan gränser. Båda tänker sig finansiera det hela med omöjliga åtgärder eller åtgärder som på rätt kort tid skulle skada Sveriges ekonomi.

V misstror kapitalism och marknadsekonomi. SD är på ytan lite mer svårplacerade. Men eftersom de är mot globaliseringen så är det rimligt att sluta sig att de misstror en global kapitalism. Kanske kan de tolerera en kapitalism som är inhägnad av en stark nationalstat. Blicken söker sig som vanligt tillbaka till 60-talets Sverige.

Partiernas komfortzon ligger så uppenbart i det förflutna. Inte det faktiska förflutna utan ett romantiserat förflutet där den svenska folkgemenskapen blommade, där arbetarklassen behärskade politiken och där den internationella kartan tydligt definierades av de två rådande supermakterna. I efterhand ter sig 1960-talet som en tid när samhället var fullt begripligt och framtidstron var stark. För oroliga själar utgör det en stark lockelse. Verkligheten för människor som levde och verkade på 60-talet såg förstås annorlunda ut. Jobben i industrin, gruvorna och skogen var slitsamma på ett sätt som ingen skulle godta idag. Levnadsstandarden för de flesta var en bråkdel av vad den är idag. När Sovjetunionen krossade Pragvåren 1968 hade V:s föregångare nära och kära förbindelser med Moskva. Svenskarna började åka på charterresor till Spanien men de allra flesta hade aldrig varit utomlands. Det fanns en tv-kanal i Sverige. Televerket ägde varje telefon i landet. Informationsflödena var utomordentligt smala och kunskaperna om vår omvärld filtrerades genom väldigt svenska glasögon. Maten var, med våra dagars mått, inte så kul och brödet gräsligt.

Idén att på politisk väg återskapa det förflutna är närmast en definition av att vara reaktionär. Samtidigt har den samma substans som en hägring.

Om den Europeiska Unionen spricker i sömmarna så återvänder vi inte till ett 1960-talets Europa. Den geopolitiska karta som uppstår blir av ett helt annat slag. Utan en inre marknad så ökar de ekonomiskt präglade konflikterna mellan Europas nationer. Passtvång och tullar återvänder. De rätt sköra demokratier som finns i en del europeiska länder kan ersättas av auktoritära regimer eftersom det inte längre finns en Union som kan utöva påtryckningar. Det är dessutom sannolikt att USA med en sådan utveckling vänder Europa ryggen: Skulle EU mot förmodan lösas upp i sina beståndsdelar så lär den ekonomiska utvecklingen i de flesta europeiska länder bli bedrövlig. Och de skapar som bekant nya konflikter eller förstärker gamla. Det skulle i sin tur förstärka den virulenta nationalism som redan gör sig gällande. Varthän den leder har många européer lärt sig men inte Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

23 reaktioner på ”Gamla kartor

  1. Göran Fredriksson skriver:

    Om EU spricker eller om några stater går ur EU kan ett annat alternativ vara EES som är en efterföljare till det gamla Efta. EES attraktionskraft kommer att förstärkas om Storbritannien väljer att lämna EU. Det går knappast dåligt för varken Norge eller Schweiz som har avtal med EU. Island, som i en katastrofsituation bedömde att de kunde räddas av EU, har tänkt om och tagit tillbaka sin medlemssansökan.

    Enligt riksdagens EU-upplysning gäller följande:

    ”EES-avtalet är ett frihandelsavtal som gäller för EU-länderna och Island, Liechtenstein, Norge. Schweiz har ett enskilt avtal med EU. Avtalen ger företag i de deltagande länderna tillträde till EU:s inre marknad.”

    Valet står således inte mellan att ha eller inte ha en inre marknad i Europa. Det står mellan om vi i Europa skall ha ett samarbete mellan suveräna stater och ett Europas förenta stater. Att EUs eliter i huvudsak vill ha ett federalt Europa står klart. Det är kul att frottera sig med andra länders eliter. Att deras förmåga inte räcker till blir alltmer uppenbart, senast i hanteringen av debaclen inom eurozonen.

