Om den goda terroristbehandlingen

Krister

Krister Thelin

Stockholms stad har antagit ett handlingsprogram för de jihadister som återvänt för R&R ( “Rest and Recuperation) efter terroristaktivitet i IS-regi.

Programmet som med rätta kölhalats i kommentarerna ( se ex. Maria Ludvigsson i SvD 20/5) är ensidigt empatiskt och inriktat på “vård och omsorg” med förtur till allehanda sociala nyttigheter som arbete och bostad. Men är det så konstigt? Bakom progammet står de professionella tjänstemän och aningslösa politiker som har vård och omsorg som sitt yrke. De följer bara i de sedan länge upptrampade fotspår som en omhändertagande klientism angett.

Deras uppgift är inte att ta ett övergripande ansvar och bestämt inte att vara repressiva. Lagföring, brott och straff ankommer inte på sociala myndigheter och kommunala politiker. Härtill kommer en långvarig tradition i vårt land att betrakta alla brottslingar som offer för övermäktiga socioekonomiska krafter. Den enskildes ansvar för sina gärningar och handlingar upplöses i ljuset av allehanda “utanförskapsfaktorer”. Så, även i betraktande av detta är Stockholms stads naiva terroristvårdsprogram väl i samklang med samhällsandan och den logik som professionen leder till.

Men att finna förklaring är inte detsamma som att också acceptera. Mot det välvilligt naiv kommunala borde regeringen agera motkraft. Det är ett nationellt problem, inte ett lokalt, att unga män av utländsk bakgrund väljer att ansluta sig till en terroriströrelse och utomlands begå allehanda våldsamma grova brott, såsom mord, tortyr och våldtäkt. De tafatta försök som hittills gjorts på riksplanet att hindra terroristresorna och att hantera återvändarna öppnar för godhjärtade lokala politiker. Det är där problemet sitter. Visst, det sitter allehanda utredningar, och en nationell samordnare är utsedd, och funderar. Men det behövs inte mycket grubbleri. Danmark, Nederländerna och Storbritannnien erbjuder goda förebilder: Beslagtagna pass för att förhindra jihadistresor och omgående lagföring för terroristbrott vid hemkomsten, i stället för socialterapi och förtur i den kommunala bostadskön.

Med visad statlig handlingskraft kommer kommunerna att fatta galoppen. Och medborgarna kan få den reaktion som den oroande terroristverksamheten kräver, i stället för att börja tvivla på de ansvariga svenska politikernas förståndsgåvor.

5 reaktioner på ”Om den goda terroristbehandlingen

  1. Yvonne Rosenthal skriver:

    Förmodar att Krister Thelin har läst DN´s ledarsida 21 maj, där ledarredaktionen med emfas tar Stockholms Stadshus i försvar. DN´s ledarsida tror (!) i likhet med politikerna i Stadshuset att det finns ” verktyg” för behandling och bot man menar då terapi, psykologsamtal och diverse program. Man får testa och pröva sig fram , kanske enligt Örebro modellen?Jag är psykolog och undersöker värderingar och föreställningsvärldar , arbetar inte med terapi& behandling likväl hävdar jag att det finns ingen terapi för botande av religiösa och / eller politiska övertygelser. Ingen anständig och ingen oanständig psykolog eller psykiatriker skulle lyckas. Hjärntvätt kanske biter på några- Nordkorea, Kina har väl erfarenhet av detta liksom scientologer. Folk ansluter sig frivilligt till Scientologkyrkan och frivillighet, vilja att ” byta stil” är en absolut förutsättning för att kunna ” bota” någon men detta till trots finns INGEN garanti för lyckat resultat. Tänk ljuva tanke att kunna omvända vissa vars politiska åskådning man inte gillar. Åsa… Politikerna i Stockholms Stadshus liksom DN´s ledarredaktion skulle kunna sikta på att tillsammans bli världens absolut bästa PR-företag. De lovar att lyckas med att få de mest motvilliga, de mest fanatiska att byta åsikter. Men har jag fel så överbevisa mig gärna- så kan jag och många med mig känna oss betydligt mindre oroliga.

    Gilla

  2. Cavatus skriver:

    Detta totalhaveri lett av gråterskorna inom den sociala omsorgen, som nu ser ytterligare en kundgrupp som ett underlag för utökning av deras yrkesutövning, är ett resultat av samhällets femininisering. Dessa äggstocksstyrda och verklighetsfrånvända yrkesutövare stärker ytterligare misstankarna om att ett 50/50-samhälle kanske inte är det allra bästa. Kompetens och vederhäftighet, dvs. en meritokrati, måste få väga tyngre.

    Gillad av 1 person

  3. rickarddahlin skriver:

    Som skattebetalare känns detta besked mycket betungande. Det är nu tydligt att all form av sans och förnuft lämnats därhän för att kunna vurma för ytterligare en minoritet – jihadister.

    Är det verkligen så att gemene man i Stockholm vill ha en ”fd” IS-anhängare som granne, som dessutom uppbär offentliga medel?

    Placera dessa människor i samma port där våra politiker bor så är i alla fall jag en aning mindre bitter.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.