Vänsterns favorituttryck har blivit ”alla människors lika värde”. Det låter fint vid första påseendet, svårt att argumentera mot. Men om man analyserar meningen är det två av de fyra orden som kan tolkas på flera sätt och som borde vara kontroversiella, nämligen ”alla” och ”lika”.

Vilka omfattas av begreppet ”alla”? Gäller det hela jordens befolkning, bara medborgare i EU eller bara svenskar? Om det gäller svenskar, gäller det alla som befinner sig i Sverige: de som har medborgarskap, de som har permanent uppehållstillstånd och de som har tillfälligt uppehållstillstånd? Och vad gäller i så fall för den som fått sin asylansökan avslagen men befinner sig i Sverige illegalt? Och vad gäller för alla romer som bara får tillbringa tre månader i Sverige och som under tiden förväntas söka arbete eller försörja sig? Och gäller det dem som illegalt stannar längre än tre månader?

Om ”alla” inbegriper alla människor på jorden har sju miljarder människor rätt att komma till Sverige. Inte ens vänstern anser nog detta, men exakt vad de menar och var de drar gränsen har de inte fastslagit. Att Sverige ska ha en generös flyktingpolitik är vad som i nuläget gäller för den ”humanistiska stormakten”. Flyktingar från Syrien får automatiskt permanent uppehållstillstånd även om de inte vistats i Syrien på flera år (några påstås ha kommit i chartrat privatplan från USA). De som kommer från Irak och Afghanistan får ofta också permanent uppehållstillstånd liksom de från Nordafrika. Vad händer när flyktingar kommer från Ukraina? Och när muslimerna i nordvästra Kina ger upp för förtrycket och flyr till Sverige? Eller tibetaner och varför inte hankineser som bara vill utöva sin Falun-Gong, typ Friskis & Svettis, och som förföljs och fängslas för detta? Bara i kolonialmakten och diktaturen Kina har vi drygt en miljard potentiella flyktingar. Och Afrika? Större delen av kontinenten styrs av enväldiga despoter som förtrycker och terroriserar sin befolkning. Här har vi ytterligare en miljard potentiella flyktingar.

Begreppet ”lika” värde är ännu mer elastiskt. En snäv tolkning är att det bara gäller likhet inför lagen och att det ska förhindra diskriminering på grund av ras, kön eller religionstillhörighet. Men en bredare tolkning kan gälla huruvida socialförsäkringssystemen skall innefattas. Innebär ”lika” här att alla tillgängliga bidrag – socialhjälp, pensioner, barnbidrag, skolpeng och bostadsbidrag – är en rättighet?

Om ”lika” värde gäller, har alla jordens individer rätt till alla bidragssystem i vårt land. De som redan anlänt har fått denna rätt. En ensamstående trebarnsmor får drygt 20 000 kronor skattefritt i månaden utan att någonsin behöva arbeta. Ingen kontroll verkar ske om hon verkligen är ensamstående, än mindre om det är hennes egna barn. Äldre flyktingar har rätt till garantipension och bostadsbidrag trots att de aldrig bidragit med en enda skattekrona. Nyanlända flyktingar får flyttbidrag, resebidrag, fria läkemedel, tandvård etc, något som många svenskar bara kan drömma om. Flyktingar får även hjälp med flygbiljetter för anhörigas resa till Sverige, trots att försörjningskravet uppenbarligen sällan följs. Vissa flyktingar får till och med bidrag för att besöka sitt forna hemland. Borde inte detta innebära att förhållandena i hemlandet inte är så allvarliga och att personen kan flytta tillbaka permanent? De så kallade ensamkommande (ibland skäggiga) barnen, hur kommer de hit? Deras resor är naturligtvis oftast organiserade. Bortsett från att de ibland uppför sig oacceptabelt, hotar personalen på asylboendet, i vissa fall misshandlar och våldtar, gäller det för dessa barn att få in en fot i Sverige så att anhöriga senare också kan komma. Varför åldersbestäms inte barnen mer noggrant? Hur långt skall den personliga integriteten gälla?

Vänstern har länge lobbat för en livslön, det vill säga att alla ska få en månadspeng oavsett om de jobbar eller inte. Nu verkar detta ha genomförts för de ankommande flyktingarna, men inte för svenskarna.

Varför skall de nyanlända flyktingarna nödvändigtvis få ett nytt hemland, räcker det inte med att de får en tillfällig fristad? När förhållandena i respektive länder förbättras borde de återvända. Varför skall de försörjas hela livet? I USA får de klara sig själva efter en viss tid, vilket får till resultat att de förr eller senare skaffar sig egen försörjning. Det finns bara en svensk politiker som intagit denna ståndpunkt; det är KDU:s ordförande Sara Skyttedal. De flesta andra bara duckar för frågan, förutom SD förstås.

Vänstern verkar ha intagit de mest extrema ståndpunkterna. ”Alla” verkar vara alla som anländer och ”lika” att alla har rätt till hela bidragsystemet. En ohållbar inställning i längden. Verkar som om ”alla” bara har rättigheter och inga skyldigheter?

Lars Hässler är Jur Kand med en Master of Comparative Law från USA och ett år vid Institutet för högre internationella studier i Geneve. Under 1980-talet arbetade han som råvarutrader för Boliden i Schweiz. Han är flerfaldig jorden-runt seglare, har skrivit åtta böcker och publicerat artiklar på Brännpunkt och Under strecket på SvD.