    Motståndet mot överstatlighet växer bland befolkningarna som en följd av eliternas misskötsel. Subsidaritetsprincipen, som var en morot för väljarna inför inträdet i EU, är kastad på historiens skräphög. Medan konkurrensen på marknaderna prioriteras högt inom EU eroderas samtidigt konkurrensen mellan staternas politik på ett för många medborgare skadligt sätt.

    Gillad av 1 person

  2. Mats Jonsson skriver:

    Just det. Det frågas ibland om Sd är ett höger- eller vänsterparti. Både Sd och V kan betecknas
    som i första hand folkhemsnostalgiker. Och folkhem kan vara av både höger- och vänstersnitt.

    Gillad av 1 person

  3. Magnus Eriksson skriver:

    Sverige skulle i så fall kunna ha samma avtal som Norge och Schweiz. Deras ekonomiska utveckling lämnar inte mycket övrigt att önska.

    Gillad av 1 person

  4. Martin skriver:

    Dåligt underbyggd och halmgubbeartad argumentation. Det är alltså att anses som ”reaktionärt” att Sverige bör vara en suverän stat eftersom… Ja, varför? Det leder till kaos och undergång?

    Gillad av 1 person

  5. Aha skriver:

    Oklart om Lytkens läst SDs partiprogram. Dock löjets skimmer att antyda att SD längtar tillbaka till tuffa arbetsvillkor i gruvor, ett statligt TV-program etc.
    På 60-talet var Sverige världens mest jämlika land, tillika med världens bästa välfärdssystem (som var litet jämfört med dagens välfärdssystem), arbetslösheten några procent, 14 globala företag som platsade på 500/100 lista av världens företag, idag är det 4 företag som platsar på den listan.
    De värderingar som då dominerade Sverige var mycket framgångsrika, att vilja återgå till en del av dom förefaller då lämpligt.

    Gillad av 1 person

  6. Roland Gustafsson skriver:

    Om EU spricker i sömmarna kommer det sannolikt främst bero på att unionen inte haft förmågan att utöva påtryckning på Greklands politiker och folk. Inom demokratiska ramar. Alternativet är auktoritativa metoder men det finns inte på kartan. Folket har röstat Nej till att betala skatt i enlighet med de krav EU har enligt fördraget och som Grekland skrivit på.
    Nu säger IMF att de inte längre kan vara med och finansiera det Grekiska budgetunderskottet om inte Grekland får en avsevärd skuldavskrivning av EU. Innebörden är att om EU vill ha kvar Grekland i unionen måste vi försörja det grekiska folket med den välfärd de beviljat sig själva på i huvudsak de nordeuropeiska skattebetalarnas bekostnad. Enligt nu gällande fördrag.
    Ett alternativ kan vara ett annat fördrag där länderna i syd får klara sig själv utan bidrag från de nordeuropeiska medlemmarna men även om det skulle vara möjligt tror inte jag att länderna i syd skulle vara intresserade av det då det framstår som alltmer uppenbart att för dessa länder har EU varit ett sätt att vinna fördelar de annars inte skulle kunna nå. Först gällde det räntorna på ländernas skulder som sjönk med medlemskapet och det kunde väl Nordeuropa bjuda på då det inte kostade något. Det som sedan hänt vill jag likna vid en naturlag i det sydliga EU som tycks se på alla avtal som så att det viktiga är vad som inte står i avtalet och kan man förbigå det så gör man det. Det har grekerna gjort genom att i smyg öka sina skulder till ohållbara nivåer och som skulle utraderat flera större banker om inte skattebetalarna hade velat betala.
    Men att tro att det är något som kommer att gälla i all framtid framstår som just en hägring.

    Gillad av 1 person

    • Sten Lindgren skriver:

      Hej jag tror man måste hålla isär den euroepiska gemenskapen och valuta-unionen, den förra är inte direkt berörd av situationen i Grekland. Vad jag vet har inte Grekland slutat följa handelsavtal, införa direktiv etc, i alla fall inte sämre än tidigare

      Gilla

      • Bo Adolfsson skriver:

        EU = den europeiska gemenskapen är i största grad berörd av situationen i Grekland. De som är utanför EMU = valutaunionen får nu vara med att finansiera Greklands underskott.
        Sverige skickar nu in flera miljarder ytterligare förutom de 100 miljarder som Reinfeldt och Borg lånade ut till IMF = Internationella valutafonden för det första räddningspaketet till Grekland (med en mycket låg ränta).
        Civilingenjör Bo Adolfsson

        Gilla

  7. Lennart Bengtsson skriver:

    Historien kan inte återskapas och inte därför 1960-talets Sverige. Det är detta som partier som V och SD hoppas. Framtiden är inte förutsägbar och ingen vet hur världen, Europa och Sverige kan se ut om 50 år. Orsaken är att den svenska intelligentian delvis har förlorat intresset för Sverige som nation ungefär som att svenska landsdelar som Dalsland eller Medelpad knappast ger upphov till löpsedelrubriker. Det som fängslar och griper händer i den stora världen. Att Vattenfall håller på att gå omkull berör inte många utan de flesta tycker att Apple och Google är mycket mer spännande. Om de vill kan de placera sina pensionspengar i dessa bolag .

    Frågan är därför hur vi åtminstone för ett antal decennier skall förhålla oss till nationalstaten? Norge och Schweiz har gjort så med stor framgång med stort politiskt lokalinflytande i beslutsprocessen. Samtidigt har både dessa länder lyckats väl med den globala integrationen. Andra länder som Nederländerna är mer globalt integrerat men har en grundläggande förnuftig och välbalanserad politik och har en kraftig invandring till trots lyckats relativt väl.

    Man kan fråga sig varför Sverige har lyckats mindre bra. Grundorsaken förefaller vara en brist på identitet där man å den ena sidan ser sig som ett litet USA i miniatyr och å den andra sidan som en liten idyll som står vid sidan av världen och tittar på. När sedan yttervärlden brutalt tränger sig på så vill man helst sticka huvudet i sanden och hoppas allt skall gå över av sig självt och allt skall bli som förut. De flesta hoppas att tiggarna en dag bara är borta ungefär som en solig vårdag efter en lång vinter eller att invandrarna skall finna andra länder där det finns arbete och bostäder. Att vi själva måste välja och ta ställning är på något sätt främmande för en svensk. Det är alltid överheten som gjort detta åt svenskarna.

    I dagens situation är det emellertid nödvändigt att ta sig samman och bestämma hur man vill att Sverige skall vara. En fördjupning av det Europeiska samarbetet mot ett slags stegvis genomförande av Europas Förenta Stater är en möjlighet, en annan att bli ett slags Nordeuropas Schweiz. Något av detta måste nog Sverige välja, att ensamt vara ett slags mini-USA tror jag inte är möjligt. Sverige saknar förmåga att vara ett slags stormakt även om den bara är humanitär. Detta kommer som nu bara att innebära växande problem som man inte kan bemästra. Att bara låtsas vara en liten stormakt är ödesdigert.

    Gilla

  8. Sten Lindgren skriver:

    Jag kan nog inte ta till mig detta budskap i sin helhet, och vill främst kommentera två saker, jag bortser helt från kommentarerna om kommunisterna.

    SD
    Visst kan man se tokiga inslag i SD, kontakter åt Putin-hållet etc. Jag tror dock inte man ska inta en sådan överklass-attityd som man kan ana i inlägget. Som jag ser det är det inte juste att bunta ihop SD med V. Det som driver SD är inte de frågor om EU och liknande som tas upp utan invandringsfrågan. Jag tycker man ska ha respekt för att de som drabbas av de negativa följderna av invandringen reagerar och det är ju väldigt uppenbart att ingen annan kraft än SD är beredd att ta till sig den oron.

    EU
    Som varm tillskyndare av EU-tanken sedan 4 decennier måste jag säga att det finns inslag av högmod och centralisering som gått för långt inom gemenskapen. Den fria marknaden är oerhört viktig och den är inte hotad. Däremot kan man ifrågasätta ett och annat som gått för långt utan att för den skull behöva införa passtvång och annat såsom påstås i inlägget.

    Gilla

  9. Göran Fredriksson skriver:

    Att fler länder går över till EES är ett alternativ, ett annat är att Storbritannien får igenom en förändring i medlemskapets förpliktelser som innebär mindre makt till EU. Det skulle troligen få fler medborgare att gilla EU även om majoriteten inom eliterna blir missnöjda.

    Gilla

  10. Anders skriver:

    Tja, för de runt 300 milliarder per år som massinvandringen kostar kan man ju få en del. Och för övrigt, vad tycker LL att vi som vill få stopp på massinvandringen och. övrigs dårskaper ska rösta på?

    Gilla

  11. Anders Lindfors skriver:

    Det är naturligtvis inte som så att 20-25% av svenska folket vill tillbaka till 50-talet. Sverige är ett litet land med en liten elit och därmed något av en ankdamm. Den hittillsvarande analysen imponerar inte på svensken i gemen. Övriga Europa gör analysen att de mödosamt uppbyggda välfärdssystemen inte klarar nuvarande anstormning från icke EU-länder. Det brinner i det svenska folkhemsbygget. Endast en brandkår har ryckt ut. Lyttkens fokuserar på att denna brandkår inte har den senaste utrustningen i alla avseenden.

    Gilla

  12. SasjaL skriver:

    Lyttkens: ”När Sovjetunionen krossade Pragvåren 1968 hade V:s föregångare nära och kära förbindelser med Moskva.)

    De var inte ensamt svenskt parti om att göra det. Även Socialdemokraterna hade direktkontakt med Moskva, helt i strid med grundlagen (inget svenskt parti äger rätten att ensamt representera svenska staten …)

    Gilla

  13. Apg17 skriver:

    Lytkens predikar för kören. Vilket epitet kan bäst beskriva denna kör som utgörs av S, M, MP, FP, C, F! och KD (under Hägglunds ledning). Mitt förslag är fatalistisk marxistliberal socialdarwinism.

    Som tidigare påpekats: vad är poängen med denna artikel utöver att gräva ett ytterligare spadtag i den partipolitiska sandlådan?

    Gilla

  14. Rutger skriver:

    LL skriver att brödet på 60-talet var gräsligt. Vilket bröd åt han då? Många fler bakade sitt eget goda bröd. Minns min mors och mormors goda bröd kakebröd.

    Gilla

  15. Richard Paulsen skriver:

    Högern placerade SD till vänster och vänstern SD till höger. Blev tydligt i Almedalen. SD placerade de andra i hög på varandra.

    Gilla

    • SasjaL skriver:

      Om man nu vill knyta SD hårt till rasism, så måste man vara medveten om att den (väst-) europeiska rasismen blommade ut på 1900-talet i de svenska och tyska arbetarpartierna … utan tvekan till vänster m.a.o. Att sedan man vill knuffa över eländet till höger, visar bara på att man inte vill ta ansvar för egna handlingar …

      Gilla

  16. Christoffer skriver:

    De som till varje pris vill bevara gällande status quo, eller tvinga på andra sina radikala och ogenomtänkta projekt, brukar ”argumentera” så här.

    Nä, man kan inte vrida klockan tillbaka. Alla vet det och ingen vill det. Det innebär inte att det är omöjligt att backa ur dåliga beslut. Alla vet det också, men vissa vill låtsas att det alltid är omöjligt att backa (när det stämmer med deras egen agenda). Faktum är att vi kan göra vad vi vill. Vi har egentligen, som nation och individer, en oerhörd (för en del skrämmande) frihet.
    Det finns massor av relevant kritik att rikta mot SD och V, men det här blev bara löjligt.

    Att sedan argumentera för EU med att EG (EES) är bra, visar ju bara att man överhuvud taget inte är insatt i frågan (eller att man medvetet söker vilseleda andra…).

    Lågvattenmärke.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.